Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

Ni kan behöva göra en utredning av hur åtgärden påverkar energiprestandan i byggnaden och hur åtgärden kan utformas för att byggnadens energiprestanda ska bli så bra som möjligt.

Finns det några tecken på problem i byggnaden, till exempel problem med inomhusmiljön eller tecken på fuktskador, som har identifierats i tidigare statusbesiktningar eller via andra kanaler, så kan det behöva utredas vidare. Exempelvis:

• vad problemen beror på
• hur de planerade energiåtgärderna påverkar problemen (positivt eller negativt)
• om det går att åtgärda problemen i samband med de planerade energiåtgärderna
• om det krävs fler åtgärder än de planerade energiåtgärderna
• om och hur dessa problem påverkar de planerade energiåtgärderna.

Ni kan behöva göra en utredning av hur åtgärden påverkar fuktsäkerheten i byggnaden; hur åtgärden kan utformas och byggas för att den färdiga byggnaden inte ska drabbas av fuktskador.

Energiåtgärder kan påverka byggnadens kulturvärden på olika sätt. Under projekteringen kan det behöva utredas ytterligare på vilket sätt de planerade åtgärderna kan komma att påverka byggnadens kulturvärden.

Om ni inte redan har koll på byggnadens kulturvärden, se mer information om att undersöka dem i er byggnad på sidan Kontrollera byggnadens status, under rubriken ”Andra typer av statusbesiktningar”.

Kontrollera byggnadens status

Energiåtgärder kan påverka byggnadens tillgänglighet på olika sätt. Under projekteringen kan det behöva utredas ytterligare på vilket sätt de planerade åtgärderna kan komma att påverka byggnadens tillgänglighet.

Om ventilationen kan komma att påverkas av åtgärden kan en ny besiktning enligt obligatorisk ventilationskontroll (OVK) bli aktuell. Läs mer om obligatorisk ventilationskontroll i PBL kunskapsbanken.

OVK

Släng inte sådant som fungerar och som har en återstående livslängd eller nyttjandeperiod. Kanske kan en del av det ni byter ut återbrukas? Genom att återbruka material och produkter kan mängden byggavfall och klimatpåverkan reduceras.

Vid en återbruksinventering identifierar man material och produkter som kan återanvändas antingen för internt bruk, till exempel inom det aktuella renoveringsprojektet, eller säljas vidare till en extern aktör. Det är viktigt att identifiera återbrukspotentialen redan i projekteringsskedet eftersom det påverkar hur rivningen går till och hanteringen av avfallet.

Läs mer om återbruk på sidan Miljö- och klimatpåverkan samt återbruk.

 Miljö- och klimatpåverkan samt återbruk vid energirenovering

En materialinventering bör alltid göras före bygg- eller rivningsåtgärder. Det är en förutsättning för att man ska kunna förebygga avfall och ta hand om bygg- och rivningsavfall på ett säkert sätt.

Resultatet från inventeringen är ett viktigt underlag när man sedan ska ta fram kontrollplanen enligt PBL. I kontrollplanen ska bland annat följande anges:

• Vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
  -          materialåtervinning av hög kvalitet
  -          avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

• Vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand.

Den kontrollansvarige ska biträda byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som rivningsåtgärderna kan ge upphov till. Endast den som är certifierad av ett certifieringsorgan får vara kontrollansvarig.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kriterier som kan användas vid upphandling av kompetens om materialinventering.

Kvaliteten hos material och produkter som ska beställas från leverantörer kan behöva bedömas innan man väljer slutlig utformning.

Byggprodukter som ska säljas inom EU och som har en harmoniserad standard måste vara testade enligt denna standard för att få säljas. En kontroll man kan göra under projekteringen är om de valda produkterna har en harmoniserad standard och vad kontrollresultaten säger om produktens prestanda. Läs mer om att använda byggprodukter på Boverket.

Att använda byggprodukter

Projekteringshandlingarna bör granskas av sakkunniga som inte deltagit i projekteringen.

Enligt PBL ska det finnas en kontrollplan för alla åtgärder som kräver bygglov eller bygganmälan. Syftet med kontrollplanen är att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om PBL kommer att uppfyllas.

Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet lämna ett förslag till kontrollplan till byggnadsnämnden. Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan och att den följs för bygg- eller rivningsåtgärden. Vilka punkter som ingår i kontrollplanen ska anpassas till de risker som finns i projektet och vilken information byggnadsnämnden kräver för att kunna bedöma att kraven i PBL uppfylls. Följande ska framgå av en kontrollplan:

• vad som ska kontrolleras,
• vem som ska kontrollera,
• hur och när kontrollen ska göras,
• vad kontrollens resultat ska jämföras mot,
• på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Kontrollplan

Om åtgärden kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan krävs det oftast en certifierad kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan för den aktuella åtgärden. Den kontrollansvarige ska även se till att kontrollplanen följs samt att nödvändiga kontroller utförs.

Kontrollansvariga

Oavsett vilken risknivå ni själva identifierat i projektet kan det även finnas krav från myndigheter på att genomföra specifika kontroller. Då finns det också ofta specifika krav på hur den kontrollen ska redovisas.

Byggherren behöver själv ta reda på vilka tillstånd som krävs. Om bygglovsansökan krävs ska byggnadsnämnden upplysa sökanden om i fall åtgärden som lovansökan gäller även kräver tillstånd från eller anmälan till någon annan myndighet.

I byggherrens dokumenterade egenkontrollplan samlas de kontroller i projektet som ska utföras utifrån riskhanteringsarbetet. Syftet är att säkerställa kvaliteten i arbetet.

Byggherrens samlade egenkontroll är normalt mer omfattande än kontrollplanen enligt PBL. Det finns ofta mycket annat förutom det som ska finnas med i kontrollplan PBL som kan behöva kontrolleras i ett projekt utifrån riskbedömningen. Dessa kontroller samlas i byggherrens egenkontrollplan. 

Byggherren kan avtala med entreprenörer, besiktningspersoner eller andra i projektet att de ska utföra vissa kontroller. Byggherren skickar på detta sätt i avtalsform vidare arbetet att utföra kontroller. Men glöm inte att det alltid är byggherren som bär det yttersta ansvaret för att samhällets krav uppfylls. Krav som avtalats med leverantörer och beställare kontrolleras inte av byggnadsnämnden.