Roller i projekteringsskedet

På denna sida ges en överblick över roller som ofta finns i projekteringsskedet, tillsammans med exempel på vilka uppgifter de olika rollerna brukar ansvara för. Alla projekt är olika och hur ansvarsfördelningen ser ut beror till exempel på vilken typ entreprenadform som väljs. Det är även vanligt att en person kan ha flera roller.

Byggherre

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.  Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag eller en bostadsrättsförening. Byggherren är ofta också fastighetsägare.

Byggherren har det yttersta ansvaret för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser och att rätt kompetens finns med i projekten genom hela byggprocessen.
För åtgärder som kräver lov eller anmälan ansvarar byggherren bland annat för att:

• åtgärden inte påbörjas förrän lov har beviljats eller anmälan har gjorts,
• en kontrollplan tas fram och lämnas in till byggnadsnämnden senast vid det tekniska samrådet,
• åtgärden kontrolleras enligt den fastställda kontrollplanen,
• åtgärden inte påbörjas innan startbesked finns, och 
• åtgärden uppfyller de krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL).

För åtgärder som inte kräver lov eller anmälan ansvarar byggherren bland annat för att:

• de krav som gäller för åtgärden avseende bland annat utformning, tekniska egenskaper, förvanskning, underhåll, varsamhet och byggprodukters lämplighet enligt PBL och plan- och byggförordningen (2011:338) uppfylls.

På PBL kunskapsbanken finns mer information om ert ansvar och era skyldigheter som byggherre.

Byggherrens ansvar

Byggprojektledare 

Byggprojektledaren hjälper byggherren att driva projektet. När ni projekterar och upphandlar projektet kan byggprojektledaren till exempel ansvara för att:

• organisera arbetet,
• hålla i projekteringsmöten,
• se till att nödvändig granskning utförs,
• ansvara för dokument och filer, och  
• hjälpa till i upphandlingsförfarandet. 

De olika projektörernas val av utformning påverkar varandra och det gäller att helheten blir så bra som möjligt. Om inte byggprojektledaren besitter rätt kunskap och/eller det är väldigt omfattande åtgärder som ska genomföras så kan det krävas en separat projekteringsledare som samordnar projekteringen. En sådan roll kan upphandlas som konsulttjänst. Läs mer under rubriken ”Konsulter” nedan.

Konsulter

Konsulter är personer som bidrar med kompetens som inte finns i den egna organisationen. Behov av att upphandla konsultstöd kan uppkomma i alla skeden under ett renoveringsprojekt. Omfattningen av konsultens uppdrag kan variera mycket mellan olika projekt beroende på byggherreorganisationens kompetens och behov. Ni behöver alltså avtala om vilket stöd som ska ingå i konsultuppdraget.

Läs mer om att upphandla konsultstöd under projektering på sidan avtal i projekteringsskedet.

Avtal i projekteringsskedet

Nedan ges några exempel på olika typer av konsulter som kan finnas i projekteringsskedet i ett renoveringsprojekt.

Projektör

Projektörer är en typ av konsult som upprättar underlag och bygghandlingar för projektet. Projektörernas huvudsakliga uppgifter är att göra beräkningar och ta fram ritningar till entreprenören. Projektörerna har ofta en nyckelroll när det gäller samordning av projektering och planering.

Projektörer kan ha många olika expertområden, till exempel arkitekter, byggnadskonstruktörer, geotekniker, installationsprojektörer, elprojektörer med flera.

Eftersom projektörerna har en avgörande roll är det viktigt att byggherren ser till att anlita kompetenta projektörer tidigt i projektet.  
Under projekteringen kan projektörerna hjälpa till med bland annat följande: 

• Att utifrån uppställda funktionskrav konstruera, beskriva och upprätta ritningar för renoveringen. Detta inkluderar bland annat att bidra till bedömningen av att åtgärderna uppfyller samhällets krav – observera dock att byggherren har det yttersta ansvaret för att uppfylla PBL:s krav. 
• Att hjälpa till med riskbedömningen och hitta kritiska moment, exempelvis byggnadstekniska konstruktioner som kan ge byggnaden en sämre energiprestanda. Kritiska konstruktioner kan behöva en extra detaljritning för att allt ska bli rätt när de ska utföras.

Energisamordnare

En energisamordnare leder och samordnar energifrågorna i projekteringen. Under projekteringen och upphandlingen är det viktigt att energisamordnaren följer upp och granskar att åtgärderna blir planerade för att utföras på ett sätt som gör att era mål för energieffektiviseringen kan nås. 

Utredare/Kontrollant/Besiktningsperson

Utredare/kontrollanter/besiktningspersoner är en typ av konsult som kan behövas vid projektering när det krävs specifik kunskap som inte finns i den egna organisationen för att bedöma eller utreda något. 

Under projekteringen behöver byggherren oftast komplettera utredningar som gjordes i byggidéskedet eller göra fler utredningar beroende på vad som har utretts tidigare och hur komplex byggåtgärden är.

Läs mer om saker som kan behöva utredas under projekteringen på sidan Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet.

Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

Arbetsmiljösamordnare BAS-P

För varje byggprojekt ska byggherren utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (så kallad Bas-P). Senare när renoveringen ska genomföras måste det även finnas en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (så kallad Bas-U).

Läs mer om arbetsmiljösamordnare och arbetsmiljöplan hos Arbetsmiljöverket.

Byggarbetsmiljösamordnare (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Arbetsmiljöplan - Arbetsmiljöverket (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Totalentreprenör

Om man väljer att utföra arbetet som en totalentreprenad innehar totalentreprenören de flesta rollerna i projekteringen, förutom till exempel byggherre och kontrollansvarig PBL.

Vid val av totalentreprenad är det därför viktigt att man har kontrakterat en totalentreprenör innan projekteringen startar.

Läs mer om entreprenadform under på sidan Avtal i byggidéskedet, under rubriken ”Entreprenadformen påverkar avtalens utformning”.

Avtal i byggskedet

Kontrollansvarig PBL

Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera certifierade kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs.  
Under projekteringen ska den kontrollansvarige hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan för renoveringen enligt PBL. Det är visserligen byggherrens ansvar att se till att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, men den kontrollansvarige ska se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs, samt att nödvändiga kontroller planeras in och utförs. 

På PBL kunskapsbanken finns mer information om kontrollansvariga och kontrollplan.

Kontrollansvariga

Kontrollplan

Förvaltare

Byggnadens förvaltare och driftspersonal ansvarar för drift och underhåll av byggnaden och dess tekniska installationer. Förvaltaren har kunskap om hur byggnaden fungerar och hur en åtgärd bör utformas för att underlätta förvaltning framåt. Därför bör förvaltaren oftast involveras i projekteringen. 

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden, eller motsvarande kommunala nämnd, beslutar bland annat om bygglov, startbesked och slutbesked. Byggnadsnämnden ska bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven i PBL och tillhörande föreskrifter. Byggnadsnämnden är också ansvarig för samhällets tillsyn över att plan- och bygglagstiftningen följs.

Byggnadsinspektör kallas oftast den tjänsteman som arbetar med de olika delmomenten i byggprocessen, till exempel tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked samt tillsyn över de tekniska egenskapskraven.