Ta till vara husets värden och kvaliteter

Granskad: 14 september 2023

Ändring av en byggnad kan göras på ett varsamt eller ett ovarsamt sätt. För att göra det varsamt behöver man skaffar sig en god kunskap om både byggnadens värden och kvaliteter som dess brister och problem.

Ett varsamt förhållningssätt

Illustration av en checklista med bockar. Illustration: Infab

Att ta tillvara husets kulturhistoriska värden handlar om att respektera husets stil och ursprungliga material.

En renovering som ändrar för mycket, eller som utförs med bristande kvalitet, riskerar att få en kort livslängd och är därmed inte hållbar. Ändringar som ger ett trendigt utseende riskerar att snabbt kännas omoderna och kan behöva göras om.

Om du planerar renoveringen så att du bevarar husets tidstypiska stil, kommer huset att ha kvar sin karaktär. Bevarade kulturvärden och estetiska värden göra ofta att huset har ett högre marknadsvärde än andra. Det finns också krav i plan- och bygglagen om att man ska vara varsam när man gör ändringar i byggnader. 

Så här kan du göra, för att planera en varsam renovering:

  • Välj åtgärder utifrån husets egenskaper och karaktär.
  • Begränsa ingreppen. Bevara och reparera det som fungerar. Försök att uppfylla nya behov och önskemål genom att utnyttja husets befintliga förutsättningar och möjligheter.
  • Sök lösningar som stämmer överens med husets utseende och tekniska utförande, både i helhet och i detaljer.
  • Välj lösningar och material som går att underhålla och är lätta att byta.
  • Rådgör tidigt med antikvarisk, arkitektonisk och teknisk sakkunskap.  Du kan till exempel höra med din kommun eller ett museum.

Vissa åtgärder är lättare att göra varsamt

Att justera in värme- och ventilationssystem skadar inte kulturvärdena. Samma sak gäller normalt sett för att täta och uppgradera befintliga fönster och dörrar.

Vissa åtgärder kan påverka kulturvärdena mer eller mindre beroende på placering, hur de utförs och liknande.  Påverkan från värmepumpar och solpaneler handlar om hur synliga de är – ett sätt kan vara att placera dem fristående från huset.

Att isolera på vinden kan ofta göras utan att påverka kulturvärdena, om man ser till att det inte blir fuktproblem som kan skada själva huset.

Åtgärder på fasaden kan vara krångligare att göra, utan att påverka husets utseende för mycket. Behöver man byta fasadpanel kan det dock finnas utrymme bakom den för en bättre isolering. Detsamma gäller om man till exempel behöver byta ett ruttet väggparti under ett fönster.  Behöver huset putsas om finns det hampabruk, som har bättre isoleringsförmåga än vanligt putsbruk. Det finns också exempel där man, genom att flytta ut husets sockel, fönster och takfot, har lyckats göra en tilläggsisolering i det närmaste osynlig.

Vad kännetecknar ditt hus?

För att renovera varsamt behöver du först fundera över vad som kännetecknar ditt hus. Vilka karaktärsdrag är viktiga för husets utseende? Vad är det som gör att det syns hur gammalt det är och ger huset dess kulturhistoriska värde?

Titta på ditt hus och fundera över hur utseendet skulle förändras av de ändringar som du planerar att göra.

Du kanske har hjälp av följande tre exempel på hus från olika tidsperioder. De är hämtade ur boken ”Så byggdes villan – Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010” av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen.

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett 1920-talshus. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen
  • Små takkupor mitt på långsidorna
  • Dekorativ spiral i kopparplåt
  • Tak med enkupigt lertegel
  • Sadeltak med 45 graders lutning
  • Skorsten murad i tegel, slammad
  • Dekorativt vindsfönster – ett så kallat oxöga
  • Vindskivor i trä
  • Lägre fönster på övervåningen, två rutor i varje fönsterluft
  • Inklädd takfot utsprång 20-30 cm
  • Gavelsprång 15-20 cm
  • Utskjutande överstycke
  • Höga fönster i bottenvåningen, tre rutor i varje fönsterluft
  • Foder av målat trä 2,5 x 12 cm
  • Vattbräda – lutande trälist – skyddar sockeln
  • Balkongen bärs upp av träpelare med kapitäl – pelarens krön
  • Ytterdörr och omfattning i klassicistisk stil. Ingen glasning,
  • Entré med öppen förstukvist
  • Träräcke med balusterdockor – profilerade ståndare
  • Putsad sockel
  • Linoljefärg på trä
  • Fasad med stående träpanel med lockfläkt, panel 2,5 x 15 cm läkt 1,7 x 4,6 cm
  • Tandsnittsfris i koppar
  • Knutar med kapitäl och hörnpilastrar – Platta väggpelare – 2,5 x 30 cm
  • Hängrännor och stuprör av målad stålplåt
Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett 1950-talshus. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen
  • Gavelsprång på 20 cm
  • Tak med tvåkupigt lertegel
  • Sadeltak med lutning på 23 grader
  • Skorsten i murad i tegel
  • Skärmtak över entrén i förlängning av takfallet
  • Sidförskjutna byggnadskroppar i olika höjd
  • Vindskivor av målat trä med överliggare av plåt
  • Takfot med synliga taktassar
  • Hängrännor med stuprör i målad plåt
  • Linoljefärg på trä och plåt
  • Garagedörrar i teak
  • Putsad garagedel
  • Målade träfönster
  • Slammad sockel
  • Trappa av betong
  • Glasad ytterdörr i spårad teak
  • Dörromfattning av utskjutande halvstenstegel, rullskift
  • Halvstens fasadtegel 12 x 24 x 7,5 cm, grått fogbruk
  • Omfattning av rullskift i gult tegel
  • Pivåhängt perspektivfönster
Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett 1970-talshus. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen
  • Ventilationshuv av plastbelagd stålplåt
  • Stort tak med mörka betongplattor
  • Sadeltak med 45 graders lutning
  • Gavelspets av stående brunlaserad slätspont
  • Vindskivor i trä med överliggare av plastbelagd stålplåt
  • Gavelsprång 40 cm
  • Takfot, inklädd med längsgående panel, utsprång 50 cm
  • Låg sockel av betong
  • Fasad av mörkt lertegel, 6 x 24 x 7 cm, mörka fogar
  • Trappa i betong, plansteg i granit
  • Ytterdörr i spårad teak utan glasning
  • Fast glasparti
  • Enluftsfönster av brunlaserat trä, inga foder
  • Träpartier av stående laserad slätspont
  • Hängrännor och stuprör av plastbelagd stålplåt

Krav vid ändring av byggnad

Det finns krav på hur ändringar av byggnader ska gå till, i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringar ska alltid utföras varsamt. Man ska ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och ta till vara dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Kravet gäller

  • både ut- och invändigt, alltså även ändringar inne i huset
  • även om ändringen inte kräver bygglov eller anmälan.

17 §
  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Det finns ett förstärkt skydd för byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser som är särskilt värda att bevara. Dessa får inte förvanskas.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Du kan läsa mer om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet på sidorna Varsamhetskravet och Förvanskningsförbudet.

Varsamhetskravet

Förvanskningsförbudet

Det kan också finnas regler i detaljplanen för området där huset ligger, som påverkar vad du får göra. Detaljplanen kan du oftast hitta på kommunens webbplats.

Några tusen byggnader i Sverige omfattas även av skydd enligt kulturmiljölagen (1988:950). Om du vill göra ändringar i en av dem, kan du därför behöva tillstånd enligt både kulturmiljölagen och plan- och bygglagen.

Här kan det finnas uppgifter om ditt hus

I översiktsplanen kan kommunen ha pekat ut områden eller byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt. Sådana uppgifter kan också finnas i fördjupningar eller kommunala program, till exempel kulturmiljöprogram eller bevaringsprogram.

Hos kommunala museer eller länsmuseer kan du ibland hitta uppgifter om enskilda byggnader.

I Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister finns upplysningar om vilka byggnader som skyddas enligt kulturmiljölagen. Där finns även vissa kommunala inventeringar.

Bebyggelseregistret (på Riksantikvarieämbetets webbplats)

Boverket (2023). Karaktär och kulturvärden. https://www.boverket.se/sv/energiguiden/energirenovera-smahus/3.viktiga_hansyn/varsamma-andringar/ Hämtad 2024-09-27