Detaljerat om att beräkna klimatpåverkan

När klimatpåverkan ska beräknas multipliceras mängden resurser med generiska eller specifika klimatdata för att få fram byggnadens klimatpåverkan i enheten kilogram koldioxidekvivalenter (kg CO₂e). Här följer mer detaljerad information om hur klimatpåverkan beräknas.

Så här beräknas klimatpåverkan

Generell beskrivning av en klimatberäkning för en byggnad. Illustration: Infab

Så här beräknas klimatpåverkan:

1. Beräkningen utgår ifrån en resurssammanställning. Ange mängd per resurs som använts (byggprodukt och energi). För varje post görs en enhetskontroll där mängd per resurs (material och energi) ges eller räknas om till en enhet som kan användas för att beräkna klimatpåverkan (kilogram för byggprodukter och kilowattimmar eller megajoule för energiresurser).
2. Multiplicera resurserna med generiska eller specifika klimatdata.
3. Resultatet är resursernas klimatpåverkan i kilogram koldioxidekvivalenter.
4. Summera klimatpåverkan för byggprodukterna för A1–A3, A4 och A5 byggspill som varit möjligt att beräkna i kilogram koldioxidekvivalenter.
5. Gör en uppräkning, utifrån täckningsgraden för byggprodukter för A1–A3, A4 och A5 byggspill till 100 procent klimatpåverkan.
6. Lägg ihop med beräkningen av klimatpåverkan för A5 energi.
7. Dela totala mängden kilogram koldioxidekvivalenter med bruttoarea.

I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns det en BIM-modell eller byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de resurser som är tänkta att användas vid uppförande av byggnaden. Resultatet från verktyget för att beräkna byggkostnad kan alltså användas för att räkna på såväl kostnader som klimatpåverkan.

Om det BIM- eller byggkostnadskalkylprogram som används inte automatiskt räknar om mängder till klimatpåverkan för olika byggdelar behöver det ske i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser (se figur nedan). Då krävs en omvandling av mängder till jämförbara enheter, till exempel från kvadratmeter till kilogram. Dessa värden kopplas i sin tur till klimatdata.

Schematiskt exempel på hur poster från olika delar av en ekonomisk kalkyl (byggkostnadskalkyl) först räknas om till mängder i kilogram och sedan läggs samman till generiska resurser och multipliceras med klimatdata. Illustration: Altefur Development