Klimatdata till beräkningen

Resurs: Material och energi.

Klimatdata: Utsläpp av växthusgaser i kilogram koldioxidekvivalenter per enhet resurs (vanligen i kilogram, kilowattimme eller megajoule).

Generiska klimatdata: Genomsnittliga klimatdata för resurs (material och energi) som är representativa för svenska förhållanden.

Specifika klimatdata: Produkt- och leverantörsspecifika klimatdata.

Boverkets klimatdatabas: Innehåller konservativt satta generiska klimatdata för byggprodukter (modul A1–A3) och byggspill (modul A5). Dessa data har cirka 25 procent högre klimatpåverkan per enhet än genomsnittsdata. Klimatdatabasen innehåller även klimatdata för transport (modul A4) samt för energi och bränslen (modul A5). Klimatdata för transport och energi och bränslen är inte konservativt satta.

För att en miljövarudeklaration ska betraktas som tredjepartsgranskad (EPD) måste den vara registrerad hos en programoperatör enligt ISO 14025. Livscykelanalyser av byggprodukter som är utförda enligt den europeiska standarden EN 15804 men som inte är tredjepartsgranskade och publicerade hos en programoperatör kan användas på samma sätt som en EPD om de uppfyller något av följande krav:

• Miljövarudeklarationen tas fram med ett tredjepartsgranskat EPD-verktyg för miljövarudeklarationer. Verktyget måste vara tredjepartsgranskat av en programoperatör. Vilka EPD-verktyg som är godkända går att hitta på respektive EPD-programoperatörs webbplats. Samma version eller en senare version av verktyget som användes vid framtagandet av den ursprungliga EPD:n (så kallad moder-EPD) ska användas när miljövarudeklarationen för den liknande byggprodukten (så kallad dotter-EPD) tas fram. Det krävs att det finns en publicerad moder-EPD för att en dotter-EPD ska motsvara en tredjepartsgranskad EPD. 
• Miljövarudeklarationen bygger på en eller flera EPD:er. Den baseras på leverantörsspecifika data för byggproduktens tillverkningsprocess (modul A1–A3). Minst 90 procent av byggproduktens klimatpåverkan (modul A1–A3) täcks av egna processdata och uppgifterna i den eller de EPD:er som den aktuella miljövarudeklarationen baseras på. Ett exempel är en betongprodukt, i vilken cement utgör mer än 95 procent av klimatbelastningen och det finns en publicerad EPD för den cement som använts.

Det finns flera olika programoperatörer på marknaden som publicerar EPD:er. Några av de största är ”The International EPD System”, ”EPD Norway”, ”INIES” (Frankrike) och ”IBU” (Tyskland).

Alla EPD:er har ett identifikationsnummer, kallat ”declaration number” eller ”registration number”, men utformningen av EPD:erna skiljer sig åt mellan de olika programoperatörerna.

EPD:er har vanligtvis en giltighetstid på fem år. En EPD kan uppdateras och fortfarande ha samma identifikationsnummer. För att vara säker på vilken version som avses identifieras en EPD med både ett identifikationsnummer och revideringsdatum.

En EPD för en byggprodukt kan ha baserats på olika versioner av standarden EN 15804. Det innebär att klimatpåverkan kan vara redovisad på olika sätt för olika byggprodukter. Uppgifter i en EPD utifrån olika versioner av standarden är därför inte helt jämförbara, men skillnaden är ofta mycket liten.

Läs mer om EPD:er i ”Boverkets vägledning om LCA för byggnader” som du hittar under Relaterad information.

Den europeiska standarden EN 15804 används för att ta fram en EPD för byggprodukter. Det finns två versioner av standarden – EN 15804:2012+A1:2013 och EN 15804:2012+A2:2019.

I den första versionen (EN 15804:2012+A1:2013) redovisas klimatpåverkan med hjälp av följande indikator:

• GWP: klimatpåverkan växthusgaser.

GWP-GHG exkluderar upptag och utsläpp av biogen koldioxid. Om en EPD innefattar redovisning av biogen koldioxid så ska den biogena koldioxiden räknas bort från mängden bundet kol i produkten i den totala klimatpåverkan (GWP-TOT). Om biogen koldioxid inte framgår eller går att räkna bort i en EPD, så kan EPD:n inte användas när klimatdeklarationen upprättas.

I den andra versionen (EN 15804:2012+A2:2019) redovisas den potentiella klimatpåverkan uppdelad i följande indikatorer:

• GWP-total: klimatpåverkan total.
• GWP-fossil: klimatpåverkan fossil.
• GWP-biogenic: klimatpåverkan biogen.
• GWP-luluc: klimatpåverkan markanvändning.

GWP-total är summan av de tre andra indikatorerna.

I vissa EPD-system är det obligatoriskt att även redovisa GWP-GHG. GWP-GHG innehåller alla utsläpp av växthusgaser utom upptag och utsläpp av biogent kol i produkten och dess förpackningsmaterial. Denna slags GWP-indikator gör det möjligt att direkt jämföra klimatpåverkan mellan två produkter och dess tillverkning.

För mer information om Boverkets klimatdatabas se sidan ”Om Boverkets klimatdatabas” som du hittar i menyn.

En EPD innehåller bland annat följande uppgifter:

• En beskrivning av den eller de produkter som omfattas (produktinnehåll, användningsområde, med mera) tillsammans med information om analysens systemgränser (vilka delar i produktens livscykel som har inkluderats och vilka delar som ej är med).
• Vilken version av standarden EPD:n baseras på.
• Vilken deklarerad enhet som resultaten är uttryckta i. Tänk på att enhetsomvandling kan behövas när en EPD ska användas, det vill säga att klimatdata i EPD:n stämmer överens med den enhet som mängden byggprodukt anges i.

Klimatpåverkan redovisas med hjälp av följande indikator:

• GWP: klimatpåverkan växthusgaser.

GWP-GHG exkluderar upptag och utsläpp av biogen koldioxid. Om en EPD inkluderar biogen koldioxid i resultatet för GWP-total så ska den biogena koldioxiden räknas bort. Om biogen koldioxid inte framgår eller går att räkna bort i en EPD, så kan EPD:n inte användas när klimatdeklarationen upprättas.

Klimatpåverkan redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per livscykelmodul och deklarerad enhet. Det är GWP från livscykelmodulerna A1–A3 som är aktuellt att använda för beräkningen till klimatdeklarationen. GWP kan återfinnas redovisat separat per modul eller summerat med endast en indikator för modul A1–A3.

En EPD innehåller bland annat följande uppgifter:

• En beskrivning av den eller de produkter som omfattas (produktinnehåll, användningsområde med mera) tillsammans med information om analysens systemgränser (vilka delar i produktens livscykel som har inkluderats och vilka delar som ej är med).
• Vilken version av standarden EPD:n baseras på.
• Vilken deklarerad enhet som resultaten är uttryckta i. Tänk på att enhetsomvandling kan behövas när en EPD ska användas, så att klimatdata i EPD:n stämmer överens med den enhet som mängden byggprodukt anges i.

Klimatpåverkan redovisas med hjälp av följande indikatorer:

• GWP-total: klimatpåverkan total.
• GWP-fossil: klimatpåverkan fossil.
• GWP-biogenic: klimatpåverkan biogen.
• GWP-luluc: klimatpåverkan markanvändning.

GWP-total är summan av de tre andra indikatorerna. Detta inkluderar alltså mer än GWP-GHG. Samtidigt redovisas ofta också GWP-GHG som ett tillägg, vilket är den indikator som ska användas när en klimatdeklaration upprättas. Ibland benämns GWP-GHG för GWP-IOBC (instant oxidation of biogenic carbon), vilket har samma innebörd.

GWP-GHG, eller GWP-IOBC, redovisas i de flesta nya EPD:er, men inte i alla. Om inte dessa redovisas behöver en omräkning utföras, där upptag och utsläpp av biogen koldioxid (GWP-biogenic) räknas bort från GWP-total för modulerna A1–A3. Resultatet är jämförbart med GWP-GHG och kan användas i en klimatberäkning för klimatdeklaration av en byggnad.

Klimatpåverkan redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per livscykelmodul och deklarerad enhet. Det är GWP från livscykelfaserna A1–A3 som är aktuellt att använda för beräkningen till klimatdeklarationen. GWP kan vara redovisat separat per modul eller summerat med endast en indikator för A1–A3.