Om klimatdeklaration
Från den 1 januari 2022 måste byggherrar redovisa vilken klimatpåverkan nya byggnader har. Då trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft.
Lagen om klimatdeklaration för byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022, och gäller nya byggnader där bygglov söks från och med det datumet med vissa undantag. I den här handboken informerar Boverket dels om lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader, dels om Boverkets föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader. Plan- och bygglagen, PBL, ändrades också den 1 januari 2022 när det gäller vad som krävs för att få slutbesked med anledning av reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Det finns även vägledning om dessa regler.
Genom handboken vill vi bidra med verktyg och vägledning för att göra en klimatdeklaration. Bland annat finns en öppen klimatdatabas där byggbranschen kan hämta generiska klimatdata för resurser i byggskedet.
Boverket kommer allt eftersom att utöka handboken med vägledning inom olika områden där reglerna behöver förtydligas.
Nyheter om klimatdeklarationer
Nyheter inom området regler om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader samt uppdateringar i handboken om klimatdeklarationer.
Hämta klimatdeklaration
Hämta klimatdeklarationer via Boverkets e-tjänst.
Webbplatskarta
Webbplatskartan är en innehållsförteckning där du kan se hela innehållet i handboken.
Läsanvisning
Informationen i denna handbok utgår från lag, förordning och föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader och på de olika webbsidorna i handboken kan du läsa lagtexten direkt så som den ser ut i riksdagens databas.
Syftet med att klimatdeklarera
Syftet med lagen är att minska klimatpåverkan från byggskedet. Lagen innebär att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet i en så kallad klimatdeklaration, vilken ska registreras hos Boverket i Boverkets register för klimatdeklarationer. Hitta länkar till regler om klimatdeklaration för byggnader.
Tillsyn
Kommunen ansvarar för att kontrollera att en klimatdeklaration upprättats innan man meddelar slutbesked enligt plan- och bygglagen. Boverket har tillsyn över att uppgifterna i klimatdeklarationen uppfyller reglerna. Läs mer om Boverkets tillsyn.
Ordlista
Centrala begrepp som används på sidorna om klimatdeklaration.
Bakgrundsmaterial
Boverket har under flera år arbetat med olika utredningar om byggsektorns klimatpåverkan. Du kan ta del av några av rapporterna.
Uppföljning och statistik
Aktuell uppföljning och statistik om klimatdeklaration av byggnader.
Frågor och svar
Här svarar vi på de vanligaste frågorna som rör klimatdeklaration av byggnader. Svaren tar sin utgångspunkt i beslutad lag och förordning samt Boverkets föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader.
En klimatdeklaration är en beräkning och sammanställning av den klimatpåverkan som sker vid byggskedet. Uppgifterna ska sammanställas och skickas till Boverket. Byggskedet omfattar uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter.
Den nya lagen om klimatdeklarationer för byggnader vid uppförande börjar gälla den 1 januari 2022.
Det är byggherren som har ansvar för att deklarationen görs och lämnas in till Boverket.
Det överordnade syftet är att minska utsläppen av växthusgaser vid uppförande av byggnader. Andra syften är att öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan. Det handlar också om att öka kunskapen om livscykelanalyser (LCA), som ligger till grund för en klimatdeklaration samt att förmedla nyttan till olika aktörer i byggprocessen om hur man kan bidra till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.
Boverket har gjort kostnadsuppskattningar för olika typer av byggnader. Beräkningarna följer regelförslaget som omfattar en avgränsad del av byggnaden och dess livscykel.
Typ av byggnad | Kostnad |
Serietillverkat småhus 150 m2 | 40 000 – 60 000 kr |
Flerbostadshus 3 825 m2 | 20 000 – 30 000 kr |
Lokalbyggnad 60 000 m2 | 60 000 – 90 000 kr |
Digital lokalbyggnad 60 000 m2 |
30 000 – 45 000 kr |
En klimatdeklaration ska göras för varje enskild byggnad, även i fall där det flera byggnader uppförs inom ramen för samma projekt. De seriebyggda småhusen är i princip kopior av varandra, vilket gör att kostnaden i det fallet kan slås ut över flera byggnader. En del företag har också anställda med kompetens att göra en klimatdeklaration, vilket innebär att kostnaderna för att göra resurssammanställningar och beräkningar blir lägre. Med ”digital lokalbyggnad” i tabellen avses en byggnad som det finns en komplett digital BIM-modell för.
Så gjordes Boverkets kostnadsuppskattningar
Boverket har låtit genomföra fem beräkningar av faktiska byggnader. Kostnadsberäkningarna baseras på att olika arbetsmoment har tidsloggats. Med tiden kommer vi att få ett större statistiskt underlag och större exakthet i beräkningarna.
Anledningen till att det i Boverkets beräkningar skiljer i kostnad mellan det serietillverkade småhuset och flerbostadshuset är att mängderna för småhuset inte är beräknade i m3, kg eller m2. Detta innebar att samtliga produkter i byggnaden behövde volymbestämmas innan produkterna i småhuset kunde utgöra underlag i LCA-programmet. Mängderna för flerbostadshuset var däremot uträknade i rätt enheter och kunde omedelbart utgöra underlag i LCA-programmet. Orsaken till skillnaden i kostnad är med andra ord inte kopplad till byggnadstyp eller storlek på byggnaden utan till format på indata.
Det är troligt att det i de flesta fall tar längre tid att göra beräkningarna för ett flerbostadshus än för ett småhus, men det hela beror på hur detaljerad indata/underlag man får från projektet. Format på indata har med andra ord en mycket stor effekt på tid och kostnad för att göra en klimatdeklaration.
I Boverkets utredning om kostnader för att göra klimatberäkningar användes ett digitalt underlag i form av en fil som exporterades från en BIM-modell till ett LCA-program för en av byggnaderna (lokalbyggnaden). Det visade sig dels gå snabbare att få in samtliga byggvaror i LCA-programmet än när de behövde föras in manuellt. Dessutom var produkterna redan märkta med vilka byggnadsdelar de tillhörde och det fanns mängduppgifter för alla produkter. Detta bygger dock på att det finns en komplett digital modell att läsa in. Den som tar ut mängdlistan ur BIM-modellen måste också fråga efter rätt saker, så att efterfrågade byggnadsdelar inkluderas, och viss handpåläggning kan krävas innan produktlistan kan läsas in i LCA-programmet.
En klimatdeklaration ger byggherren fördjupad kunskap om olika resursflöden i byggnaden, dess klimatpåverkan och ger en dokumenterad klimatprestanda. En tidig klimatberäkning (klimatkalkyl i tidiga byggskeden) ger ett kvantitativt underlag för att man ska kunna ta väl underbyggda beslut om hur byggnadens klimatpåverkan kan minska. En ökad kunskap ger bättre möjligheter att minska mängderna material och avfall. Därmed kan också kostnaderna minska på både kort och lång sikt.
Den som börjar räkna på klimatpåverkan redan i projekteringsfasen har större möjlighet att påverka och föreslå klimatförbättringar genom exempelvis olika konstruktionslösningar och materialval.
Att spara och samla uppgifter om produkter, material och andra uppgifter under hela projekteringsfasen kommer också underlätta och förenkla arbete med den slutliga klimatdeklarationen eftersom det är tidskrävande att samla in uppgifter i efterhand.
För att kunna få slutbesked enligt plan- och bygglagen måste byggherren kunna visa att en klimatdeklaration har lämnats in. Det är inte fastlagt någon exakt tidpunkt i reglerna för när klimatdeklarationen ska göras och lämnas in, men utan inlämnad klimatdeklaration kan kommunen inte ge ett slutbesked utan endast ett interimistiskt slutbesked.
Klimatdeklarationen ska registreras hos Boverket. Deklarationen registreras digitalt hos Boverket.
En byggnads livscykel delas vanligen in i tre huvudsakliga skeden – byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Dessa skeden delas i sin tur in i så kallade informationsmoduler som beskriver processerna under livscykeln. Det gör att klimatberäkningar kan redovisas på ett likformigt sätt, vilket underlättar tolkningen av resultatet.
Klimatdeklarationen omfattar hela byggskedet. Det innebär att fem moduler i byggskedet (modul A1-A5) enligt den europeiska standarden SS-EN15978:2011 omfattas:
- Modul A1–A3 Råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet
- Modul A4 transport i byggproduktionsskedet
- Modul A5 bygg- och installationsprocessen byggproduktionsskedet.
Det är alltså inte hela livscykeln som ska vara med i klimatdeklarationen, exempelvis behöver inte användningsskedet med klimatpåverkan från driftenergi och slutskedet med demontering och rivning vara med. Det är naturligtvis frivilligt att beräkna hela byggnadens livscykel, men endast data för modulerna A1-A5 ska redovisas i klimatdeklarationen som registreras hos Boverket.
För A4 behöver endast transporter av byggprodukter till byggarbetsplatsen ingå. För A5 behöver endast byggspill och energikrävande processer ingå jämfört med den europeiska standarden.
Klimatdeklarationen är avgränsad till vissa byggnadsdelar. Byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar ska vara med i klimatdeklarationen. Det betyder till exempel att byggnadens installationer inte ingår.
Klimatskärm är i detta sammanhang en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden gällande bland annat temperatur, ljud och fuktighet. Bärande konstruktionsdelar är del av byggnadens konstruktion som förutom sin egen tyngd också bär laster av olika slag. Innerväggar är väggar innanför klimatskärm som inte är bärande. Invändiga ytskikt på byggnadens klimatskärm, invändiga ytskikt på bärande konstruktionsdelar och ytskikt på innerväggar ingår inte i klimatdeklarationen.
För att göra en klimatdeklaration behövs en sammanställning av de material samt den energi och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under byggskedet. Den brukar kallas för resurssammanställning. Denna resurssammanställning tas lämpligen fram i samband med en ekonomisk kalkyl. I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns en byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de resurser som är tänkta att användas.
Om det byggkostnadskalkylprogram som används inte automatiskt räknar om mängder till klimatpåverkan för olika byggdelar, behöver detta göras i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser. Dessa kopplas sedan i sin tur till olika klimatdata. För att göra detta krävs en omvandling av mängder till jämförbara enheter, till exempel från kvadratmeter till kilo. Klimatpåverkan redovisas i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (bruttoarea).
När en klimatdeklaration ska upprättas får klimatdata från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter användas. Klimatdata för byggprodukterna i Boverkets databas är konservativt satta, det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet för att stimulera användning av specifika klimatdata. Klimatdata för energi och bränsle måste hämtas från Boverkets klimatdatabas. Dessa klimatdata är inte konservativt satta.
Boverkets klimatdatabas innehåller klimatdata som är representativa för svenska förhållanden. Den finns på både svenska och engelska. Om du använder generiska klimatdata i klimatdeklarationen måste du använda data från Boverkets klimatdatabas.
I ett tidigt skede vet du inte vilka produkter som faktiskt ska byggas in. Då är det bästa valet att vid klimatberäkningen använda så kallad generiska klimatdata. I ett senare skede när du vet vilka produkter du kommer att använda kan generiska klimatdata bytas ut mot specifika klimatdata, så kallade miljövarudeklarationer (EPD) för produkten. Om det saknas specifika klimatdata går det bra att använda generiska klimatdata.
Generiska klimatdata om klimatpåverkan för byggnader från byggskedet finns i Boverkets klimatdatabas som beslutas i januari 2022. Klimatdatabasen finns både på svenska och engelska.
Ja. Om du inte använder specifika klimatdata, utan använder generiska klimatdata så måste du använda uppgifter från Boverkets databas och inte från andra källor.
Ja, det finns personer som har kunskap om att beräkna klimatpåverkan som till exempel arkitekter, konstruktörer, miljökonsulter eller byggentreprenörer. Det finns även beräkningsverktyg som underlättar klimatberäkningar för klimatdeklarationen.
Det finns olika beräkningsverktyg på marknaden idag för att räkna ut klimatpåverkan. Boverket kommer inte att ta fram något eget beräkningsverktyg utan det är fritt att välja ett verktyg som passar för uppgifterna som ska tas fram.
Boverket har haft i uppdrag av regeringen att bland annat se över hur man kan påskynda införandet av gränsvärden. Uppdraget med författningsförslag redovisades till regeringen i maj 2023.
Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration (rapport)
Omfattas byggnaden av krav på klimatdeklaration kommer kommunen inte att kunna ge något slutbesked enligt PBL för byggnaden. Kommunen har dock möjlighet att meddela interimistiskt slutbesked.
Vid registrering av klimatdeklarationen får byggherren en bekräftelse från Boverket. Bekräftelsen måste byggherren visa upp för kommunen för att kunna få ett slutbesked.
Boverket samlar alla klimatdeklarationer i ett klimatdeklarationsregister. Vid registreringen ges inget besked från Boverket om deklarationen är ”godkänd” eller ”underkänd”. Boverket kommer att ha tillsyn över innehållet i deklarationen. Det finns krav på att byggherren ska spara uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen.
Uppgifter som legat till grund för klimatberäkningarna i deklarationen ska sparas av byggherren i fem år. Exempel på uppgifter som behöver sparas är resurssammanställningen och specifika klimatdata (EPD:er) om sådana använts.
Boverket kan begära in uppgifter som legat till grund för klimatdeklarationen från byggherren. Om Boverket har beräknat ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet, ska byggherren få möjlighet att inkomma med en förklaring.
Om byggherren inte har gjort sannolikt att avvikelsen är godtagbar ska Boverket ändra det registrerade värdet. Boverket får ta ut en sanktionsavgift om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter i klimatdeklarationen och skäligen borde ha insett detta och det deklarerade värdet väsentligen avviker från Boverkets beräknade värde på ett sätt som inte är godtagbart.
Det finns lag, förordning och föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader.
- Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader.
- Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader.
- Boverkets föreskrift (2021:7) om klimatdeklaration för byggnader.
Dessutom ändras 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) så att klimatdeklaration införs som ett krav för att få slutbesked.
Samtliga regler träder i kraft den 1 januari 2022.
Boverket tar inte ut någon avgift kopplat till klimatdeklaration.
Sanktionsavgiften är ett prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade bruttoarea. Avgiften får högst uppgå till tio prisbasbelopp. Det framgår av 13 § förordningen (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader. Sanktionsavgiften uppgår till högst 525 000 kronor med 2023 års prisbasbelopp på 52 500 kronor.
Nej, kontrollplanen ska normalt enbart innehålla kontrollpunkter i syfte att säkerställa att:
- väsentliga tekniska egenskapskrav enligt PBL uppfylls,
- förvanskningsförbudet följs, och
- varsamhetskravet uppfylls.
Om en byggnad omfattas av krav på klimatdeklaration ska det framgå av startbeskedet där byggnadsnämnden bestämt vilka handlingar som ska inlämnas inför beslut om slutbesked.
Ja, enligt Boverkets uppfattning ska byggnadsnämnden vid det tekniska samrådet gå igenom och klarlägga om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration. Byggnadsnämnden har då möjlighet att informera byggherren om kravet på klimatdeklaration. Om det tekniska samrådet gäller en byggnad som ska klimatdeklareras ska en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats lämnas in till byggnadsnämnden för att nämnden ska kunna ge slutbesked. Eftersom denna bekräftelse är en handling som utgör en förutsättning för slutbesked ska det framgå av startbeskedet att en sådan bekräftelse ska lämnas in till byggnadsnämnden. Det är därför viktigt att behovet av klimatdeklaration gås igenom vid det tekniska samrådet och att det klarläggs om det krävs eller inte.
Boverket är tillsynsmyndighet för klimatdeklarationer. Vid tillsyn tar Boverket kontakt med byggherren och tillsyn genomförs. Byggherren kan även kontaktas om brister i en klimatdeklaration upptäcks. Byggherren ges då möjlighet att komma med förklaringar och kompletteringar men kan också få ändra de registrerade uppgifterna i klimatdeklarationen. Om byggherren inte gör det och Boverket fortsatt anser att klimatdeklarationen innehåller brister kan värdet på byggnadens klimatpåverkan bli ersatt av Boverket och det finns också möjlighet att påföra en sanktionsavgift.
Om klimatdata från EPD:er använts i klimatdeklarationen så kan Boverket vid tillsyn
begära in EPD:n och andra handlingar för att kontrollera att rätt klimatdata har använts.
Bygglovet påverkas inte av kravet på klimatdeklaration. En klimatdeklaration ska ha registrerats hos Boverket innan byggnadsnämnden kan ge slutbesked. Byggherren ska lämna en bekräftelse till byggnadsnämnden om att en klimatdeklaration har registrerats hos Boverket.
Enligt Boverkets uppfattning bör det framgå av startbeskedet att bekräftelsen, som byggherren får när klimatdeklarationen registreras, är en handling som ska lämnas till byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Boverket anser att det är möjligt att klaga på byggnadsnämndens beslut om startbesked. Detta har dock inte prövats rättsligt.
Vid större uppdateringar kommer Boverket att lägga ut en nyhet i handboken. I övrigt så får man titta på respektive webbsida när den senast blev uppdaterad. Längst upp på sidan framgår granskningsdatum.
En sammanställning av de senaste uppdateringarna finns också på sidan Uppdateringar.
Ja, det stämmer att det räcker med en bekräftelse från Boverket för att få slutbesked av byggnadsnämnden. Men Boverket är också tillsynsmyndighet och kommer att kontrollera att uppgifterna i den inlämnade klimatdeklarationen uppfyller reglerna om klimatdeklaration för byggnader. I de fall reglerna inte efterlevs har Boverket möjlighet att besluta om sanktioner, till exempel påföra en sanktionsavgift.
Tillsynen är riktad till byggherren. Byggherren ansvarar för att en klimatdeklaration upprättas och lämnas in till Boverket i enlighet med reglerna om klimatdeklaration för byggnader.
Boverket har tillsyn över klimatdeklarationens kvalitet och riktighet. Boverket kommer att göra stickprovskontroller av registrerade klimatdeklarationer. Det innebär att vi kontrollerar om uppgifterna i deklarationen är riktiga och att beräkningarna av klimatpåverkan inte väsentligen avviker från det deklarerade värdet.
I tillsynen kommer Boverket i första hand föra en dialog med byggherren, om brister upptäcks vid granskningen av klimatdeklarationen. I de fall Boverket beräknar ett värde som väsentligen avviker från det deklarerade värdet, ska Boverket ändra värdet.
Under vissa förutsättningar kan Boverket även ta ut en sanktionsavgift enligt 18 § lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Sanktionsavgiften är ett prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade bruttoarea. Avgiften får högst uppgå till tio prisbasbelopp. Det framgår av 13 § förordningen (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader. Sanktionsavgiften uppgår till högst 483 000 kronor med 2022 års prisbasbelopp på 48 300 kronor.
Det finns inget krav på att en tillverkare måste tillhandahålla en miljövarudeklaration (EPD) för sin produkt enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader.
Boverket tillhandahåller generiska klimatdata för de byggprodukter som ska ingå i en klimatdeklaration som byggherren kan använda i sin klimatdeklaration. Det gäller byggprodukter i bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och icke-bärande innerväggar. För att klimatdeklarationen i så hög grad som möjligt ska spegla byggnadens faktiska klimatpåverkan kan specifika klimatdata användas för inköpta byggprodukter, om tillverkaren tagit fram sådana data. Den beräknade klimatpåverkan blir dessutom generellt sett lägre om specifika klimatdata används jämfört med om generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas används.
Om specifika klimatdata används ska det vara i form av en miljövarudeklaration (EDP) som följer beräkningsreglerna i standarden EN 15804 och som är tredjepartsgranskad eller motsvarande. Det är frivilligt för byggherren att använda uppgifter från en EPD för de byggprodukter som används i byggnaden i en klimatdeklaration.
Om byggherren inte lämnat en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats till byggnadsnämnden inför slutbeskedet, har kommunen möjlighet att meddela ett interimistiskt slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26). Det är då lämpligt att stämma av med byggherren hur lång tid denne anser sig behöva för att färdigställa klimatdeklarationen.
Det framgår inte av förarbetena till lagen om klimatdeklaration för byggnader vad som är en lämplig tid. Boverket anser att en lämplig maximal tidsgräns för att lämna in bekräftelsen kan vara sex månader. Detta eftersom det är svårare att få fram data ju längre tid som har gått efter färdigställandet av byggnaden. Det är dessutom inte lämpligt att ha öppna ärenden hos kommunen under en längre tid än vad som är nödvändigt.
Ja, om garaget utgör en del av den uppförda byggnaden ska den ingå i en klimatdeklarationen. Ett fristående garage omfattas av reglerna om klimatdeklaration för byggnader om det krävs bygglov och om garaget överstiger 100 kvadratmeter.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.