Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program

Granskad:

En handlingsplan för bostadsförsörjningen ska innehålla uppgifter om hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Alla mål är inte relevanta för alla kommuner

Det finns många olika globala, nationella och regionala mål som kan vara relevanta för en kommun att ta hänsyn i arbetet med en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Men alla mål är inte relevanta för alla kommuner. De lokala förutsättningarna för kommunen spelar roll för vilka mål som en kommun behöver ta hänsyn till.

Globala mål

Agenda 2030 

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att fram till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Av de 17 globala målen är det framför allt mål 11 – Hållbara städer och samhällen – som har bäring på bostadsförsörjningen. Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. I synnerhet det första delmålet, delmål 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad är relevant. Det innebär att senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.

Nationella mål

Mål för samhällsplanering, byggande och boende

Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

För delområdet bostadsmarknad är målet även långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Nedanstående mål är exempel som kan vara relevanta för en kommuns handlingsplan för bostadsförsörjningen. Det finns även andra nationella och regionala mål som kan vara relevanta för en kommun att ta hänsyn till. En handlingsplan för bostadsförsörjningen behöver endast ta hänsyn till de nationella och regionala mål som är relevanta för bostadsförsörjningen i den enskilda kommunen.

Mål för integrationspolitiken

Det nationella målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.  Detta tillsammans med bosättningslagen innebär ett ansvar på kommunal nivå för integration och bosättning av nyanlända flyktingar. I förarbetena till bosättningslagen hänvisar regeringen till bostadsförsörjningslagen och att det där framgår att kommunerna är skyldiga att beakta nationella mål i sin planering för bostadsförsörjningen. Det innebär i praktiken att ni måste ta höjd för att även nyanlända ska kunna bosätta sig i kommunen.

Genom bosättningslagen ställs krav på kommunerna att inrikta sin planering på att även kunna klara mottagandet av nyanlända. Det integrationspolitiska målet ska beaktas i planeringen, liksom ansvaret på den regionala nivån för bosättning och integration av nyanlända och deras anhöriga. De behov som kan uppstå genom bosättningsansvaret behöver bedömas och beaktas jämsides med bedömningen av hur behov och efterfrågan kan förväntas utvecklas till följd av andra demografiska förändringar i kommunen.

Den föreslagna lagen kommer kräva att kommunerna beaktar mottagandet av nyanlända i sitt planeringsarbete, vilket också är syftet. Med den nuvarande ordningen kan kommuner som inte byggt bostäder avstå från att ta emot nyanlända med hänvisning till att det saknas bostäder, samtidigt som kommuner med ett stort bestånd av bostäder får ta emot allt fler nyanlända som bosätter sig på egen hand. Detta är enligt regeringen en ohållbar situation mot bakgrund av det stora behovet av mottagande under de kommande åren. Regeringens bedömning är att den föreslagna lagen tillsammans med de insatser som görs för att öka bostadsbyggandet generellt ska kunna leda både till att de nyanländas förutsättningar för etablering ökar och till ökad tillgång på bostäder för andra grupper.

Mål för funktionshinderspolitiken

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Av de elva övergripande målen är det följande tre som har tydligast samband med bostadsförsörjningen:

  • delaktighet och inflytande i samhället
  • ekonomiska och sociala förutsättningar
  • barn och ungas uppväxtvillkor.

Jämställdhetsmålet

Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. För samhällsplaneringen i stort kan strävan mot ökad jämställdhet innebära att skillnader mellan hur planeringen gynnar män respektive kvinnor ibland synliggöras och det kan leda till nya lösningar som ger ett bättre utfall ur ett jämställdhetsperspektiv. För att underlätta jämställdhetsanalyser kan statistiska underlag redovisas med könsuppdelning.

I Relaterad information kan du läsa mer om jämställdhet i samhällsplaneringen

Folkhälsomålet

Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Boende och närmiljö är ett av åtta områden inom folkhälsopolitiken. Att ha tillgång till en god bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Åtgärder för en mer jämlik hälsa bör inriktas på att bryta boendesegregationen men också på ett hållbart byggande, som motverkar exponering för skadliga miljöfaktorer. Med jämlik hälsa-perspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikhet i hälsa. Viktiga komponenter för en jämlik hälsa är att skapa bostadsområden som är socialt hållbara och boendemiljöer som präglas av goda miljöfaktorer.

Regionala mål, planer och program

Det är regionen som ansvarar för regionala tillväxtfrågor och samhällsplanering. I detta ansvar ingår att utarbeta dels en regional utvecklingsstrategi (RUS), dels en transportinfrastrukturplan för regionen. Du som ansvarar för att ta fram förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen behöver ta reda på vilka regionala mål, planer och program som har betydelse för er planering och redovisa hur de beaktas i föreslagen handlingsplan. 

Samordningen är ömsesidig och i den mån regionen behandlar boendefrågor bör regionen utgå från kommunernas handlingsplaner för bostadsförsörjning. Det är rimligt att referera till bostadsförsörjningen i en regional utvecklingsstrategi, dels som en förutsättning för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, dels som en faktor som påverkar underlaget för regionala satsningar på såväl kultur som infrastruktur.

Det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas i sektorsövergripande samarbete och med ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Intresset för att stärka det fysiska planeringsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet har ökat. Det kan innebära att man stärker kopplingen mellan kommunal översiktsplanering, bostadsförsörjning, regionalt tillväxtarbete samt kollektivtrafik- och infrastrukturplanering.

I Relaterad information kan du läsa mer om regional planering.

Regional fysisk planering i Region Skåne, Region Stockholm och Region Halland

För Region Skåne, Region Stockholm och Region Halland gäller särskilda regler. Där ansvarar regionen för regional fysisk planering enligt PBL. Regionen ska upprätta och anta en regionplan som ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för regionen. Regionplanen är inte bindande men den ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplanen ska aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. I Region Skåne, Region Stockholm och Region Halland har regionen också ansvar för att verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses. Regional fysisk planering är tänkt att införas i flera regioner när behov av och förutsättningar för sådan planering finns.

Andra regionala mål, planer och program

Det kan också finnas regionala mål, planer eller program inom andra områden som påverkar kommunens planering för bostadsförsörjningen och som kommunen måste förhålla sig till.

Ni kan vända er till länsstyrelsen för att få råd och information om vilka regionala program som kommunen behöver förhålla sig till i planeringen för bostadsförsörjningen.

Boverket (2025). Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program. https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/att-ta-fram-handlingsplan/forslag-till-handlingsplan-for-bostadsforsorjningen/hansyn-nationella-regionala-mal-planer-program/ Hämtad 2025-02-28