Hushållssammansättning
Antalet hushåll är mer avgörande för efterfrågan på bostäder än antalet invånare och fördelningen över hushållstyper påverkar vilken typ av bostäder som efterfrågas.
Nio hushållstyper i statistiken
Med hushåll avses vanligen bostadshushåll och ett hushåll består då av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Den 31 december 2019 fanns det 4,7 miljoner hushåll i Sverige. SCB utgår från tre huvudtyper av hushåll: ensamstående, sammanboende och övriga hushåll. I gruppen övriga ingår till exempel hushåll med tre generationer, kompisboende och kollektiv. Varje huvudgrupp delas in i tre undergrupper: hushåll med barn, hushåll utan barn och hushåll med vuxna barn (över 25 år). Läs mer via länk under Relaterad information.
Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade över nio hushållstyper. Andel av alla hushåll
Hushållstyp | Procent |
ensamstående utan barn | 40 |
ensamstående med barn 0-24 år | 6 |
ensamstående med barn 25+ år | 1 |
sammanboende utan barn | 24 |
sammanboende med barn 0-24 år | 21 |
sammanboende med barn 25+ år | 1 |
övriga hushåll utan barn | 4 |
övriga hushåll med barn 0-24 år | 3 |
övriga hushåll med barn 25+ år | 0 |
Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning
Det går också att göra en indelning där man kombinerar hushållstyp med antal barn, som i tabellen nedan.
Hushållen i Sverige 2019-12-31, fördelade efter hushållstyp och antal barn. Andel av alla hushåll. Procent
Ensamstående | Sammanboende | Övriga hushåll | |
0 barn | 40 | 24 | 4 |
1 barn | 4 | 8 | 1 |
2 barn | 2 | 10 | 1 |
3+ barn | 1 | 4 | 1 |
Källa: SCB, Statistikdatabasen, Boverkets bearbetning
Tips: Hushållssammansättning
Via SCB:s statistikdatabas går det att ta fram uppgifter om fördelningen över hushållstyper i kommunen, och även över hushåll efter antal barn och barnens ålder samt jämföra med uppgifter för till exempel riket, länet eller närliggande kommuner.
Enpersonshushållen är flest
Antalet boende per hushåll i Sverige sjönk successivt under större delen av 1900-talet, delvis beroende på en ändrad åldersfördelning, med allt fler äldre i befolkningen. Vid 1945 års bostadsräkning uppgick antalet boende per hushåll till 3,2 personer. År 1990 var siffran nere i 2,1 personer per hushåll. Men därefter har utvecklingen mot allt mindre hushåll upphört och nu är det i genomsnitt 2,2 personer per hushåll i Sverige.
Hushållsbildningen beror på en mängd faktorer. Befolkningens ålderssammansättning är en viktig faktor – med många äldre i befolkningen blir det också många enpersonshushåll. Även kulturella mönster för boende och familjebildning påverkar i vilken utsträckning man väljer att leva tillsammans eller bilda egna hushåll. De ekonomiska förutsättningarna spelar också stor roll för vilka valmöjligheter människor i olika åldrar har.
Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. I slutet av 2019 fanns det nästan 1,9 miljoner enpersonshushåll i Sverige. Det innebär att fyra av tio hushåll består av endast en person. Men skillnaderna är avsevärda mellan olika kommuner och ni bör utgå från situationen i just er kommun. Underlag finns i SCB:s Statistikdatabas, se länk under Relaterad information.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.