Trångbodda hushåll

Granskad: 30 november 2020

Utrymmesstandarden ser olika ut i olika bostadsområden och för skilda hushållstyper. Utrikes födda och i synnerhet personer födda utanför Europa är trångbodda i betydligt högre utsträckning än inrikes födda.

Det finns flera sätt att definiera trångboddhet. De kallas ofta trångboddhetsnormer, trots att det snarare rör sig om mått än om normer. Vid norm 2 sätts gränsen för trångboddhet vid högst två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum. Norm 3 innebär att det förutom kök och vardagsrum ska finnas möjlighet att ge varje hushållsmedlem ett eget rum, utom makar/partners, som antas dela sovrum.

Statistik från SCB för 2018 visar att mer än var femte invånare i Sverige som är född utanför Europa är trångbodd enligt norm 2, jämfört med 2 procent av inrikes födda. Bland utrikes födda inom Europa var andelen 7 procent. Det är också stor skillnad mellan olika kommuner. I storstäderna är mellan 7 och 10 procent av befolkningen trångbodda, jämfört med 4 procent i övriga kommuner. Utöver detta finns en trångboddhet som inte fångas upp i statistiken, bland personer som av olika skäl inte är folkbokförda på den adress där de bor.

Trångboddhet kan vara självvald men är ofta förknippad med svag ekonomi. I Boverkets rapport ”Mått på bostadsbristen” beräknas 6,5 procent av personer födda utomlands vara trångbodda (enligt en definition som innebär att barn upp till 12 år anses kunna dela rum) och samtidigt ha en ansträngd boendeekonomi, jämfört med 1,2 procent av personer födda i Sverige. Länk finns i ”Relaterad information”. Med hjälp av Öppna data på Boverkets webbplats kan ni ta reda på i vilken utsträckning trångboddhet är ett problem för olika delar av befolkningen i kommunen och i vilken mån det är förknippat med låga inkomster.

Trångboddhet i storstadsregionerna

Boverket har kartlagt trångboddhet enligt norm 2 i flerbostadshus i storstadsregionerna, Stormalmö, Storgöteborg och Storstockholm. Trångboddheten var särskilt utbredd i Malmö, Göteborgs och Stockholms stad. Där trångboddheten var särskilt hög var även andelen trångbodda barn och unga hög. Kartläggningen bekräftade tidigare studier, som visat att individer med utländsk bakgrund är trångbodda i större utsträckning än individer med en svensk bakgrund.

Boverket (2020). Trångbodda hushåll. https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/underlag-for-bostadsforsorjningen/sarskilda-grupper/trangbodda/ Hämtad 2024-11-22