När alla får komma till tals - region Dalarna

Region Dalarna har genomfört samverkansprojekt med kommuner i länet där man genom konstnärliga aktiviteter och filosofiska samtal som arbetssätt har lyft fram barns och ungas perspektiv på viktiga frågor i samhället och i det egna livet. Nu planerar regionen för ett fortsatt arbete med fokus på dialoger och delaktighet i gestaltandet av vår gemensamma livsmiljö.

Konstnärliga metoder och djupgående samtal

Demokrati genom grafiska budskap

Under valåret 2018 genomförde Region Dalarna ”demografikprojektet” i samverkan med ett flertal kommuner i länet. Barn och unga är en grupp som sällan deltar i det bredare demokratiska samtalet. En bakomliggande idé till projektet var att med hjälp av konstnärliga metoder och uttryck låta denna grupp föra fram sina tankar och åsikter. Med handledning av erfarna samtalsledare, konstnärer och kulturpedagoger talade barn i olika åldrar om angelägna ämnen och skapade sedan affischer med personliga tankar och politiska budskap. Projektet fick lite varierande utformning på de olika platserna i länet men hade grafiken och det filosofiska samtalet som gemensamma nämnare. Att man valde just grafik som konstform att arbeta med hade flera orsaker. Grafiken är traditionellt använd för att förmedla politiska budskap och appeller, och det går att med enkla och lättillgängliga medel skapa fritt inom denna konstform. Grafiken är dessutom väl etablerad i Dalarna, och länet har många grafiska verkstäder.

Lagom till valdagen i september visades demografikprojektets affischer på olika platser i kommunerna. Budskapen var starka och tydliga och den handgjorda uttrycksformen stack ut. Utställningarna mötte stor uppmärksamhet från både allmänhet och politiker och på några orter bjöd lokala politiker och riksdagsledamöter in de unga till samtal. Men i några kommuner ville man inte sätta upp affischerna i lokaler för förtidsröstning, vilket kanske berättar något om kraften i affischernas budskap.

I demografikprojektet ville vi undersöka alternativa kanaler att nå fram till dem som bestämmer. Att arbeta med konst som ett sätt att uttrycka sig är en möjlighet att kunna förmedla sina tankar, utan att riskera att bli motsagd direkt. Genom konsten möter vi både varandra och nya perspektiv på tillvaron, och det behöver vi ju göra i verkligheten också.

Camilla Nyman, bild- och formkonsulent Region Dalarna.

Att våga ställa de stora frågorna

Camilla Nyman är bild- och formkonsulent i Region Dalarna och var den som tog initiativet till och ledde demografikprojektet. Hon berättar att hon bland annat var inspirerad av Södra teatern och Moderna museet i Stockholm som sedan länge har arbetat med konst och filosofi tillsammans med barn och unga. I filosofiska samtal får deltagarna själva bestämma vad som är viktigt att diskutera. De lyssnar på varandras åsikter och funderar över sina egna, och tillsammans letar de efter svar, ger argument och testar tankeexperiment och nya perspektiv på tillvaron. Det är ett utforskande arbetssätt som inte väjer för de stora och komplicerade frågorna, de som handlar om världen, livet och framtiden.

Camilla tycker att vi alla och inte minst politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner, har stor nytta av att ta till oss de ungas röster och perspektiv för att kunna forma en hållbar framtid. När barn och unga får komma till tals handlar det vanligtvis om mycket konkreta saker som berör deras allra närmaste miljö, menar hon. Deras inflytande begränsas till frågor som utformning av lekplatser, fritidsaktiviteter och skolmaten. Men unga har ett påtagligt framtidsperspektiv och en enorm kraft och förmåga att tänka stort och visionärt. De äger ett mod och ett hopp som många av oss som är äldre har tappat bort och som vi behöver värna och ta till vara bättre.

I ett testprojekt tillsammans med Falu kommun har Region Dalarna tagit metoden med filosofiska samtal vidare till sammankomster med äldre personer, från omkring 65–70-årsåldern och uppåt. De äldre utgör också en medborgargrupp som ofta upplever det svårt att göra sin röst hörd i samhället. I samtalen med de äldre personerna förmedlades en stark upplevelse av att inte längre tas på allvar och bli lyssnad på, trots att man har både lång livserfarenhet och breda kunskaper.

Både de yngsta och de äldsta är grupper i samhället som kanske främst blir tillfrågade i ämnen som specifikt rör deras nuvarande livssituation, menar Camilla Nyman. När de i själva verket har så mycket mer att tillföra samhällsutvecklingen.

Klimat, rättvisa och gemenskap i fokus

De filosofiska samtalen präglas av öppenhet men har en förutbestämd metodik. Det var barnen och de unga själva som valde vilka ämnen som skulle tas upp inom demografikprojektet. Framförallt kom frågor om miljö och klimatförändringar upp på agendan men också betydelsen av de mänskliga rättigheterna, allas lika värde och rätten att bli accepterad som den man är. För de äldre barnen var problem med stress och psykisk ohälsa angelägna samtalsämnen.

Ett tema som återkom både i samtalen med de unga och de äldre var rädslan för ensamhet och att stå utanför en gemenskap, att vårt samhälle på många sätt fortfarande utgår från normen att vi alla lever i kärnfamiljer och att ensamhet är självvald. Många i grupperna har sagt att den normen präglar samhället i stort och hur utbudet av bostäder ser ut. De efterlyser fler möjligheter att leva i gemenskap, till exempel i olika former av kollektiva boenden och sociala mötesplatser.

Hur erfarenheterna från filosofiska samtal kan föras vidare

Ett övergripande syfte med Region Dalarnas projekt har varit att använda filosofiska samtal och konst som en metod att skapa dialog och delaktighet i skapandet av ett hållbart framtida samhälle. Särskilt i förhållande till grupper i samhället som ofta har haft svårt att komma till tals. Förutom de yngsta och de äldsta i samhället skulle det också kunna gälla nya svenskar och personer med varierande funktionsförmågor.

De projekt som hittills har genomförts har främst finansierats som kulturverksamhet, men Camilla Nyman ser möjligheter att använda kunskaperna och de goda erfarenheterna därifrån i ett vidare sammanhang. Det gäller exempelvis i kommunernas medborgardialoger där alla invånare ska ges tillfälle att påverka samhällsutvecklingen, bland annat i olika skeden av planeringsprocessen eller inför förändringar i den fysiska miljön. Den möjligheten till inflytandet utnyttjas kanske främst av medborgargrupper som är välbekanta med de forum där frågorna vanligen diskuteras, medan andra grupper ofta står utanför det offentliga samtalet. Inom Region Dalarna vill man nu vidareutveckla arbetet med konst och filosofiska samtal med inriktning mot gestaltad livsmiljö och fysisk planering. Bland annat planeras en samverkan med Högskolan Dalarna kring metodutveckling.

Vad är viktigt tänka på när man vill använda filosofiska samtal som dialogform?

Camilla Nyman ger några råd:

• En av de viktigaste förutsättningarna för ett lyckosamt arbete är en öppenhet för deltagarnas funderingar och perspektiv och ett genuint lyssnande hos arrangören, att låta processen ha sin gång och tänka långsiktigt. Detta är särskilt viktigt när man arbetar med grupper som inte är vana att bli lyssnade på.
• Det finns mycket att vinna på att ta hjälp av kunniga samtalsledare. Samtalet måste få behålla sin utforskande karaktär och ta sin tid, så att det inte i första hand blir lösningsinriktat. Här vill man ju åt något mycket mer än ett ja eller nej på en fråga.
• Det är angeläget att låta olika perspektiv mötas. Arbeta därför gärna med blandade grupper när det gäller till exempel ålder och erfarenheter.
• I blandade grupper är det viktigt att våga släppa på både hierarkier och positioner, exempelvis vid möten mellan unga och politiker. Man behöver inte vara expert för att säga något i ett ämne – här räcker det att tala som människa eller medborgare.

Du kan läsa mer om Demografikprojektet och en rapport om Region Dalarnas arbete med arkitektur, form och design, länkar finns under "Relaterad information”.