Kunskapsunderlag att utgå ifrån i arbetet med arkitekturstrategin

Det finns oftast redan kunskapsunderlag inom kommunen som lyfter och på olika sätt behandlar utformningen av den fysiska miljön, den gestaltade livsmiljön. Dessa underlag kan utgöra en viktig kunskapsbas när din kommun ska ta fram en arkitekturstrategi. Här får du som arbetar med arkitekturstrategin tips om vilka kunskapsunderlag som ni kan ta stöd av.

Arbetet med att ta fram en arkitekturstrategi börjar sällan med ett blankt papper. Det finns oftast redan kunskapsunderlag som lyfter och på olika sätt behandlar utformningen av den fysiska miljön, den gestaltade livsmiljön, och som beskriver vilka värden som finns att förhålla sig till. Dessa underlag kan utgöra en viktig kunskapsbas när ni ska ta fram en arkitekturstrategi. Utvecklingen av olika städer, platser och orter måste utgå från de värden och kvaliteter som finns på platsen. I arkitekturstrategin behöver ni förhålla er till dessa värden, analysera dem och skapa en förståelse för dem i relation till vad ni vill att arkitekturen ska göra.

Vilka kunskapsunderlag kan det handla om

Det finns olika kunskapsunderlag som kommunen själv tar fram eller som länsstyrelsen tillhandahåller och som beskriver kvaliteter och värden i kommunen. Det kan vara beskrivningar av specifika karaktärsdrag som naturgeografiska förhållanden, såsom topografi, landskap, vegetation och vatten, eller om en plats kulturarv. Det kan också vara beskrivningar om platsens identitet utifrån till exempel dess historia som maktcentrum, lärdomsstad, handelsstad, industristad eller liknande, men också beskrivningar av bebyggelsemönster och former, platser och offentliga rum, typologier och arkitektoniska uttryck utifrån samtiden och platsens förutsättningar. Ni som kommun behöver ha kunskap kring hur bebyggelsen används, upplevs och fungerar och hur dess form och system påverkar sociala, ekologiska som ekonomiska förhållanden och mönster.

Exempel på kunskaps- och planeringsunderlag där detta kan vara beskrivet är kulturmiljöprogram, landsbygdsprogram, strategier för näringsliv och handel, grönstrukturplan, stadsmiljöprogram, strategier för ekosystemtjänster eller de gröna och blå strukturerna, eller ortsanalyser som beskriver särdrag och platsers identitet. Ofta finns denna kunskap sammanställd som del i den kontinuerliga översiktsplaneringen och som del i den kontinuerliga dialogen i samband med efterföljande planerings- och lovgivning. Har din kommun en aktuell översiktsplan finns denna kunskap ofta bearbetad och analyserad som underlag för de ställningstaganden som görs i översiktsplanen där de övergripande strukturella frågorna hanteras.

Skaffa er ytterligare viktig kunskap genom att tillsammans med olika målgrupper för arkitekturstrategin besöka olika platser och diskutera hur de upplevs och fungerar och vilka utmaningarna kan vara.

I exemplet ”Arkitekturprogram för Linköpings innerstad” på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn kan du läsa mer om hur strategin tar tydlig utgångspunkt i Linköpings värden, karaktärsdrag och identitet och där kommunen med pedagogiska beskrivningar och resonemang gör dem lätta att tillämpa och förstå.