Att arbeta strategiskt med arkitektur

När ni inom kommunen har tagit fram en arkitekturstrategi ska den börja tillämpas i era egna processer. Här får ni stöd i hur arkitekturstrategin kan användas i olika kommunala processer och hur ni kan arbeta för att främja arkitektonisk kvalitet.

Proposition politik för gestaltad livsmiljö

Som en del i en arkitekturstrategi kan ni tydliggöra hur strategin ska tillämpas inom den egna organisationen för att på bästa sätt främja arkitekturfrågorna. För att nå framgång med frågorna räcker det dock inte med att ha tagit fram ett dokument. Det är först när dokumentet är väl förankrat och känt i organisationen och hos externa parter som det kan få kraft. 

Arbetet med att tillämpa strategin i konkreta projekt hjälper till att fortsätta bygga och sprida kunskap och kontinuerligt diskutera arkitekturens betydelse och bidrag. Här redogör vi för några av de processer inom den kommunala organisationen där arkitekturstrategin kan användas. Vi tar också upp andra sätt som kommunen kan arbeta på för att främja arkitektonisk kvalitet.

Arkitekturstrategin i PBL:s processer

En arkitekturstrategi är ett viktigt handläggarstöd i plan- och bygglagens, PBL, olika processer. De verktyg som ni enligt PBL har att arbeta med i planeringen är översiktsplanen, ändring av översiktsplanen för viss del av kommunen så kallad fördjupning eller genom tillägg samt program och detaljplaner. Kravet på planprogram finns inte längre i PBL men är en möjlighet för kommunerna att använda om behov finns. Utöver planeringen har byggnadsnämnden som prövande myndighet stor påverkan på den gestaltade livsmiljön genom lovprövningen. Kommunen kan även ingripa genom tillsyn. Detta sker när bestämmelserna i PBL inte följs.

Byggnadsnämnden ska enligt PBL 12 kap. 2 § verka för en god byggnadskultur samt en god estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Byggnadsnämnden ska också uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Arkitekturstrategin kan då vara ett viktigt stöd även om den inte har rättsverkan som en detaljplan utan fungerar vägledande. Till skillnad från ett gestaltningsprogram, där kommunen inte får ställa krav som går utöver lagstiftningen, så kallade kommunala särkrav, är arkitekturstrategin övergripande och berör inte utformningen av enskilda byggnader.

På PBL kunskapsbanken finns mer information kring PBL:s olika processer. Här hittar du också information om kommunala särkrav. Länkar finns under ”Relaterad information”.

I det här avsnittet kan du läsa mer om:

• Översiktsplan
• Ändring av översiktsplanen genom fördjupning samt planprogram
• Detaljplan
• Bygglov
• Byggande
• Förvaltning.

Översiktsplan

När en arkitekturstrategi tas fram som ett tillägg till översiktsplanen innebär det att översiktsplanen ändras och att samband och konsekvenser för helheten ska redovisas i den ändrade översiktsplanen. Om en arkitekturstrategi görs som ett fristående dokument avgör ni inom kommunen vilka delar av arkitekturstrategin som ska arbetas in i översiktsplanen när den ändras eller en ny antas. Genom att ta fram en arkitekturstrategi har ni en möjlighet att utveckla era övergripande ställningstaganden kring arkitektur och gestaltning i översiktsplanen.

Om din kommun saknar en aktuell översiktsplan kan arbetet med en arkitekturstrategi ske parallellt med att en ny översiktsplan tas fram. Arbetet med strategin kan då vara en bra ingång för att diskutera vilka värden och kvaliteter som finns samt vilka värden och kvaliteter ni långsiktigt vill uppnå i den byggda miljön och hur arkitekturen kan påverka detta.

Av översiktsplanen ska det framgå hur ni planerar att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, till exempel målet för gestaltad livsmiljö. Målet för gestaltad livsmiljö kompletterar i sin tur andra nationella mål som berör vår livsmiljö. I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110) nämns särskilt Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggandet, hållbara städer, transportpolitiken, folkhälsopolitiken och funktionshinderpolitiken samt det klimatpolitiska ramverket.

Ändring av översiktsplanen genom fördjupning samt planprogram

Nivån mellan översiktsplanen och kommande detaljplaner är en viktig och kreativ fas i den kommunala planeringen. Inte minst för den gestaltade livsmiljön. Här börjar övergripande gatu- och kvartersstrukturer ta form och mötesplatser, stråk och andra viktiga platser formas. Här arbetar kommunerna ofta med att ta fram olika alternativa sätt att använda och strukturera en plats. Parallella uppdrag och arkitekttävlingar används som kreativa verktyg där flera olika arkitektkontor får möjlighet att skissa på och belysa en plats utifrån gemensamma eller skilda förutsättningar och utmaningar. Dialogen med medborgare, näringsliv, länsstyrelse, kommunrepresentanter, politik med flera kan ske utifrån mer konkreta förslag och lösningar i den mer nära och greppbara skalan.

I detta arbete kan ni ta stöd av er arkitekturstrategi. De värden och kvaliteter som formulerats kan användas som underlag för en diskussion kring fördjupningens eller programmets mål, innehåll samt ambitionsnivå. Olika frågor kring planens utformning kan lyftas och utvecklas med utgångspunkt i vilka värden och kvaliteter som redan finns på platsen och vilka värden och kvaliteter som kommunen långsiktigt vill eftersträva. Strategin kan också fungera som stöd i arbetet med uppdrag- eller tävlingsprogram inför parallella uppdrag eller arkitekttävlingar.

Detaljplan

I en detaljplan lägger kommunen juridiskt fast hur mark och vatten får användas och utformas. Viktiga ställningstaganden och principer i arkitekturstrategin kan fungera som stöd när kommunen ska ta ställning till och formulera sig i planbesked (kommunen tar ställning till om ett planarbete ska påbörjas eller inte) eller i en planbeskrivning till en detaljplan.

Ni kan använda strategin som underlag för en diskussion kring planens syfte, idé och ambitionsnivå. Viktiga delar i en detaljplan är att se kopplingen till det större sammanhanget och hur kommande bebyggelse och rum ska samspela med platsen och dess karaktär. En arkitekturstrategi kan fungera som ett viktigt dialogverktyg och ge stöd i diskussionen kring vad som är viktigt att säkra i planen utifrån de allmännas intressen, vad som är relevant att reglera och hur stor handlingsfrihet planen ska ge.

Arkitekturstrategin kan ge er samma stöd när ni arbetar med områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser används för att reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.

Bygglov

I bygglovet gör byggnadsnämnden bland annat en prövning av bebyggelse och byggnadsverks arkitektoniska värden, vilket alltså inkluderar frågor om upplevelse, robusthet och funktion. Prövningen kräver inte sällan arkitektoniska och antikvariska överväganden, även om dessa i olika utsträckning kan vara gjorda av kommunen i en detaljplan.

Ändring och nybyggnad av byggnader kräver i många fall bygglov för att få genomföras. PBL reglerar förutsättningarna för när byggnadsnämnden ska ge bygglov. Det innebär att det gestaltningsarbete som görs av den som har för avsikt att bygga behöver ta hänsyn till och följa PBL:s bestämmelser.

En arkitekturstrategi bör i första hand vara vägledande för byggnadsnämnden vid arkitektoniska och antikvariska överväganden i prövningen av bygglov. Men även för den bygglovsökande kan en arkitekturstrategi fylla en viktig funktion som stöd i det gestaltningsarbete som sker inför en bygglovsansökan. En arkitekturstrategi kan även fungerar som ett verktyg i den dialog som sker mellan byggnadsnämnden och den bygglovssökande i olika skeden. Flera kommuner, till exempel Nacka kommun, arbetar med en så kallad proaktiv bygglovsprocess. Det innebär att kommunen, där det går, för en tidig dialog med den bygglovsökanden, ofta byggherren, under dennes gestaltningsprocess.

Byggande

Byggherren har den centrala rollen i byggprocessen enligt PBL. Byggnadsnämnden ska se till att byggherren tar detta ansvar. När PBL:s byggprocess inleds har byggherren vanligen gjort ett antal gestaltningsmässiga ställningstaganden och fått dessa prövade om åtgärden krävt bygglov. Under byggprocessen tar dock ofta byggherren ställning i en mängd frågor som kan få större eller mindre konsekvenser för byggåtgärdens arkitektoniska värden. Det kan till exempel ske under en detaljprojektering eller under de faktiska byggarbetena.

För byggnadsnämnden kan en arkitekturstrategi vara vägledande vid arkitektoniska och antikvariska överväganden även under byggprocessen. Det kan till exempel handla om vilka kontroller som behöver göras. Det kan också handla om att ge stöd i beslut om eventuella ändringar, som byggherren vill göra under byggprocessen, och som kan komma att påverka byggåtgärdens arkitektoniska värden.

Om en arkitekturstrategi blir vägledande för byggherrar i byggandet beror i hög grad på hur väl förankrad den är bland de som verkar som byggherrar. En arkitekturstrategi har ingen juridisk påverkan på byggherrens ställningstaganden i byggandet men eftersom arkitekturstrategin kan bli vägledande för byggnadsnämndens beslut, exempelvis vid ändringar under ett pågående bygge, kan den ändå komma att påverka byggprocessen.

Förvaltning

Ansvaret för förvaltningen av bebyggelse och byggnadsverk ligger på ägaren, offentlig som privat. En fastighetsägare ska till exempel underhålla sin byggnad så att dess egenskaper består över tid. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Det är även ägarens ansvar att ändringar av byggnader under förvaltningen genomförs varsamt och i enlighet med detaljplanen.

Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet över de förändringar som behöver ske under byggnadens förvaltande. Nämndens tillsynsansvar innebär bland annat att den ska ingripa om den får kännedom om att något har gjorts i strid mot bestämmelser i PBL, exempelvis om en byggnad misstänks ha ändrats på ett ovarsamt sätt eller har bristande underhåll. Det är även möjligt för nämnden att ingripa under ett pågående byggnadsarbete, exempelvis om det givna bygglovet inte följs. 

En arkitekturstrategi kan vara vägledande för byggnadsnämndens arbete även under ett förvaltningsskede, exempelvis i frågan om en underhållsåtgärd är tillräckligt anpassad till ett områdes karaktär.

Arkitekturstrategin i kommunens egna byggande och förvaltande

Kommunerna har ett särskilt ansvar att agera som förebild vid skapandet av allmänna platser och vid lokalisering av kommunala verksamheter. Det är viktigt att kommunen själv lever upp till sin arkitekturstrategi för att bygga förtroende och engagera andra aktörer att följa efter. Kommunen kan i sitt eget byggande och förvaltande av exempelvis skolor, vårdboende, fritidsanläggningar och bostäder i allmännyttan visa vägen och vara ett föredöme, men även i sitt arbete med offentliga rum och platser såsom gator, lekplatser torg och parker och i arbetet med offentlig konst.

De värden som lyfts i arkitekturstrategin bör vara vägledande i alla kommunens projekt som rör arkitektoniska och antikvariska frågor och vid upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Arkitekturstrategin bör även vara vägledande vid arkitekttävlingar vilket kan ge förutsättning för god gestaltning på viktiga platser och i för allmänheten betydelsefulla lägen.

Arkitekturstrategin i markanvisningsprocessen

Markanvisningen är ett av kommunens mest effektiva verktyg för att stimulera till arkitektonisk kvalitet i byggandet. För att kunna använda sig av detta verktyg krävs en aktiv markpolitik. Kommunen kan knyta en arkitekturstrategi till kvalitetskrav i markanvisningsförfarandet. Genom kommunens markanvisningspolicy kan kommunen tydliggöra att arkitektonisk kvalitet ska användas som en del av utvärderingskriterierna. Olika modeller för kvalitetsbedömning kan användas beroende på olika anbudsförfaranden och beroende på plats och situation. Det är därför viktigt att kommunen funderar igenom hur arkitekturstrategin ska användas i olika sammanhang.

Andra sätt att främja arkitektonisk kvalitet

En kommun kan arbeta med många olika verktyg för att stimulera kunskapsbyggandet och diskussionerna kring skapande av omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Tillfällig arkitektur och offentlig konst

Tillfällig arkitektur och offentlig konst kan inspirera till ny användning och kunskap om olika platser och ge möjlighet att arbeta med oprövade innovativa lösningar. Det kan vara ett redskap för att bygga vidare på en plats kulturarv, öppna upp för dialog och en ökad nyfikenhet för en plats utveckling, stärka samarbete och gemenskap, möta olika gruppers behov och kunskap och visa riktningen mot en demokratisk och rättvis tillgång till olika platser.

Du kan ta del av hur Örebro kommun har arbetat med tillfällig offentlig konst under Örebro Biennalen på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn.

Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm tog 2016 fram skriften ”Tillfällig arkitektur ger plats för kultur” i vilken svenska och internationella exempel på tillfällig arkitektur lyfts. Länk till skriften finns under "Relaterad information".

Testbäddar

Testbäddar kan vara ett annat sätt för kommunen att arbeta utforskande och innovativt med olika miljöer samt undersöka nya metoder. Med en testbädd menas en fysisk eller virtuell miljö där kommun, företag, lärosäten och andra organisationer kan samverka vid utveckling, test och införande av till exempel nya produkter, processer eller organisatoriska lösningar inom utvalda områden.

Arkitekttävlingar

Arkitekttävlingar är ytterligare ett sätt att få fram innovativa lösningar och arbeta främjande med god arkitektur. Arkitekttävlingar sätter kvalitet i arkitekturen i fokus. Man kan tävla om allt från stora och offentliga projekt till stadsdelar, bostäder eller mycket små men viktiga projekt. En arkitekttävling innebär att flera arkitekter arbetar samtidigt med samma uppgift utifrån samma förutsättningar och i konkurrens om ett utlovat uppdrag eller en prissumma.

Mer information om arkitekttävlingar kan du hitta på Sveriges Arkitekters hemsida. Länk finns under "Relaterad information".

Kommunala arkitekturpriser

Priser som kommunala arkitekturpriser, stadsbyggnadspriser etcetera kan vara ett sätt för kommunen att uppmuntra till engagemang och främja en mer omsorgsfull och medveten gestaltning.

Under sidan ”Exempel”, som du hittar i menyn, kan du läsa om Karlshamns kommun som årligen ger ut ett stadsbyggnadspris.

Skönhetsråd

Enstaka kommuner har ett skönhetsråd, exempelvis Stockholm, Värmdö, Katrineholm och Söderköping. Syftet är genomgående att på olika sätt belysa arkitektur- och gestaltningsfrågor. I Stockholm är skönhetsrådets huvudsakliga uppgift att granska remisser från olika förvaltningar. Att rådet kan initiera och driva frågor ger en fri ställning i den kommunala organisationen. Rådets tyngd, trots att det inte har formell beslutsrätt, ligger hos dess ledamöter och deras respektive kompetens.

Mer information om Stockholms skönhetsråd hittar du på Stockholms stads hemsida. Länk finns under "Relaterad information".

Dialog

Genom kontinuerlig debatt och dialog kan kommunen höja den allmänna kunskapen och medvetenheten kring arkitekturen och dess betydelse. Medborgarnas kunskap, erfarenheter och idéer är en resurs som kan användas för att de byggda miljöerna bättre ska svara mot medborgarnas behov och drömmar.

Under sidan ”Exempel”, som du hittar i menyn, finns exempel på hur Uppsala kommun och Göteborg stad har arbetat med debatt och dialog. Region Dalarnas arbete med filosofiska samtal som verktyg för dialog lyfts också.

Samverkan och dialog

Samverkan och dialog mellan olika aktörer och kompetenser främjar utbyte av olika perspektiv och föder ny kunskap, vilket ofta är en viktig förutsättning för att kunna förstå och lösa komplexa utmaningar. Till exempel mellan näringslivet, civilsamhället, lärosäten och intresseorganisationer.

Under sidan ”Exempel”, som du hittar i menyn, finns exempel på hur Karlshamns kommun har arbetat med en så kallad Arkitekturvecka.

Undervisning

Genom undervisning i arkitektur kan barn och unga engageras, utbildas och involveras i formandet av de gemensamma livsmiljöerna. Ökad kunskap hos medborgarna är gynnsamt för att möta ambitioner om medborgarinflytande och medskapande.

Under sidan ”Exempel” som du hittar i menyn, finns exempel på hur Borlänge kommun har arbetat med arkitekturpedagogik genom det så kallade Arkitekturkollot.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av utförda projekt gynnar lärandet och kan effektivisera och förbättra processer och påverka det byggda resultatet positivt.

Under sidan ”Följ upp”, som du hittar i menyn, kan du läsa om så kallade gåturer.