Projektorganisation och kompetenser i arbetet med arkitekturstrategin

Syftet med att ta fram en arkitekturstrategi är att den ska bli verkningsfull och få genomslag i utvecklingen av den byggda miljön. För att lyckas med detta behöver ni vid framtagandet av strategin ha en bra projektorganisation. Det handlar om vem som har kompetens och mandat att driva sakfrågorna, vem som behöver involveras och hur strategin blir förankrad i den kommunala organisationen.

En tydlig organisation för arbetet

Din kommuns organisationsstruktur kan påverka hur ni som arbetar med att ta fram arkitekturstrategin väljer att lägga upp och organisera arbetet. Det gäller exempelvis vilka nämnder, förvaltningar, bolag och forum som finns inom samhällsbyggnadssektorn och hur dessa samverkar.

En avgränsad arbetsgrupp

Det mest effektiva sättet att arbeta brukar vara i en tydligt definierad projektorganisation, vars kärna är en mindre arbetsgrupp som har det huvudsakliga ansvaret att driva projektet framåt. I arbetsgruppen bör det ingå personer som har kompetens inom relevanta ämnesområden. Det är viktigt att arbetet leds av en person som både har gestaltningskompetens och mandat att driva arbetet och frågorna med arkitektur och gestaltad livsmiljö. I de kommuner som har en stadsarkitekt kan det vara lämpligt att det är stadsarkitekten som tar denna roll utifrån både sitt kunskapsområde och det mandat som oftast följer med tjänsten. Men det skulle även kunna vara en tjänsteperson med liknande funktion och befattning.

Referensgrupper som stöd

En brett sammansatt referensgrupp kan fungera som stöd för arbetsgruppen och bidra med sina kunskaper, idéer och varierande perspektiv på arkitektur, planering och samhällsbyggnad. Det är viktigt att få med de funktioner inom kommunen som arbetar med till exempel skola, kultur, vård och omsorg.

Referensgrupp med representanter från olika kommunala verksamheter

Referensgruppen bör bestå av representanter från flera av kommunens verksamheter, förvaltningar och bolag. Det kan handla om allt från de som ansvarar för planering och byggande, förvaltning och exploatering av fastigheter och mark, till kultur, offentlig service såsom vård, skola och omsorg. Andra viktiga deltagare är de verksamheter som ansvarar för offentlig konst, det kommunala bostadsbolaget och för kulturmiljö- och naturvårdsfrågor. För att säkerställa att strategin omfattar de perspektiv som behöver ingå är det viktigt att du som arbetar i kommunen med frågor som har koppling till den fysiska miljön och dess gestaltning är med i referensgruppen.

Externa aktörer i referensgrupp

Det kan även behövas en extern referensgrupp med externa aktörer och intressenter, som kan involveras när det är relevant. Det kan handla om representanter från byggherrar, exploatörer och fastighetsägare. Här handlar det om att lyssna av hur arkitekturstrategin bäst kan formas för att stödja dessa aktörers projekt och initiativ och på detta sätt verka för att stärka gestaltningskvaliteterna i den byggda miljön.

Politisk styrgrupp

Vanligen behövs också en politiskt tillsatt styrgrupp för att kontinuerligt stämma av och stödja arbetet med arkitekturstrategin. En bred politisk sammansättning av gruppen ökar oftast förutsättningarna för stabilitet och långsiktig legitimitet för strategin. Genom att ha en politisk styrgrupp kan arbetet kontinuerligt förankras. Detta möjliggör en kunskapsuppbyggnad hos involverade politiker, samtidigt som arbetets strategiska ställningstaganden kontinuerligt kan testas av mot politikens vilja. En politisk styrgrupp som har mandat att styra arbetet med strategin underlättar också antagandet av strategin.

Läs mer på sidan "Politiskt ställningstagande" som du hittar i menyn.

Kompetens och kunskap i laguppställningen

Det är viktigt att tidigt i arbetet med arkitekturstrategin identifiera vilka kompetenser, befattningar och funktioner inom kommunen som behöver medverka i arbetet och vilken roll dessa ska ha. Vilka kompetenser som krävs hänger starkt samman med de syften och målsättningar som har formulerats för strategin, vilket ofta framgår av den politiska beställningen.

Kompetensbehovet kan skilja sig åt i olika steg av arbetsprocessen och kan även förändras efter hand som strategin tar form. Att tidigt engagera representanter för många kompetensområden och verksamhetsfält i kommunen stärker ett gemensamt kunskapsbyggande och gynnar arkitekturstrategins kvalitet och användbarhet.

Kompetenser som kan behövas

Vilken kompetens som finns att tillgå kan förstås variera mellan kommuner av olika typ och storlek. I arbetsgruppen behöver det finnas professionell kunskap inom ämnesområden såsom arkitektur, konst, fysisk planering, landskapsarkitektur, bebyggelseantikvarisk kompetens och kultur. Större delen av all nybyggnation och förändring kommer ske i befintliga, eller i närheten av befintliga, miljöer. Därför är det viktigt med deltagare som har kompetens att läsa, tolka och värdera olika platser.

Kompetens om planering, byggande, förvaltning och verksamhet

Det kan också vara en fördel att ha med sig hela samhällsbyggnadskedjan. Personer som dagligen arbetar med plan- och byggfrågor i kommunen, exempelvis översikts- och detaljplanering, lov och exploatering, bör vara med i arbetet och bidra med sina aktuella infallsvinklar och frågeställningar. Likaså bör personer från förvaltningsskedet och kommunala bolag vara med liksom de som bedriver verksamheten inom skola, kultur, vård och omsorg. Genom att ha med hela kedjan kan kompetenser från dessa områden bidra till att arkitekturstrategins ställningstaganden blir tydliga och får genomslag i det konkreta byggandet och förvaltandet. Genom att personer från dessa verksamhetsområden är med i arbetet får de också en ökad förståelse för hur deras arbete direkt påverkar den fysiska miljön och hur detta hänger samman med den övergripande målbilden och hur de kan bidra till att påverka utformningen av den gestaltade livsmiljön.

Att ta in kompetens utanför den kommunala organisationen

Din kommun kanske saknar nödvändiga kompetenser för det arkitekturstrategiska arbetet inom kommunen. Du kan då behöva ta in externa resurser genom exempelvis en konsult. Detta kan vara ett bra sätt att bredda och fördjupa kunskapen om arkitekturfrågor inom kommunen. En konsult kan till exempel stötta med att ta fram kunskapsunderlag och analyser som behövs för er strategi, eller fungera som processledare för dialogerna under arbetet. Samtidigt behöver ni vara vaksamma på att strategin fortfarande leder till ett kunskapsbyggande inom den kommunala organisationen. Det är viktigt att ni också kan stå bakom de ställningstaganden som görs och förankra dessa under processen. Tjänstepersoner och politiker behöver därför, även med konsultstöd, engageras i framtagandet av strategin.

En annan möjlighet att säkerställa tillgång till bred kompetens är att flera mindre kommuner, med likartade behov av strategidokument, samverkar i en gemensam arbetsgrupp. Du kan också vända dig till din länsstyrelse eller region för att se vilket stöd ni kan få av dem.

Läs mer på sidan "Stöd från länsstyrelse och region" som du hittar i menyn.

Kontinuitet och engagemang stärker arbetet

Kontinuiteten bland deltagarna i olika projektgrupper är betydelsefull för att upprätthålla engagemang och för att komma framåt i processen. Eftersom det kan hända att enskilda individer ibland slutar eller byts ut, bör arbetet vara förankrat även hos ledningen i de berörda förvaltningarna. Att organisationen i sig själv, och inte bara nyckelpersonerna, är bärare av arkitekturstrategins idéer och intentioner underlättar också det långsiktiga genomförandet.

Ett engagemang för frågorna är givetvis också en framgångsfaktor när det gäller laguppställningen kring arkitekturstrategin. En engagerad nyckelperson inom kommunen som tidigt involveras i arbetet, exempelvis när avsikter och ledord för strategin ska formuleras, kan bli en god ambassadör när den senare ska implementeras.