Cirkularitet och gestaltad livsmiljö

God arkitektur och hållbara materialval lägger grunden för ett cirkulärt byggande. Grunden för både cirkularitet och gestaltad livsmiljö är att ta tillvara det befintliga, från miljöer, kvarter och byggnader, till enskilda material. Genom att öka kunskapen om hur vi kan förvalta de redan byggda miljöerna skapas bättre förutsättningar för en framtida cirkulär arkitektur och gestaltning.

Behovet att stärka förutsättningarna för återanvändning och cirkulära byggprocesser

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. För år 2020 stod den för cirka 1/5 del av växthusgasutsläppen, 1/3 del av energianvändningen och 2/5 delar av genererat avfall i Sverige. För den senaste statistiken se Boverkets miljöindikatorer.

Miljöindikatorer – aktuell status

Absalon, en avkristnad kyrka som transformerats till restaurang, konsertsal och Folketshus. Foto: Angelica Åkerman, Boverket

För att bidra till att beslutade miljömål ska kunna uppnås och inte bidra med mer växthusgaser till atmosfären än vad som är hållbart, behövs en ökad medvetenheten om vad och hur vi bygger. Vi behöver betrakta de byggnader som redan är uppförda som värdefulla och betydelsefulla resurser.

Idag rivs fullt fungerande byggnader runtom i Sverige. Genom att inte återanvända dessa byggnader, eller materialet i dem, på ett klokt sätt innebär det en resursförlust och en onödig miljöpåverkan.

Politiska mål att skapa goda livsmiljöer och förvalta värden

Under de senaste decennierna har begreppet hållbar stadsutveckling succesivt utvecklats och hållbarhetsbegreppets samtliga dimensioner har lyfts fram allt tydligare. Även politiskt har synen förskjutits. Från ett fokus på exempelvis miljöteknikutveckling och exportpotential till att statliga satsningar nu även kommit att inkludera sociala och kulturella perspektiv. Betydelsen av samarbete och samverkan har samtidigt betonats allt mer. Dessutom har begreppet hållbar samhällsutveckling introducerats för att betona att utvecklingsinriktningen gäller såväl på landsbygden som i städerna.

Materialbank i Varvsstaden i Malmö. Foto: Angelica Åkerman, Boverket

Regeringens ambition är att goda livsmiljöer ska skapas för människor att leva i, samtidigt som en effektiv användning av natur- och samhällsresurser beaktas. Kvalitet och hållbarhet ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.

I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop 2017/18:110) handlar kvalitet om att skapa och förvalta värden, inte bara för beställaren och brukaren utan även för samhället i stort och för framtida generationer. Arkitektur, form, design, konst och kulturarv fungerar som verktyg för formandet av livsmiljön och har en betydande roll i att hitta lösningar på samhällets utmaningar.

Återbruk och cirkularitet är nära förknippat med såväl omhändertagande och utvecklande av de miljöer som finns idag som att skapa nya med hjälp av exempelvis restaurering, transformation och återanvändning av material.

Avfallstrappan - metoder och steg i cirkulära processer

Avfallstrappan, eller ”avfallshierarkin”, är en del i ett EU-direktiv som är genomförd i svensk lagstiftning i Miljöbalken och styr hur vårt avfall ska tas om hand. Med stöd av EU-direktivet infördes också ett etappmål i miljömålssystemet om 70% återvinning och återbruk av bygg- och rivningsavfall.

Avfallstrappan, eller EU:s avfallshierarki, anger i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas för att minska miljöpåverkan. Illustration: Infab/Boverket Infab/Boverket

Avfallstrappans fem nivåer, där inte minst de första tre stegen är centrala även vid cirkulärt byggande och stadsplanering:

• Förebygga: Här övervägs om den tänkta förändringen verkligen är nödvändig eller om behoven kan uppfyllas på andra sätt. Men förebygga har också flera delar där de viktigaste infaller redan innan byggnaden eller platsen har skapats. Redan vid ritbordet bör en god arkitektonisk kvalitet eftersträvas och en konstruktion som medger olika framtida användningsområden väljas. Konstruktionen bör även förbereda och möjliggöra framtida nedmontering och återbruk av ingående material. Slutligen är det viktigt att vara noga med att välja och investera i material av god kvalité, som åldras väl och kan underhållas.
• Återbruka: I stället för att bygga nytt, nyttja en befintlig byggnad eller plats för nya behov och vid förändringar tillvarata material och byggnadsdelar som redan tillverkats och kan återbrukas för nya ändamål.
• Materialåtervinna: När rivning eller större om- och nybyggnad ändå behöver ske så bör nedmontering eller rivning ske varsamt för att byggnadsmaterial ska kunna tillvaratas, sorteras och återbrukas eller materialåtervinnas till nya material.
• Energiåtervinna: Är detta inte möjligt bör rivningsmaterialens olika fraktioner sorteras för att kunna utvinna energiinnehållet genom energiåtervinning eller användas som fyllnadsmaterial.
• Deponera: Är inte något av de andra stegen möjliga, om materialen till exempel innehåller ämnen som kan skada människa och natur så återstår i sista hand att deponera.

Exempelsamling om cirkularitet och gestaltning

Inom ramen för arbetet med politiken för arkitektur och gestaltad livsmiljö har Boverket tagit fram en exempelsamling. Genom att samla erfarenheter från ett antal projekt har Boverket identifierat möjligheter och utvecklingspotential som finns i arbetet med återbruk och transformation av befintliga miljöer kopplat till god gestaltning. Identifierade framgångsfaktorer för arbetet med gestaltad livsmiljö och cirkularitet har sammanställts i materialet. Boverkets ambition är att skapa bättre förutsättningar för en cirkulär arkitektur samtidigt som branschens miljöpåverkan, uttagen av jungfruliga resurser och våra avfallsmängder minskar.

Exempelsamlingen visar ett antal lärande exempel på gestaltade livsmiljöer som utvecklats på ett resurseffektivt sätt genom återbruk och cirkulära metoder. Sammanställningen syftar till att inspirera byggherrar, arkitekter, projektörer, konstruktörer, bygg- och rivningsentreprenörer med flera till ett mer cirkulärt tänkande i olika projekt och processer. Här finns även exempel på hur kommunen kan skapa förutsättningar för cirkularitet och hur den kan bidra under hand i ett projekt.

Lärande exempel