Detaljplanereglering och bygglovsprövning vid cirkulärt byggande
Detaljplaner och bygglovsprocessen lyfts ofta som hinder vid cirkulärt byggande. Här redogör vi kortfattat för principer om regelverket och hur hindren till viss del kan överbryggas.
Så kan kommunen främja cirkularitet i detaljplanerna
Något som ofta uppfattas som ett problem vid cirkulärt byggande är bestämmelser i befintliga detaljplaner. Alltför detaljerade utformningskrav, på exempelvis fasader, lyfts som ett hinder för återanvändning.
Hur detaljerad regleringen i en detaljplan behöver vara beror både på förhållandena på platsen och på vilken typ av bebyggelse som planeras. Vid detaljplaneringen ska det inte regleras mer än vad som krävs för att säkerställa lämpligheten av bebyggelsen på platsen. All reglering måste dessutom ha stöd i plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
Kommunens viljeinriktning för ett område kan komma till uttryck på olika sätt och behöver alltså inte resultera i detaljerade bestämmelser i detaljplanen. I många fall går det att lämna bedömningen till lovskedet vilket kan ge en större flexibilitet för att hitta goda lösningar. I lovprövningen kan det ofta räcka att ha stöd i till exempel en arkitekturstrategi eller värdebeskrivningar i planbeskrivningen. Om det i en befintlig plan finns regleringar som inte längre krävs kan kommunen ändra planen och på så sätt eventuellt underlätta för cirkularitet.
I många gällande planer har det inte tagits hänsyn till de värden som finns på platsen i form av befintliga byggnader som går att återbruka och bygga vidare på. Detaljplanerna är i stället utformade på ett sätt som förutsätter att befintliga byggnader ska tas bort och platsen användas för en helt ny byggrätt. Till exempel genom att inte tillåta bebyggelse där det redan finns en byggnad eller utforma en ny byggrätt som inte gör det aktuellt att behålla befintlig byggnad. I skiftet mot mer transformation och cirkularitet av befintliga byggnader kommer värdena i dessa byggnader att behöva bedömas på ett annat sätt. För att främja cirkularitet i bebyggda miljöer gäller det därför att analysera och ta vara på de värden som finns på platsen och utforma detaljplaner så att de inte hindrar en cirkulär utveckling. Mer information finns på sidan ”Att arbeta med gestaltning i detaljplan”.
Att arbeta med gestaltning i detaljplan (på Boverkets webbplats)
Så kan kommunen främja cirkularitet i bygglovsprövningar
Även bygglovsprövningen anses ibland vara ett hinder för cirkularitet. Vad som ska prövas vid en bygglovsansökan är tydligt reglerat i plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämnden har inga möjligheter att göra egna avgränsningar av prövningen. I cirkulära projekt kan det vara svårt för sökanden att i ett tidigt skede veta vilket material som kommer att vara tillgängligt när åtgärden ska genomföras.
Om sökande vid ansökningstillfället inte kan ange vilket material som ska användas eller åtgärdens slutliga utformning kan byggnadsnämnden inte pröva ansökan. Byggnadsnämnden kan inte välja att frångå de förutsättningar som de ska pröva och det finns heller inte möjlighet enligt det nuvarande systemet att premiera exempelvis återanvändning utifrån dess klimatpåverkan.
En ansökan ska vara skriftlig och innehålla vissa obligatoriska uppgifter. Exakt vilka handlingar som krävs för att pröva en viss bygglovspliktig åtgärd är inte reglerat i lagstiftningen utan beror på vilken åtgärd som ska utföras och på vilken plats. Det kan till exempel innebära att en åtgärd som ska genomföras på en känslig eller kulturhistoriskt värdefull plats kräver mer underlag och mer detaljerade underlag än en åtgärd på en inte lika känslig plats. Det finns inte heller något lagkrav på hur underlaget i en ansökan ska presenteras för byggnadsnämnden.
Här finns möjligheter för den sökande att komma med innovativa lösningar på hur hen vill visualisera olika delar i ärendet. Till exempel kan ansökan innehålla materialprover, bilder, ritningar eller andra kreativa lösningar som kan underlätta vid cirkulärt byggande.
