Elnätsanläggningar i den fysiska miljön

Utveckling och förtätning av tätortsmiljöer innebär att det behöver ske en utbyggnad av nya elnätsanläggningar för en välfungerande elförsörjning. Arkitektur och den gestaltade livsmiljön är en viktig aspekt att beakta när nya elnätsanläggningar byggs i urbana miljöer, på landsbygden eller i kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Gestaltning av elnätsanläggningar

Den gestaltade livsmiljön har en inverkan på hur vi mår och trivs, men också på hur samhälle och människor fungerar. Vid planering och utformning av den fysiska miljön är det många aktörer som berörs och det är viktigt att planerare, arkitekter, byggherrar, politiker och elnätsföretag hjälps åt. Det är även viktigt att gestaltningsfrågor ges utrymme inom alla skeden av stadsplaneringsprocessen samt för alla typer av byggnader som tar sig uttryck i den offentliga miljön.

Den pågående elektrifieringen och samhällets ökande elbehov kan väntas leda till omfattande utbyggnad av elnätsanläggningar. Frågor om arkitektur och gestaltning är av stor betydelse för både nätstationer och större anläggningar. I städer och tätorter behöver det finnas nätstationer inom ungefär 200 meters avstånd från varandra, vilket gör att det inte alltid är möjligt att hitta en lämplig plats där nätstationerna kan smälta in. Gestaltningen är också viktig för de större ställverk och fördelningsstationer som anläggs i anslutning till växande tätorter.

Den tekniska infrastrukturen kan också ha en påverkan på landskapet och landskapsbilden utanför tätortsmiljöer. Sådan elnätsinfrastruktur kan exempelvis vara elnätsledningar och stationsområden tillhörande transmissions- och regionnätet vilka utgör en viktig del av eldistributionen. Den tekniska infrastrukturen kan förändra landskapets karaktär och påverka hur exempelvis natur- och kulturvärden upplevs. Du kan läsa mer om anpassning av ledningsnät till landskapsbild och kulturmiljö i vägledningen om översiktsplanering, på sidan om avvägning mellan elnät och andra allmänna intressen.

Avvägning mellan intressen

Standardiserade modeller av nätstationer

När en ny nätstation ska uppföras använder sig elnätsföretagen oftast av standardiserade moduler som i många fall levereras färdigmonterade och klara för att kopplas in på elnätet. Standardiserade moduler innebär lägre kostnader för nätföretagen då både tillverkningskostnad och kostnader för drift och underhåll blir lägre. Elförsörjningen blir också mindre sårbar vid avbrott eftersom det finns god tillgång till reservdelar.

Det finns olika standardiserade modeller av nätstationer. Elnätsföretagen har viss möjlighet att göra olika tillval vad gäller bland annat fasadutföranden, färgsättning, takets utformning, taklutning, material och ytskikt. På så sätt kan viss anpassning göras till den miljö som nätstationen kommer placeras i samtidigt som kraven på elsäkerhet tillgodoses.

Exempel på standardmodeller med olika utformning på tak och fasad

Denna bildsamling visar hur gestaltningen av standardmodeller för nätstationer kan varieras genom användning av olika färg, takform och materialval på tak och fasad.

Nätstation av samma modell. Nätstationens färg kan påverka hur vi uppfattar att nätstationen passar in i den omgivande miljön. Foto: Holtab

Standardmodellernas utförande kan anpassas till färgskalan på platsen för att smälta in. Foto: Norrmontage (vänster), Harju Elekter (höger)

Det finns möjlighet till olika utformning av standardmodeller. Fasadmaterial kan fås i utförande som efterliknar olika typer av träfasad. Taket kan exempelvis utformas så att det liknar tegeltak. Foto: Holtab (vänster), Norrmontage (höger)

Två nätstationer med platt tak. Till vänster visas en större nätstation med gul plåtbeklädnad. Ventilationsgallret har samma färgsättning som fasaden och ger en enhetlig karaktär. Till höger visas en mindre nätstation med svart fasad som efterliknar en putsfasad. Foto: KL Industri (vänster), NätstationsAlliansen (höger)

Två större nätstationer med fasad som efterliknar olika typer av träfasader. Utformningen av nätstationens form och fasad har stor betydelse för hur den upplevs i den omgivande miljön. Foto: Norrmontage (vänster), Holtab (höger)

Arkitektonisk anpassning av elnätsanläggningar

Ibland behövs större anpassning av elnätsanläggningarna till den fysiska miljön än vad som kan åstadkommas genom befintliga standardmodeller. Det kan till exempel handla om anpassning till stads- och landskapsbild, kulturvärden på platsen eller utformningsbestämmelser i detaljplan.

Sätra – Västerås

Vid uppbyggnad av den nya stadsdelen Sätra i Västerås har elnätsföretaget Mälarenergi uppfört fyra nätstationer för att kunna försörja den nya stadsdelen med el. En av nätstationerna omfattas i detaljplan av en utformningsbestämmelse som reglerar att byggnaden ska utformas med sadeltak och med hänsyn till ett soldattorp från 1600-talet som ligger i anslutning till nätstationen. Nätföretagaren tog tillsammans med arkitekt, leverantör och kommunen fram en mönstrad matris för att gjuta fasaden i. Nätstationen anpassades till platsen genom en faluröd färgsättning och ett låglutande sadeltak klädd med äng.

Nätstation i Sätra gestaltad med hänsyn till befintligt soldattorp. Foto: Mälarenergi

Även om övriga nätstationer i stadsdelen Sätra inte omfattas av någon utformningsbestämmelse har kommunen och elnätsföretaget velat skapa ett enhetligt uttryck för nätstationerna. Därför har samma fasadmaterial använts, men med annan färgsättning, taklutning och sedumtak. Foto: Nätstations Alliansen

För att ge ett enhetligt uttryck även för övriga teknikanläggningar i stadsdelen Sätra har den mönstrade matrisen som använts för nätstationerna också använts för andra teknikhus. Det innebär att kostnaden för framtagandet av gjutningsmatrisen fördelades på fler aktörer.

Ordenshuset – Falun

Nätstationen i förgrunden har anpassats till Ordenshusets kulturhistoriska, estetiska och stadsbildsmässiga värde. Foto: Jerk Allvar, WSP

Bredvid det q- och Q-märkta Ordenshuset i centrala Falun har Falu Energi & Vatten en inomhusbetjänad nätstation i betong som har klätts in med en vit träfasad och ett svart tak i plåt. Detta har gjorts i syftet att anpassa stationens gestaltning och utformning med hänsyn till Ordenshusets kulturhistoriska värde. Falun kommun tog fram en ny detaljplan med syftet att ta tillvara det kulturhistoriskt värdefulla Ordenshuset. Detaljplanen innehåller en utformningsbestämmelse för marken där nätstationen står. Utformningsbestämmelsen reglerar att byggnadens utseende ska vara anpassat till Ordenshusets kulturhistoriska, estetiska och stadsbildsmässiga värde. Planområdet ingår även i den del av Falu innerstad som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården.