Inkluderande lek- och lärmiljöer

Varje barn och elev ska mötas med höga förväntningar och få utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. När förskole- och skolmiljöer gestaltas är universell utformning därför en viktig utgångspunkt. En inkluderande miljö är bra för alla som vistas i förskolans och skolans lokaler.

Universell utformning av en entré på Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström och Steijner Arkitekter AB. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Att tänka på vid gestaltningen

• Underlätta orienteringen i förskole- och skolmiljön med tydliga ledstråk, kontraster, färgmarkering och symbolskyltar.
• Använd golv- och markbeläggning som är fast, jämn, utan springor och inte innebär risk för att halka. Undvik trösklar och kanter.
• För att undvika bländning kan ljus avskärmas med hjälp av persienner, markiser eller gardiner.
• En förbättrad ljudmiljö kan skapas med vinklade undertak, akustikdämpade väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler.

För att skapa mervärde

• Genom att utgå från universell utformning minskar behovet av att göra anpassningar i efterhand.

Utgå från universell utformning

Sedan år 2009 gäller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige, (SÖ 2008: 26). Den beskriver vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av mänskliga rättigheter. Barns möjligheter till utveckling och lärande påverkas av hur tillgänglig förskolan och skolans fysiska miljö är såväl inomhus som utomhus.

År 2015 blev bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567). Det betyder att barn och elever med funktionsnedsättning missgynnas om förskolan och skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att barnet/eleven ska komma i en jämförbar situation med dem utan funktionsnedsättning.

Universell utformning är en viktig utgångspunkt när förskole- och skollokaler utformas, så att barn, elever, pedagoger och övrig skolpersonal med funktionsnedsättning kan vara delaktiga på samma villkor som alla andra. Universell utformning innebär att nya produkter, miljöer, program och tjänster utformas för att de ska kunna användas av så många som möjligt, utan behov av anpassning i efterhand. Det handlar således om att göra rätt från början.

Inkluderande lek- och lärmiljöer kan innebära att det stöd som riktas till ett enskilt barn eller elev blir tillgängligt även för övriga.

Förskolans och skolans utemiljö

Förskole- och skolgården kan utformas med platser, som erbjuder paus och återhämtning. Tydliga rum med ”väggar” av till exempel buskar och staket avgränsar sinnesintryck och möjliggör lugna stunder i leken, vilket också kan underlätta samspelet med andra barn. Olika aktivitetsytor, entréer och byggnader på gården kan med fördel bindas samman med logiska gångvägar för att underlätta orienteringen. Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Markbeläggningen på gångytor ska vara fast, jämn och halkfri. (BBR 3:1221) Växter som kan innebära problem med allergi bör inte planteras. Läs mer om förskole-och skolgården i under rubriken Utemiljöns funktioner och struktur i denna vägledning.

Grönt rum med ”väggar” av buskar på Björkhagens förskola i Malmö. Denna vildare zon av utemiljön möjliggör spännande lek och fysisk aktivitet för alla tack vare sin jämna markbeläggning. Landskapsarkitekt: Studio Sueca. Foto: Werner Nystrand.

Förskole- och skolbyggnaden

Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen så som korridorer ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa. (BBR 3:142)

Huvudentrén kan utformas så att det tydligt framgår att den är huvudentrén. Dörrar ska lätt kunna öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare bör förses med dörröppnare. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. (BBR 3:143)

Visuell miljö

Färgsättning, ljussättning, material och skyltar kan visuellt samverka till att bidra till god orienterbarhet. En enkel och logisk planlösning underlättar den intuitiva förståelsen för byggnaden.

Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. (BBR 3:1423)

På Brogårdaskolan i Bjuv är dörröppnaren markerad med en kontrasterande mörkhet. Arkitekt: Codesign. Foto: Maureen Smith/Boverket

Belysning i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att det går att röra sig säkert. I allmänt råd anges att den fasta belysningen inte bör vara bländande. (BBR 3:1424) Ljus kan avskärmas med hjälp av persienner, markiser eller gardiner.

Läs mer under rubriken Ljuskvalitet i denna vägledning.

Med genomtänkt ljussättning på Nyköpings högstadium underlättas orienteringen samtidigt som tryggheten ökar. Arkitekt: Carlstedt. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Skyltning

Enligt BBR 3:1423 ska viktiga målpunkter i byggnaden liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon, vara lätta att upptäcka. För att underlätta orientering kan en taktil karta kan vara ett stöd men också talande skyltar och andra vägvisningssystem. Taktila symboler utanför varje lekrum eller klassrum ger vägledning om rummets funktion. Tänk också på att använda tydlig kontrast mellan skylt och bakgrund.

Exempel från Brogårdaskolan i Bjuv som visar tydlig skyltning med kontrasterande färg mellan budskap och vägg. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Information i form av text kan med fördel kompletteras med visuell information så som symboler eller rörliga display-skyltar.

Ljudmiljö

Ljudmiljön påverkas av antalet personer i rummet, hur aktiviteterna organiseras och av lokalens akustiska förutsättningar. Ljudet blir svagare när det finns andra störande bakgrundsljud. Genom att dämpa bakgrundsljud och förbättra rumsakustiken går det lättare att uppfatta vad som sägs och det blir lättare att koncentrera sig. Dessutom ökar trivseln i rummet. Tillsammans med vinklade undertak, akustikdämpande väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler kan en dämpad ljudmiljö skapas. Klassrummet kan kompletteras med ett extra rum eller yta, där eleverna kan återhämta sig i lugn och harmonisk miljö. För en del elever fungerar det bra att lyssna på musik i hörlurar och på så sätt stänga ute buller och ljud som stör.

I BBR 3:145 ställs krav på att ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet i bland annat samlingssalar. Läs mer om detta under rubriken Ljudmiljö i denna vägledning.

På Brogårdaskolan i Bjuv har ljudmiljön dämpats med hjälp av vinklade undertak, akustikdämpande väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Inredning

När det gäller inredning i förskolan och i klassrummet är det betydelsefullt med höj- och sänkbara stolar, så att barnet, eleven kan sitta vid både låga och höga bord. Det är också viktigt att utrymme finns för förvaring av barnets och elevens hjälpmedel när det inte används. Det underlättar också för barnet och eleven att hitta lek- och förbrukningsmaterial på bestämda platser. Det är viktigt med lättstädade utrymmen, dels av ergonomiska skäl, dels för att minska allergier.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning anger att vid nybyggnad/ombyggnad ska minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.

Metodstöd

Nedan presenteras två metodstöd för att skapa inkluderande lek- och lärmiljöer framtagna av Myndigheten för delaktighet respektive Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Funktionssimulatorn

Myndigheten för delaktighet har tagit fram en funktionssimulator som visar bland annat hur en elev med hörselnedsättning och kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva klassrumsmiljön. Läs mer om funktionssimulatorn under rubriken Relaterad information. (Myndigheten för delaktighet)

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyget är en handledning framtagen av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Handledningen vill bidra till att förskolor och skolor uppnår de nationella målen och har som syfte att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Bland annat kan materialet användas för verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation.

SPSM särskiljer fyra aspekter av tillgänglighet: fysisk miljö, social miljö, pedagogisk miljö och förutsättningar för lärande. Fysisk miljö innebär att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för alla och att färger, former och material väljs på ett sätt som främjar en tillgänglig miljö. Värderingsverktyget består av tre delar: en kartläggning, en handledning för kartläggningen och en mall för att skapa en handlingsplan. Läs mer om Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning under relaterad information. (SPSM, 2020).