En rörelsefrämjande miljö gynnar utveckling, lärande och hälsa

Fysisk aktivitet och rörelse är centralt för barns och ungas utveckling och lärande. De senaste decennierna har barns och ungas fysiska aktivitet minskat vilket påverkar deras hälsa, välbefinnande och lärande negativt. Skolan och förskolan har därför en viktig roll i att stimulera till rörelse över hela skoldagen. Storlek och utformning av såväl inomhusmiljön och som utomhusmiljön har då en avgörande betydelse.

En gångväg mellan två byggnader kan gestaltas för att locka till lite extra rörelse. Arkitekt: Fojab/projektet Equalizer. Foto: Daniel Zachrisson.

Fysisk aktivitet främjar hälsa och utveckling

Fysisk aktivitet har stor betydelse för barns hälsa, kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska utveckling samt kognitiva förmåga. Att röra på sig under uppväxtåren är också viktigt för att lägga grunden för en livslång god hälsa. Det är under uppväxtåren vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar vår koordination och rörelseförmåga. Alla barn och unga bör röra på sig varje dag. Det kan ske genom lek, sport, motion, rekreation eller genom att transportera sig mellan olika målpunkter.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittade för olika åldersgrupper i samhället.

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

(Om förskolans uppdraget i Läroplan (Lpfö 18) för förskolan. Skolverket, 2018)

Barn i rörelse blir starka och friska både som barn och vuxna

Hälsan förbättras på flera sätt när vi är fysiskt aktiva. Vi får bättre kondition, muskelstyrka, immunförsvar, hjärt-kärlhälsa och mentalt välbefinnande. Fysisk aktivitet har också betydelse för att förebygga övervikt och benskörhet. Ett starkt skelett som ska hålla livet ut måste byggas upp före puberteten. För att bilda en stark benstomme måste barnet belasta skelettet genom att hoppa eller springa och då både kunna accelerera och stanna tvärt. Detta kräver rymliga ytor. Den fysiska aktivitetsnivån i barndomen är också av stor betydelse för att hålla vikten senare i livet. Forskning visar att barn som går in i skolåldern med övervikt och fetma riskerar att också ha övervikt när de går in i vuxenlivet.

Fysisk aktivitet behövs i alla åldrar och handlar inte bara om konditionsträning utan även om balans, motorik, styrka, smidighet och koordination. Foto: Victoria Henriksson/Scandinav bildbyrå

Hjärnstark med fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är långt mer än idrottsaktiviteter, men det är angeläget att anläggningar som behövs för ämnet idrott och hälsa i grundskolan finns i anslutning till verksamheten. På Hyllievångskolan i Malmö finns en löpbana för friidrott längs med fasaden. I kontrasterande färg och integrerad i skolans utemiljö bidrar den till både fysisk aktivitet och utformning. Landskapsarkitekt: SWECO architects. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket.

Fysisk aktivitet stärker hjärnan hos både barn och vuxna, men hos barn är det särskilt viktigt för hjärnans utveckling. Hjärnan är förändringsbar och vid rörelse stimuleras och förbättras avancerade processer och överföring av information mellan hjärnans olika delar. Barn som är fysiskt aktiva förbättrar inte bara sin motorik och fysiska status, även kognitiva funktioner som simultankapacitet, arbetsminne, uppmärksamhet, koncentration, kreativitet, problemlösning och beslutsförmåga påverkas positivt. Rörliga barn blir dessutom mindre stresskänsliga, vilket ökar välbefinnandet. (Folkhälsomyndigheten, 2019)

Forskare vid Malmö Universitet följde en skola där ett urval klasser hade fysisk aktivitet på schemat varje dag under grundskoleåren. Studien visade att barnen i de mer fysiskt aktiva klasserna klarade grundskolan bättre med högre och fler godkända betyg (Ericsson, 2012). Liknande studier i Göteborg har kommit fram till samma resultat (Käll 2014).

Fysisk aktivitet är en viktig del av förskolans och skolans uppdrag

Fysisk aktivitet lyfts fram i flera delar av läroplanen Lgr11, framför allt under olika ämnesområden. Men det är också en viktig del av skolans övergripande uppdrag.

Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

(Om skolans uppdrag i Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet Lgr 11. Skolverket, 2019, s.7)

Även för fritidshemmet och förskoleklassen lyfts fysisk aktivitet fram. Eleverna ska i fritidshemmet ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket. 2019, s.19)

I förskoleklassen ska undervisningen innehålla lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse så som fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (Skolverket. 2019, s.21)

Barn och ungas fysiska aktivitet minskar

Då fysisk aktivitet minskar hos barn och unga samtidigt som stillasittandet ökar är det angeläget att skolans och förskolans miljöer stimulerar till lek och rörelse. På Brogårdaskolan i Bjuv finns rörelseytor inbyggda som en del av hemvisternas allrum. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell.

Folkhälsomyndighetens kartläggning av skolbarns hälsovanor (2018) visar att endast 11 procent av Sveriges 11–15-åringar uppnår WHO:s rekommendationer om i genomsnitt 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag. Barn och unga spenderar i snitt 70 procent av den vakna tiden inaktiva; det vill säga att de sitter, står eller halvligger. Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11-åringar till upp emot 75 procent för 15-åringar. De som känner hög skolstress har mer inaktiv tid totalt för veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. (Folkhälsomyndigheten, 2019). 

Barn och unga får mycket av sin fysiska aktivitet i sin vardag genom att ta sig mellan olika målpunkter och genom lek. Mycket är därför vunnet om vägen till skola och förskola är planerad för gång och cykel. (Faskunger, 2008) Barns och ungas rörelsefrihet på egen hand har också minskat drastiskt de senaste decennierna. (Björklid et al. 2013) Det är därför viktigt att planera så att barn och unga på ett säkert sätt kan röra sig mellan hemmet och förskola/skola, kompisar och fritidsintressen.

Barn och unga spenderar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola och det är därför extra viktigt att dessa miljöer erbjuder goda möjligheter till både lustfylld och fartfylld fysisk aktivitet, såväl inomhus som utomhus. Möjlighet att vara fysiskt aktiv i förskolan och skolan bidrar till att ge barn och unga mer lika livschanser kopplat till hälsa oberoende av föräldrarnas livsstil.

Olika åldrar behöver olika typer av fysiska utmaningar

Allteftersom barn växer utvecklar de olika motoriska färdigheter, illustrerade i aktivitetstrappan nedan. Olika åldrar behöver därför olika typer av fysiska miljöer för att utveckla sina motoriska färdigheter. Till exempel kan en lätt varierad terräng och ett buskage eller en liten ”skog” av buskar vara tillräcklig för att de minsta barnen upp till 6 år ska kunna utveckla och behärska grundläggande rörelser. Ju äldre barnen blir desto större behov av miljöer som stimulerar till mer intensiv fysisk aktivitet och som tränar styrka, rörlighet, kondition och balans. Då kan det behövas både mer anlagda områden som skateparker, parkourparker, idrottsanläggningar och klätterväggar liksom större områden av skog och natur. (Halvorsen Thorén. 2019)

Aktivitetstrappa som visar hur olika motoriska färdigheter utvecklas under människans 18 första levnadsår. Illustration: Boverket, efter Fjørtoft et al., 2018

Avsnittets innehåll

På följande sidor kan du läsa om: