Flexibla och omställbara förskolor och skolor

Svågagården i Hudiksvalls kommun är ett nav för hela lokalsamhället. Utöver förskola och skola inrymmer byggnaden en rad olika funktioner, bland annat en matsal som kvällstid fungerar som restaurang. Vikväggarna på båda sidor kan öppnas upp för att skapa kontakt med intilliggande samlingssal och idrottssal. Läs mer om Svågagården under rubriken Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer i denna vägledning. Foto: Cecilia Svensson

En utmaning i samhällsplaneringen är att möta den varierande efterfrågan på utbildningsplatser i förskola och skola. Många kommuner eftersträvar därför en mer flexibel utformning av både lokaler och utemiljö som tillåter anpassning till förändringar i behovet. Det kan vara en byggnad som går att komplettera med ytterligare delar vid behov.

Att tänka på vid gestaltningen

Det finns flera delar du behöver tänka på vid gestaltningen:

• Inte bara byggnaden utan även utemiljön behöver förberedas och ha tillräcklig kapacitet för en eventuell utbyggnad eller omställning.
• Omställbara lokaler medför inte alltid en lägre kostnad eftersom lokalerna ändå behöver dimensioneras utifrån den mest krävande verksamheten över tid, vilket kan medföra stora kostnader.
• En genomtänkt placering av installationerna är ett sätt att skapa en stomstruktur som klarar av viss förändring över tid utan omfattande ombyggnader.

Behovet av omställbarhet över tid

I genomsnitt är omkring hälften av alla kommunens lokaler tillägnade skolverksamhet, och ungefär en femtedel av skolpengen tillägnas skollokaler. Byggnader och utemiljöer för skola och förskola utgör alltså en väsentlig del av kommunens fastigheter och är en stor utgiftspost i verksamhetens budget. Det är därför angeläget att hitta kostnadseffektiva lösningar och möjlighet att ställa om över tid till olika kommunala verksamheter.

Behovet av utbildningsplatser varierar över tid med demografin. I ett nytt bostadsområde kan behovet minska allteftersom barnen växer upp och börjar i skolor längre bort. När en äldre generation sedan flyttar ut och nya barnfamiljer flyttar in ökar behovet av platser i förskola och låg- och mellanstadium igen. Förtätning med tillskapande av nya bostäder kan också påverka behovet. Det är en utmaning att möta dessa demografiska förändringar och ha både tillräcklig kapacitet i lokalerna och samtidigt ha en effektiv användning av de lokaler som finns. Tomma lokaler innebär en ekonomisk förlust. (SKR, 2013)

Vad är flexibla och omställbara lokaler

Flexibilitet innefattar verksamhetens egna möjligheter att förändra sina lokaler utifrån sina behov, alltifrån över dagen till mellan läsår. Flexibla lokaler kräver inga byggnadstekniska anpassningar för att kunna fungera för olika ändamål vid olika tidpunkter.

Omställbarhet handlar om att på längre sikt ändra användningen av lokaler och innefattar exempelvis att ställa om lokalerna till annan verksamhet till exempel från förskola till grundskola, från grundskola till gymnasium, eller från skola till kontor.

Dimensionera fastigheten för en möjlig utbyggnad

Ytterligare en möjlighet är att redan från start planera för utbyggnadsmöjligheter, till exempel att kunna komplettera med en flygelbyggnad eller motsvarande som ger ytterligare platser. Detta blir bäst om man redan från start tänker till när det gäller placering, utformning och dimensionering av gemensamma funktioner och teknisk försörjning. Att ta höjd för en framtida utbyggnad innebär ofta en något dyrare byggnad initialt, men samtidigt att relativt billigt kunna utöka kapaciteten längre fram när förändrade behov uppstår.

Vissa kommuner har redan vid nybyggnation av grundskolor planerat så att vissa delar kan användas till förskola. Det har den fördelen att hela byggnaden nyttjas från dag ett även om skolan vid inflyttningen inte har behov av allt utrymme själv.

Lärande exempel: Skogomeskolan i Göteborg

Skogomeskolan i norra Göteborg är en F-6 skola med cirka 300 elever och med fritidshem för barn i åldrarna sex till tolv år. Den nuvarande byggnaden stod klar till höstterminen 2019 och är gestaltad för att klara en expansion för ytterligare ca 90 elever. Konceptet för byggnadskroppen är en fyrklöver där tre av fyra vingar byggdes i första etappen. I entréplanet ligger administration, specialsalar, matsal, kök, bibliotek och idrottssal, medan hemvisterna med övriga lärytor finns en trappa upp – en i vardera vinge. Varje hemvist kopplar in mot mittkärnan genom sina kapprum. Entrén och angöringen hamnar centralt i huset vilket gör att kommunikationsytorna minskar, samtidigt som det går relativt lätt att ansluta den fjärde vingen med ytterligare en hemvist till byggnadens befintliga struktur den dagen behovet av fler skolplatser uppstår. Även utemiljön är dimensionerad för att klara en sådan framtida utbyggnad.

Skogomeskolans utemiljö är gestaltad för att tåla en framtida utbyggnad med ytterligare en vinge. Arkitekt: Liljewall. Illustration: Liljewall

Skogomeskolans entréplan inrymmer administration, specialsalar, matsal, kök, bibliotek och idrottssal. Arkitekt: Liljewall. Illustration: Liljewall

En trappa upp finns hemvisterna – en i vardera vinge. Den fjärde vingen är tänkt att byggas den dag behovet av ytterligare skolplatser uppstår. Arkitekt: Liljewall. Illustration: Liljewall

Flexibel inredning och tolerant stomstruktur skapar förutsättningar för omställbarhet

Ur ett hållbarhetsperspektiv ska förskolan eller skolan kunna nyttjas under lång tid och därför inte vara känslig för förändring. Det är en stor utmaning att optimera för dagens behov och samtidigt kunna anpassa framtida krav och restriktioner som en ny läroplan, förändrade barn- eller elevgrupper eller omställning av personalresurser.

Ett sätt att hantera detta är genom en smart och föränderlig inredning tillsammans med en tolerant stomstruktur, så som samlade installationer och möjlig flytt av innerväggar. Även tillgång till vatten och avlopp i flera rum ökar valmöjligheten av användningsområde. (SKR, 2013)

Paviljonger som tillfälliga och flexibla lösningar

I tillväxtkommuner är det ett återkommande problem att skolorna saknar kapacitet att möta det ökade behovet av platser i skola och förskola. Detta kan resultera i temporära lösningar som paviljonger för att klara topparna. Det finns både fördelar och nackdelar med paviljonger och det gäller att hitta en lösning som passar verksamheten. 

Paviljonger ska uppfylla samma funktionskrav som permanenta byggnader och behöver tidsbegränsat bygglov för att få lov att placeras. En risk är att det tillfälliga behovet visar sig vara mer permanent och att det då är svårt att ta bort paviljongerna igen som planerat. En tillfällig paviljong kan med tidsbegränsat bygglov vara i drift i tio år med möjlighet till förlängning med max fem år (PBL 9 kap 33 §), vilket motsvarar ett barns hela tid i förskola och grundskola.  Paviljonger har fördelen att de är flexibla att placera, medan planlösningarna kan vara svårare att anpassa efter verksamhetens varierande behov. Placeringen av paviljongen kan också påverka dagsljus och ventilation samt tillgången till en bra utemiljö.

Om paviljonger används för att klara tillfälliga befolkningstoppar eller för att evakuera vid ombyggnad är det viktigt att tänka på den påverkan de kan få på en befintlig utemiljö. Paviljonger för förskola eller skola placeras inte sällan på skolgården eller på närliggande fotbollsplaner, vilket minskar barnens tillgängliga friyta. Paviljonger för förskola placeras ibland i parker, där de då tar upp allmän plats.

Lärande exempel: Tågets förskola i Stångby

Det finns exempel på väl fungerande verksamheter i paviljonger. Tågets förskola i Stångby utanför Lund består av paviljongbyggnader i ett större grönområde som har utformats som en rik och varierad utemiljö för förskolans verksamhet. Gården är anlagd med låg budget med mycket grönska av pilbuskage, odlingsbäddar och platser som barn och personal själva har byggt. Förskolan har en uttalad policy att inte ha prefabricerade lekredskap och har i stället byggt egna lekställen utifrån barnens önskemål och med hjälp av föräldrarna.

Utemiljön vid förskolan Tåget i Stångby. Landskapsarkitekt: Jungmark landskapsarkitektur. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Ekonomiska aspekter av flexibilitet har olika tidsperspektiv

En viktig aspekt är vilken tidshorisont flexibiliteten ska omfatta. Svaret beror på vem som tillfrågas. En arkitekt eller fastighetsägare föreställer sig byggnadens livslängd, medan en rektor eller politiker antagligen har ett kortare perspektiv. För att tillåta goda förutsättningar för omställning och flexibilitet behöver någon form av samsyn eftersträvas. Tio år är en relativt vanlig tidshorisont inom lokalförsörjningsplanering. Samtidigt står de flesta byggnader betydligt längre än så. Styrande för valet att verkställa en omställning kan också vara avskrivningstider på genomförda investeringar. Det kan vara billigare att ställa om en äldre, redan avskriven lokal jämfört med en nybyggd med stora bokförda värden. 

Flexibla och omställbara lokaler blir oftare dyrare initialt än skräddarsydda och mindre anpassningsbara lokaler. Det beror på att den mest krävande verksamheten blir dimensionerande för alla lokaler och en viss överkapacitet (i form av överytor, installationer och teknik) därmed byggs in, vilket all verksamhet inte drar nytta av. Kommunen eller byggaktören behöver därför bedöma om en sådan merkostnad är rimlig, eller om andra alternativ är mer lämpliga.