Hedlunda förskola – med barnet i centrum

Hedlunda förskola ligger i en central stadsdel i sydvästra Umeå. Förskolan är ett gott exempel en lärmiljö där hållbarhet och genustänk styrt utformningen i samklang med Reggio Emilia-pedagogik. Detta passivhus har ljusa ateljéer på varje avdelning, vilket ger goda förutsättningar för en kreativ och inspirerande lärmiljö.

Lärande exempel på planeringsprocess

Gestaltningen av Hedlunda förskola är anpassad till verksamheten och barnen. Anpassning till barnen blir tydlig i de lågt placerade fönstren där de breda nischerna kan användas av barnen som sitt- och lekplatser. Vid Boverkets besök berättar och visar barnen hur de klättrar upp i fönsternischerna och drar för gardinerna så ett rum skapas. Foto: Felix Gerlach

Planeringsprocessen

År 2007 beslöt kommunledningen i Umeå Kommun att satsa på en ny förskola i anslutning till en befintlig grundskola. Förskolans verksamhet skulle baseras på tre grundvärden – Reggio Emilia-pedagogik, hållbarhet och ett medvetet arbete kring genusfrågor. En arkitekttävling utlystes, och det vinnande förslaget ansågs gestalta dessa tre grundvärden.

Förskolebyggnadens orientering och placering på tomten ger goda ljusförhållanden och siktlinjer genom byggnaden. Trots sin kompakta volym får rummen direkt dagsljus från de stora fönstren och ljusgården. Byggnadens fasad karaktäriseras av fönster i olika färger, storlek och djup. Foto: Felix Gerlach

Skapandeprocessen – en dialog med både pedagoger och barn

Under gestaltningsprocessen pågick en dialog med personalen för att anpassa utformningen till förskolans dagliga aktiviteter, en process som pågick parallellt fram tills förskolan stod färdig.

Förskolan har idag ett barnråd som träffas några gånger om året. Barnen har då möjlighet att komma med synpunkter på utformningen av sin förskola.

Behov av fortsatt process

Löpande anpassningar och justeringar har också utförts med tiden för att passa verksamheten och ledningens vision. 

Vid Boverkets studiebesök vittnade pedagogerna om undermåliga personalrum. Redan från början saknades avskärmning för vila och en lugn miljö i de öppna ytorna. Pedagogerna löste det genom att omorganisera för bättre personalutrymmen och bättre arbetsmiljö i entrén. Utöver detta upplever pedagogerna att avdelningarna är för små för de större barnen. Verksamheten löser detta genom att bygga upp kompletterande miljöer med rumsavskiljande möbler i de gemensamma ytorna.

Planering för samutnyttjande

Förskolan ligger intill en befintlig grundskola och några funktioner/ytor samutnyttjas av de båda verksamheterna. Det handlar om skolbespisningen och de angränsade växthuset som ligger centralt placerad skolan och förskolan. Detta samutnyttjande fungerar bra.

Mindre bra fungerar samutnyttjandet av skolgården. Från början var det tänkt att förskolan skulle kunna använda skolans skolgård som en kompletterande friyta. Detta för att den egna förskolegården är så liten och därför har svårt att erbjuda all de kvaliteter som en gård behöver ha. Av organisatoriska skäl använder förskolan dock bara skolgården i begränsad utsträckning och är främst hänvisade till sin egen gård.

En god lärmiljö

Rum för Reggio-Emilia-pedagogik

Reggio-Emilia-pedagogiken sätter högt värde på barns skapande och kreativitet. En bärande idé är att utveckla barns alla sätt att uttrycka sig. Den fysiska miljön kallas ”den tredje pedagogen” och man är mån om att anpassa arkitektur och inredning till barnens storlek för att främja självständighet och självuppfattning. Reggio Emilia-pedagogikens synsätt avspeglas tydligt i hur Hedlunda förskola är utformad, framför allt genom hjärtat i byggnaden – den skapande ateljén.

Läs mer om Reggio Emilia pedagogik under Relaterad information.

Skolbyggnaden ger energi!

(Rektorn på Hedlunda förskola)

Förskolans huvudbyggnad är ett kubformat hus i två plan. Matsalen vetter mot öster. Barn och föräldrar kommer in i huset genom en gemensam, centralt placerad, entré som vetter mot sydost. Den rymliga och välkomnade entrén används för hämtning och lämning, men också för barnens utställningar och ansluter till kapprum för respektive förskoleavdelning. Personalen har en egen entré. Illustration: Sweco Architects

En stor gemensam ateljé utgör hjärtat i förskolan. Intill den mynnar alla avdelningarnas mindre egna ateljéer med stora fönsterpartier. I den gemensamma ateljén arbetar en ateljerista på heltid. Foto: Felix Gerlach

Rum för utställning

Förskolans planlösning grundar sig i tillgång till ateljéverksamheten. Förutom den gemensamma centralt placerade ateljén har varje avdelning en egen mindre. För att ta del av all kreativitet har varje pedagogiskt rum flera ytor anpassade till att fungera för utställning. Exempelvis är väggar och större möbler klädda med träpanel med infästningar för upphängning. I entrén finns plats för utställning och odling på väggar och i nischer i fönsterpartier. Den röda tråden i rum och gestaltning av lärmiljö, med plats och utrymme för kreativitet, upptäckter och lek, gör att miljön upplevs inspirerande och livfull.

De flesta gillar ateljén och ritbordet mest för många gillar att rita. Sen så gillar vi kojan mycket – där kan man mysa och vila.

(Barn på förskolan)

Inomhustorget är en gemensam mötesplats som används för samling och lek. Det öppna rummet delas in i mindre rum med hjälp av mobila rumskapande möbler. I väggarna finns ingångar till lekkojor där barnen kan klättra in i och ut. Foto: Felix Gerlach

Doft- och smakateljén används även som matsal för förskolebarnen. I direkt anslutning ligger den stora och ljusa matsalen som används av skolbarnen. Den matsalen hyrs ut till föreningar och närboende, vilket pedagogerna upplevs som positivt eftersom förskolan då uppmärksammas mer. Foto: Felix Gerlach

Hållbart passivhus

Byggnaden är ett certifierat passivhus, det nordligaste passivhuset i Sverige idag, vilket har bidragit till en tydlig och pragmatisk planlösning. Om ateljén kallas Reggio Emiliapedagogikens hjärta så kan värmepumpen kallas passivhusets lunga. Genom att placera fönster i anpassad höjd in till teknikrummet ger man barnen möjlighet att förstå husets funktioner.

Pedagogerna vittnar om att det inte är helt okomplicerat att anpassa och reglera husets inomhusklimat och att det har varit en resa i lärdom, men att tekniken idag i stort sett fungerar bra.

Barnen kikar in i teknikrummet – husets lungor. Foto: Felix Gerlach

Estetik och välbefinnande

Gott om dagsljus trots kompakt form

Förskolebyggnadens orientering och placering på tomten ger goda ljusförhållanden och siktlinjer genom byggnaden. Trots sin kompakta volym får rummen direkt dagsljus från de stora fönstren, de glasade ateljéerna och ljusgården.

Byggnadens fasad karaktäriseras av fönster i olika färger, storlek och djup. Fönster som med djupa nischer ger sittplatser och rum för kojor. Formen och möjlighet till närvaro skapar även en fin kontakt mellan inne och ute.

Material och färgsättning

Trä är det genomgående materialet och återfinns på väggar, i möbler och i nischer. Träpanelen på flera väggar ger en varm och ombonad känsla. Bakom panelen, med horisontella springor, finns ljuddämpande material som bidrar till bra akustik. Panelen kan användas för att hänga upp aktuellt material. Träpartier finns även på insidan vid stora fönster som i stora ateljén och huvudentrén där den harmonierar fint med växterna där.

Kulören på panelen är på en del ställen i en dämpad grå ton som tas upp i annan inredning som mattor. Dämpade kulörer på golv och väggar gör att det känns lugnt och där barnens alster sätts upp i sina ofta starka färger syns de väl. Fönsterkarmarna står för en del accentfärgerna, till exempel gult i matsalen.

Belysningen kan riktas och dämpas vid behov vilket också bidrar till ett behagligt rum. Den är också anpassad för att inte barnen ska bländas.

Rörelserika miljöer

Rum för rörelse inomhus

Ur ett barnperspektiv har förskolan en rymlig och varierad inomhusmiljö med många små rum och platser och ett centralt placerat inomhustorg och ateljérum. Rummen är lekfulla och åldersanpassade i skala och inredning. Det finns flera inbyggda aktivitetsmoment i form av små trappsteg, trappor, rutschbana, dansplats, klätterställning och kojor, vilket ger rörelse och fysisk aktivitet inomhus. Sammantaget erbjuder inomhusmiljön på många olika upplevelser och skalor för barnen att upptäcka sin fysiska och kreativa kapacitet.

Liten förskolegård präglad av kreativitet

Hedlunda förskolas gård omgärdar den kubformade byggnaden på tre sidor och det finns flera entréer ut mot gården, dels från ateljén åt två motsatta håll, dels från basrummen. När Boverket besöker förskolan är aktiv lek i full gång på hela gården. På gården finns flera lekställen åt olika väderstreck, och det pågår bygglek, sandlek, ateljé- och uteverksamhet samtidigt.

Tack vare de engagerade pedagogerna skapas en fungerande utemiljö. Gården är dock liten och det är svårt för alla barn att vara ute samtidigt. En dag i veckan går barn och pedagoger iväg – antingen till älven eller till naturparksområdet som ligger ett par hundra meter från förskolan.

Idéskiss över utemiljön på Hedlunda förskola. Till grund för gårdens utformning låg idéer som togs fram av arkitekten tillsammans med en referensgrupp bestående av åtta barn i åldern 5-6 år. I dialogen fick barnen berätta vilka upplevelser de ville ha. Bland annat lyfte barnen fram att de ville ha en plats där man kan dra sig undan, men samtidigt ha uppsikt över de andra. Flera av barnens idéer kom till genomförande och döptes efter upphovspersonen. Det blev Hampus grop, Frejas fantasitavla, Klaras krypin och Richards rymdtelefon. Bild: Sweco Architects

Ljus och skugga

En viktig kvalitet i utemiljön är goda ljus- och skuggförhållanden. Denna gård är huvudsakligen vänd mot söder och solbelyst hela dagen, vilket är en fördel på dessa nordliga breddgrader. Däremot är det brist på skugga sommartid eftersom träden är få och små och det bara finns ett solsegel över sandlådan. Planer finns att ersätta den med pergola med träraster.

Pulkaåkning i ”gropen” en vintereftermiddag. Gården är noggrant ljussatt för att kunna användas under hela året, även vintertid när dagarna är så korta. En viktig aspekt är att ljuspollarna är anpassade till barnens ögonhöjd så att barnen inte bländas. På Hedlunda förskola är de lite för höga för barnen. Foto: Felix Gerlach

Varierad terräng genom en grop

En annan viktig kvalitet i utemiljö för barn är att terrängen är varierad och att det finns nivåskillnader. För att få till detta på den Hedlunda förskola valde arkitekten att gräva en grop. En grop kan fungera mer ”samlande” medan en kulle blir mer ”spridande” och tar större plats. Förutom gropen och den lilla scenen är gården i stort sett platt. Flera trädäck i anslutning till entréerna ger ändå viss variation i topografi.