Barn och ungas delaktighet

Modell byggd av förskolebarn i Malmö under en dialogprocess för att illustrera vad de skulle önska att förskolans närområde innehöll i framtiden. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Skolor och förskolor och deras utemiljöer är centrala livsmiljöer för barn och unga. När dessa viktiga pedagogiska rum planeras, byggs och förvaltas, behövs kunskap om vad som är en bra lärmiljö och utrymme för lek och annan utevistelse ur ett tydligt barnperspektiv. Denna sida presenterar fem olika nivåer av delaktighet, och resonerar kring i vilken utsträckning de olika nivåerna ger barn och unga möjlighet att påverka gestaltningsprocessen.

Barnkonventionen och arkitektur

Från och med den 1 januari 2020 är Barnkonventionen svensk lag (lagen [2018:119] om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter). Enligt Barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och lika värde, och rätt till överlevnad, liv och utveckling. Artikel 31 handlar om barns rätt till lek, vila och fritid. Barn och unga har också rätt att uttrycka sina åsikter och, med hänsyn till barnets ålder och mognad, få dem beaktade i alla frågor som berör dem (artikel 12). Detta gäller även när det handlar om planering, byggande och förvaltning av förskole- och skolmiljöer.

Den nationella arkitekturpolitiken understryker också betydelsen av barns delaktighet vid beslut om arkitektur, form, design och gestaltning av goda livsmiljöer av olika slag. (Prop. 2017/18:110, Politik för en gestaltad livsmiljö, s. 55.).

Delaktighet skapar engagemang och mening

När förskole- och skolbyggnader byggs och förvaltas är det för beställaren viktigt att veta vad pedagoger, och övrig skolpersonal, men också vad barnen och eleverna vill ha för att kunna stödja verksamheten och den pedagogik som ska bedrivas.

Det är ur flera hänseenden viktigt för barn och elever att kunna påverka sin egen och sina kamraters situation. Delaktighet i gestaltningen av den egna livsmiljön kan både leda till ett ökat personligt välbefinnande och till en ökad tillit till samhället i stort. Att bli sedd, respekterad och tillåtas sätta avtryck i sin närmiljö ger mening i tillvaron. Delaktighet i gestaltningsprocessen kan även vara ett pedagogiskt sätt att ge barnen och eleverna inblick i hur den gestaltade livsmiljön kan påverkas genom demokratiska beslut.

Barn är experter på sin egen miljö

Barn och unga har stor kunskap om den miljö där de brukar vistas och vet vad det är som gör att vissa platser är bra och fungerar, medan andra är sämre. De är experter på sin egen miljö och med rätt vuxenstöd kan de på olika sätt förmedla sina erfarenheter, behov, idéer och perspektiv. För att försöka förstå hur den fysiska miljön kan stödja lärande, lek och samvaro är det viktigt att tillsammans med barnen kartlägga deras rörelsemönster och bruk av platser. Genom att ta tillvara deras kunskap kan miljöerna utvecklas bättre både ur ett barnperspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Det gäller både inomhus- och utomhusmiljöer.

Skillnad mellan information och dialog

Det är lämpligt att anpassa gestaltningsprocessen för skolor och förskolor så att det är möjligt att lyfta fram och ta vara på barns och ungas kunskap och önskemål.

Delaktighetsarbete kan bedrivas på många olika sätt, ta olika lång tid och medföra olika grader av inflytande. Ena ytterligheten är att barn och unga bjuds in till informationsmöten utan möjlighet att påverka – det vill säga, de har inget inflytande på skapande- eller beslutsprocessen, utan får endast veta vad som händer. Den andra ytterligheten är att det på förhand står klart att det är barnens och de ungas egna idéer som ska genomföras i en beslutsprocess tillsammans med barnen. Barns inflytande i planeringen kan graderas i fem nivåer, enligt en modell av Harry Shier, 2001 (se illustrationen nedan).

Dessa fem nivåer är:

1. Barn blir lyssnade till.
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter.
3. Barns åsikter och synpunkter beaktas.
4. Barn involveras i beslutsfattande processer.
5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande.

Barns delaktighet och inflytande i planering, byggande och förvaltning i fem nivåer baserade på Harry Shiers uppställning (2001). Klicka på bilden för att visa den i större format. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

På varje delaktighetsnivå kan engagemanget från kommunen/beställaren skilja sig. Modellen försöker klargöra detta genom att identifiera tre steg av engagemang på varje nivå: öppningar, möjligheter och skyldigheter.

På varje nivå sker steget öppningar så snart som förskolans eller skolans huvudmän är villiga att arbeta på den nivån. Det andra steget, möjligheter, inträffar när de behov är uppfyllda som gör det möjligt för skolhuvudmannen att i praktiken arbeta på denna nivå. Dessa behov kan bestå av resurser såsom arbetstid, färdigheter och kunskap. Slutligen uppstår skyldigheter, när det finns en överenskommelse, till exempel i form av en policy, som innebär att förskole- och skolorganisationen ska arbeta på denna nivå. (Handikappförbunden m.fl. 2011 efter Harry Shier, 2001.)

Sammanhanget, förutsättningarna och förkunskapen är avgörande för vilken nivå av delaktighet som väljs. Beroende på vilken typ av projekt, skala och skede det handlar om, är de olika graderna mer eller mindre lämpliga. Oavsett vilken metod som väljs är det viktigt att tydligt informera om syftet med att involvera barnen och eleverna. Grundläggande för verkligt inflytande är även att ge en baskunskap om det som ska diskuteras och klargöra i vilken utsträckning de kommer att kunna påverka och hur deras erfarenheter och idéer kommer att användas. Det är också viktigt att återkoppla till barnen och eleverna på vilka sätt deras synpunkter och erfarenheter har tagits omhand.

Det finns flera olika beprövade metoder för hur barn och unga kan involveras. Exempel på metoder är barnkonsekvensanalys, integrerad barnkonsekvensanalys, gåtur och trygghetsvandring.

Delaktighetsarbete kan bedrivas såväl i enskilda projekt som när strategiska dokument tas fram. Här nedan följer två exempel. Ytterligare exempel på hur barn involverats i planering och gestaltning av förskolor och skolor finns i exempelsamlingen under rubriken Relaterad information.

Brogårdaskolan – dialog i fokus

Brogårdaskolan i Bjuv är ett exempel på hur dialog använts i gestaltningsprocessen, vilket resulterade i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. En av framgångsfaktorerna i projektet var att i tid avsattes för delaktighet under planeringsprocessen.

Kommunen tog tidigt hjälp av en processledare, med en bakgrund inom pedagogik och skolverksamhet, som tillsammans med arkitekterna förde dialog med elever, pedagoger, föräldrar och kommunens representanter. Dialogen pågick genom hela processen och i alla skeden. De tankar och idéer om lärmiljöer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning.

Under dialogprocessen kring Brogårdaskolan i Bjuv framkom bland annat att eleverna önskade något annat än traditionella korridorer utanför klassrummen, vilket också blev till byggd verklighet. Foto: Mauren Smith/Boverket

Skellefteå kommun har kartlagt sina förskole- och skolgårdar

För att se hur barnen och eleverna leker, rör sig och vistas på förskole- och skolgården ur ett jämställdhetsperspektiv har Skellefteå kommun kartlagt sina förskole- och skolgårdars utemiljöer.

De yngre barnen har fått samtala i grupp kring vad som är det bästa med deras utemiljö. Sedan har barnen fått visa sin utemiljö och svara på frågor om var de leker, hur många som leker och om könsuppdelad lek.

På låg- och mellanstadiet har barnen fått arbeta med foto där de själva har fotograferat sin utemiljö utifrån orden: flicka, pojke, tillsammans, ensam, svag och stark.

På högstadiet har barnen intervjuats kring hur de använder sin skolgård, vad som är det bästa med den och hur miljön kan förbättras.

Även trygghetsvandringar har genomförts, där barnen har berättat och ritat på kartor samt fotograferat otrygga och trygga platser.

Resultatet har blivit ett funktionsprogram, som innehåller en checklista som kan användas när utomhusmiljön vid förskolor och skolor är i behov av förändring och/eller vid nybyggnationer.

Förslag från barn i förskolan om hur de vill att deras förskolegård ska se ut. Material från projektet Jämställda utemiljöer i förskola och skola. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket