Segregationen inom skolväsendet utmanar möjligheten till en likvärdig förskola och skola

Segregationen inom skolväsendet har ökat i Sverige under de senaste decennierna vilket riskerar att skapa olika livschanser för barn och elever. Vid gestaltning av förskolor och skolor behövs en medvetenhet kring segregationen inom skolväsendet och dess effekter. På den här sidan diskuteras skolsegregationens konsekvenser och orsaker, hur kvalitén på den fysiska miljön påverkar om eleverna känner sig satsade på samt betydelsen av skolans lokalisering och av att skapa mötesplatser.

Rätten till en likvärdig utbildning

Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. (1 kap. 8-9 § i Skollagen) Det betyder inte lika mycket resurser, utan förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov.

Gemensam läryta på Hyllievångskolan i Malmö. En varierad lärmiljö kan gynna elever med olika förutsättningar. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

(Nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken, Prop. 2017/18:110)

I grunden handlar skolans likvärdighet om att en elevs möjlighet att lyckas i skolan inte på ett systematiskt sätt ska bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går. I grundskolans läroplan står det att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. (Lgr 22) Likvärdighet är alltså snarare en fråga om lika livschanser än om lika resurser. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för förskolan. Skolverket skriver i sin lägesbedömning för år 2020 att kvalitén på förskolor varierar alltför mycket och att bristande likvärdighet i förskolan är allvarlig med tanke på en ökande skolsegregation och betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund för skolframgång. Både gällande förskola och skola riskerar en utbildning som inte är likvärdig att bidra till att förstärka segregation och ojämlikhet. (SOU 2020:28; Skolverket 2020; Skolverket 2021)

Det är av yttersta vikt att den nödvändiga utbyggnad av skolan som Sverige står inför det kommande decenniet på grund av att antalet elever ökar görs på ett sätt som främjar likvärdigheten och minskar segregationen.

(SOU 2020:28 sidan 210)

Ökad segregation inom skolväsendet

Skolsegregation innebär att elever är uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. För att få en korrekt bild av skolsegregationen, eller hur det går att arbeta för att motverka skolsegregation, är det viktigt att vara medveten om att det inte bara är skolor som har en stor andel elever med socioekonomiska utmaningar som är segregerade, utan att alla skolor som skiljer sig från genomsnittet är segregerade. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för segregation inom förskolan.

De senaste decennierna har den svenska förskolan och skolan blivit alltmer segregerad avseende socioekonomisk bakgrund. Det innebär att barn och elever i allt högre grad har liknande socioekonomisk bakgrund som de andra barnen och eleverna i den egna förskolan eller skolan. Segregationen är högst för de yngsta barnen eftersom de i större utsträckning går i förskolor och mindre skolor placerade närmare hemmet. Högstadieskolor samlar i högre utsträckning elever från ett större geografiskt område, vilket bidrar till en mer blandad elevsammansättning. Forskning visar att skolsegregationen är lägre i områden där skolorna är stora, men att stora skolor samtidigt kan ge upphov till andra problem som tenderar att slå hårdare mot exempelvis elever med svaga hemförutsättningar. (SOU 2020:28; Skolverket 2021)

Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter

Lustigkulla förskola i Knivsta. Arkitekt: Arkitema. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Skolans fysiska miljö påverkar om eleverna känner sig satsade på

Om skillnaden mellan förskolor och skolor upplevs som stor ökar incitamenten för familjer att göra skolval som ytterligare ökar skolsegregationen. Föräldrars tilltro till skolan, dess ledning och dess lärare, till undervisningen och utbildningen i stort påverkar skolvalen. Det kan även påverka elevernas egen förväntan på vad skolutbildningen kan ge dem. (SOU 2020:28) Även skolans fysiska miljö och materiella resurser kan påverka elevernas självbild, hur de tänker om skola och utbildning, samt sina egna utbildnings- och karriärmöjligheter. Elever som går i skolor med bättre kvalitet känner sig ofta mer utvalda och premierade, vilket bidrar till föreställningar om akademiska yrken eller livsstilar som motsvarar deras nuvarande standard. På skolor med sämre kvalitet känner elever sig oftare missnöjda eller tveksamma inför de möjligheter som miljön erbjuder, vilket bidrar till framtidsvisioner kring yrken som reproducerar elevernas socioekonomiska klass och utbildningsbakgrund. Elever som omges av elever med hög studiemotivation presterar ofta bättre och tvärtom. (Isling Poromaa, 2016; Göteborgs Stad, 2020) I dag är förutsättningarna väldigt olika runt om i landet, och möjligheten till en del pedagogiska aktiviteter kan begränsas av att undervisningsmaterial eller lokaler är bristfälliga. Det kan till exempel handla om tillgång till material, inredning studierum, dagsljus, en egen gård, eller närliggande grönska. (Isling Poromaa, 2016)

Lärares förväntningar på elever påverkas också av elevsammansättningen där höga resultat kan öka lärarnas förväntningar att alla elever kan nå höga resultat, eller omvänt att låga resultat hos elevgruppen kan resultera i låga förväntningar på alla elever. Skolor där skolbyggnaden, klassrum och utrustning har hög kvalitet framstår som mer attraktiva arbetsplatser och det blir lättare att rekrytera utbildade lärare. (Isling Poromaa, 2016; Göteborgs Stad, 2020)

Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning

Läryta utomhus på Hyllievångskolan i Malmö. Ytan används av både skolan och fritidshemmet. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

Skolans lokalisering och mötesplatser kan motverka segregationen

Skolans lokalisering och utbudet av mötesplatser och offentliga rum i och omkring den spelar en viktig roll för vilka personer som möts i sin vardag. Genom en omsorgsfull gestaltning är det möjligt att skapa tillfällen för olika grupper att mötas. Det kan handla om placering av skola och upptagningsområden, men även om att bygga till andra funktioner som kulturhus eller sportarenor i, eller i anslutning till, skollokalerna.