Byggnadens karaktär stödjer en läkande vårdmiljö

Byggnadens karaktär. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Vårdmiljöns byggda karaktär omfattar både vårdbyggnaden, utemiljön och dess sammanhang på platsen. Helhetsupplevelsen av den byggda vårdmiljön utgörs av det gestaltade samspelet mellan dess former, skala, material, färger och detaljer som i samverkan med omgivningen utgör helhetsintrycket av vårdmiljön.

Att tänka på

Lindesbergs hälsocentrum har en tydlig byggd karaktär med trämaterial, en annorlunda takprofil och en inbjudande uppglasad entrédel. Entrén leder in till ett atrium, som också är byggnadens huvudsakliga rörelsestråk. Lindesbergs hälsocentrum (White arkitekter). Foto: Fowelin

Gestaltningens byggstenar formar vårdmiljöns karaktär

Helhetsintrycket som patient, medföljande och personal får av den byggda vårdmiljön är betydelsefullt för att miljön ska kunna fungera stödjande för vårdandet och läkandet. Den byggda vårdmiljöns karaktär är också en viktig del av det större sammanhang som vårdverksamheten och dess byggnader bidrar till och verkar i.

Den byggda vårdmiljöns karaktär formas genom gestaltningen av helheten och samspelet mellan olika byggstenar som former, material, detaljer, ljussättning och färger. Genom materialval och detaljutformning kan byggnad och utemiljö koppla an till regionala och lokala karaktärsdrag och byggnadstraditioner. Vid utformningen av byggnaden och dess närmiljö kan exempelvis byggnadsmaterial som trä, tegel eller granit, som traditionellt använts och producerats i området, användas. Ett ytterligare sätt att förstärka det befintliga kan vara att ta upp ett karaktärsdrag som försvunnit på platsen genom ovarsamma ändringar.

Den byggda vårdmiljöns karaktär formas också av på vilket sätt skala, uttryck, form och materialval tar hand om växelspelet mellan inne och ute. Helhetskaraktären handlar också om hur bland annat kulturhistoriska och konstnärliga värden i befintlig byggnad och i dess omgivning tas om hand och stärks.

Bergsjöns vårdcentral är ett exempel på en byggnad som genom sin gestaltning har förstärkt tillgängligheten, samhörigheten och identiteten i sitt platssammanhang. (Wingårdhs) Foto: André Pihl

Den byggda miljöns karaktär och lokalisering går hand i hand

Lokaliseringen är precis som material, detaljer, naturinslag med mera, en betydelsefull byggsten i den byggda miljöns karaktär. Valet av plats för en byggd vårdmiljö påverkar alla de efterföljande gestaltningsbyggstenarna och är en betydelsefull faktor som kräver en noggrann analys kopplat till den kommande gestaltningen. Om karaktären av en miljö ger ramar för gestaltningsarbetet så är lokaliseringen spelplanen som gestaltningen utgår från.

Kommunens planläggning av den byggda miljön skapar förutsättningar för byggnadens karaktär och samverkan mellan kommun och vårdverksamhetens fastighetsägare behöver därför ske tidigt vid planering av en ny byggd vårdmiljö.

Den byggda vårdmiljöns karaktär speglar verksamhetens kärnvärden

Genom helhetsupplevelsen av den byggda vårdmiljön förmedlar vårdverksamheten sin funktion och sina värderingar. Vårdmiljöer behöver utformas för att stödja läkande och hälsa där patienten kan stärkas till att vara medskapare i sin egen vård. En vårdbyggnad behöver med sin gestaltning uppfattas som välkomnande och inkluderande både för dem som vistas i miljön och för dem som vistas på platsen runtomkring vårdbyggnaden. De behöver även vara samhällsintegrerade och lättillgängliga för allmänheten.

Ersta Sjukhus, förslag på tillbyggnad. Byggnadens samverkan med det kulturella sammanhanget genom gestaltning, materialverkan och bearbetning av detaljer kan ge stora kvaliteter tillbaka till omgivningen. (Nyréns arkitektkontor) Visualisering: Nyréns arkitektkontor

Olika värderingar inom vården, men också i samhället i stort, sätter sin prägel på vilket helhetsintryck som vårdbyggnaden ska utstråla. En vårdbyggnad kan bidra till att stärka samhörighet och identitet i ett område, vilket medför positiva samhällsvinster. Bergsjöns vårdcentral Nötkärnan är ett exempel där arkitektonisk gestaltning aktivt har tillämpats för att höja värdighet, stolthet och identitet för såväl personal, patienter och medföljande som stadsdelen i stort.  

Det kommer bli nödvändigt att skapa mjukare övergångar, som med olika element och uttryck kopplar samman det offentliga stadsrummet, arbetsplatser och kommersiella lokaler med vårdmiljön. (...) Vi kan inte bara bygga framtiden efter kända mönster och lösningar.

– Ur SKR (2017), Framtidens vårdbyggande.

Vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna är en karaktärsfullt gestaltad byggnad både på avstånd och nära. Gestaltningen av de invändiga miljöerna hänger väl samman med den yttre miljöns formspråk, färgsättning och mönster. Trädgårdarna i Örebro. Arkitekt: Marge arkitekter. Foto: Johan Fowelin

Att närma sig byggnaden och platsen

Hur och var vårdbyggnaden lokaliseras och placeras är av stor betydelse för utformningen av byggnaden och dess närmiljö. Byggnadens placering sätter ramarna för exempelvis orienterbarhet, utblickar, tillgång till allmänna kommunikationer och dagsljusinsläpp, värden som är svåra att skapa om den geografiska platsen inte erbjuder vissa grundläggande förutsättningar. I dessa fall behöver alltså lokalisering och placering väljas med omsorg och stor kunskap om vilka konsekvenser ett visst beslut innebär.

För att placera och utforma en byggnad behöver förutsättningar och egenskaper såsom rumsbildning i förhållande till gatan och närmiljön, skala, storlek och proportioner, material och färgsättning analyseras. I kommunens detaljplaneläggning prövas dessa frågor. Detta för att den planerade byggda miljön ska vara en del i att skapa en god helhetsverkan.

Att närma sig en vårdbyggnad

Upplevelsen av den byggda vårdmiljön startar redan när vårdtagare och personal påbörjar sin väg mot vårdbyggnaden. På avstånd uppfattar en betraktare främst vårdbyggnadens övergripande karaktärsdrag. När betraktaren närmar sig byggnaden framträder efterhand allt fler detaljer och upplevelsen kan stärkas eller förändras.

Genom att omsorgsfullt arbeta med den byggda vårdmiljöns karaktär kan flera dimensioner skapas, befintliga värden stärkas, nya tillkomma och tillsammans i en helhet stötta vårdverksamheten. Det kan exempelvis handla om hur orienterbarheten kan förstås från busshållplatsen till entrén eller hur byggnaden uppfattas beroende på vilken belysning som finns längs gångvägarna under den mörka årstiden.

Beakta alla skalor

Genom att tänka i större sammanhang när det gäller vilka delar som ingår i den byggda vårdmiljön kan en bättre helhetsupplevelse för såväl vårdtagare som personal skapas. I detta tankesätt innebär det att alla skalor behöver beaktas, från de små detaljerna, som skyltning, till det större sammanhanget, gångvägar och byggnaders placering, för att på bästa sätt bidra till den helhet som skapas i och med vårdmiljön. Detta är även ett sätt att stärka närmiljön och relationen med medborgarna så att de känner sig välkomnade och trygga.

Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Byggnaden och dess karaktär är viktig som en del i det sammanhang den ingår i, vare sig det är i det lilla samhället på landsbygden, i förorten eller i de centrala delarna av staden.

I nära anslutning till Köpenhamns centrum och rikssjukhuset har hälsocentret för cancerberörda uppförts. Flera huskroppar som symboliserar formen av ett traditionellt hus har kopplats samman till en karaktär inspirerad av japansk origami. Byggnaden avser att vara ett landmärke och ge upplevelsen av ett hem mer än en sjukhusmiljö. Hälsocentret för cancerberörda i Köpenhamn. Arkitekt: NORD Architects. Foto: Adam Mørk

Lokalisering och placering sätter ramarna för den byggda vårdmiljön

En gestaltning av en byggnad kan vara ett verktyg i att omvandla en befintlig plats. Ett exempel kan vara att använda fönstersättningen för att lysa upp och aktivera en annars mörk och trafiktung gata. Utöver utformningen kan även användningen av en byggnad vara ett verktyg i platsskapandet. Med kvällsöppna verksamheter i byggnaden i kombination med vårdverksamheten kan tryggheten stärkas genom en mänsklig närvaro större delen av dygnet.

Vid planering och projektering av hur byggnaden och platsen ska fungera är det viktigt att känna till plansituationen på den tilltänkta platsen. I en detaljplan kan olika strukturer och användningar slås fast och dessa är gällande under en lång tid framåt. Dessa kan ha stor påverkan dels på hur vårdbyggnaden i sig kan användas när det gäller olika verksamheter, dels på exempelvis vilka byggnader som kan uppföras i närområdet. Det är därför viktigt att ha en tidig dialog med kommunens plan- och bygglovsavdelning.

När det gäller kvaliteter som plats för gröna miljöer eller tillgång till dagsljus och utblickar är det viktigt att man under planeringens gång har kännedom om vilka bestämda planförutsättningar i detaljplaner som kan påverka gestaltningen av vårdverksamheten. I kommunens översiktsplan finns information om mer övergripande strukturer som vägar, allmänna kommunikationer och andra större projekt som kan komma att genomföras i kommunen och som kan påverka vårdmiljön.

Läs mer om byggnadens anpassning till omgivningen och utformningskravet i ”Krav på byggnadsverk”. Länk finns i ”Relaterad information”. 

Ta tillvara befintliga värden

När en befintlig vårdmiljö byggs om eller en vårdverksamhet ska flytta in i en befintlig byggnad, finns redan en befintlig karaktär och en plats att förhålla sig till. Byggnadens och platsens befintliga värden behöver då analyseras för att se dessa värden kan bevaras, förstärkas och var det är lämpligt med tillägg. Det kan handla om hur befintliga värden, som stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden, kan beaktas och hur byggnaden och närmiljön ska utvecklas för en god helhetsverkan.

Hänsyn till platsen och byggnad

Det kan även handla om olika strukturer och sociala värden som finns på platsen och som behöver tas om hand i processen. I de flesta fall har äldre vårdbyggnader och andra byggnader en historia som präglats av olika händelser och som man behöver visa omsorg och förståelse för i en process när det till exempel ska starta en ny verksamhet i byggnaden.

Om det är en ny byggnad som ska kopplas samman med befintliga byggnader, så handlar det inte bara om anpassning och att förhålla sig till platsens befintliga värden och identitet. Det handlar även om att den nya bygganden eller tillbyggnaden ska ha ett egenvärde. Syftet med den nya byggnaden eller tillbyggnaden ska inte bara anpassas och visa hänsyn för det befintliga, utan det är även viktigt att tillägget i sig har ett värde som leder till en väl omsorgsfullt gestaltad plats.

Att återbruka det befintliga

Det byggda beståndet är en ändlig resurs som är viktig att värna. Det som redan är byggt omfattar alla dimensioner av hållbarhet. Detta eftersom det berättar om vårt förflutna, samtidigt som det är redan använda naturresurser och redan bundet kapital. I en del fall kan befintlig bebyggelse behöva rivas för att ge plats till nytt och ur hållbarhets- och identitetssynpunkt kan det då vara lämpligt att återbruka det material som rivits. En ytterligare styrka i att återanvända material kan vara att det är en del av platsens identitet.

Carlanderska sjukhuset är ett exempel på när en äldre vårdmiljö med höga kulturhistoriska värden har stärkts genom ett tillägg. Tillägget i form av en tillbyggnad bidrar med ett starkt egenvärde men är anpassad utifrån de befintliga värden som byggnaden har. Carlanderska sjukhuset i Göteborg. Arkitekt: White arkitekter. Foto: Bert Leandersson

Arkitekturen styrs av två huvudsakliga faktorer: att möjliggöra modern vård och behandling inom den ursprungliga tomten och att korrespondera med det befintliga uttrycket.

– Ulla Antonsson, ansvarig arkitekt om tillbyggnaden till Carlanderska sjukhuset, White arkitekter.

Läs mer i ”Kulturvärden i teori och praktik. Länk finns i ”Relaterad information”.  

Byggnadens kopplingar mellan inne och ute

Byggnadens karaktär är en av förutsättningarna för hur väl den inre och yttre miljön flätas samman och om byggnadens omgivning kan nyttjas som kvaliteteter i den inre miljön. Byggnadens utformning påverkar exempelvis om personalrummet har vackra utblickar mot natur och grönska, bra dagsljusinsläpp och en möjlighet att gå ut för en stunds utevistelse i direkt anslutning till rummet. Byggnadens karaktär kan upplevas som öppen och sammankopplad med utemiljön genom exempelvis en uppglasad fasad i bottenplan eller en tillgänglig trädgård i direkt anslutning till byggnaden.   

Denna koppling mellan ute och inne är viktig eftersom vårdmiljöns hälsofrämjande egenskaper beror till stor del på hur väl den gestaltade helheten förmår koppla samman miljöer inne och ute. Byggnadens karaktär avgör tillgången på dagsljus i byggnaden och hur enkelt det är för patient och personal att såväl uppleva som röra sig mellan olika zoner i vårdmiljön och dess omgivning.

Principmodell för hur en byggnad kan koppla samman inomhus- och utomhusmiljöerna genom olika zoner. Symbolerna till vänster i bilden medvetandegör att patientens möjlighet till kontakt med utemiljön beror på vilken position denne befinner sig i. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket, baserad på modell Anna Bengtsson/SLU

Läs mer i ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”, på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats.

Exempel på frågeställningar - Byggnadens karaktär

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja.