Startsida / Samhällsplanera / Arkitektur och gestaltad livsmiljö / Om gestaltad livsmiljö / Politik för gestaltad livsmiljö
Om gestaltad livsmiljö

Politik för gestaltad livsmiljö

Granskad: 27 maj 2024

Ett gemensamt skapande och en helhetssyn på den gestaltade livsmiljön är kärnan i politiken för arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Det är en politik som på ett tydligt sätt tar utgångspunkt i människan, hennes behov och livskvalitet vid formandet och förvaltandet av våra livsmiljöer. Politiken utgår också från allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara.

Propositionen "Politik för gestaltad livsmiljö" (Prop. 2017/18:110) presenterades i februari 2018 av dåvarande kultur-, miljö- och bostadsministrarna. Politiken tar ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör en samlad nationell arkitekturpolicy. Det politiska målet slår fast att arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag utifrån bland annat hälsa och välbefinnande. Gestaltad livsmiljö ska, enligt politiken, ses som ett sammanhållet område där alla dessa perspektiv samspelar och berikar varandra.

Övergripande mål för politikområdet

Arkitektur-, form- och designpolitiken baseras på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar bland annat arkitektur, form, design, konst och kulturarv.

Riksdagen antog 2018 följande mål och delpreciseringar för politikområdet:

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Det ska uppnås genom att

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
  • det offentliga agerar förebildligt
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Målet för gestaltad livsmiljö och dess delpreciseringar är styrande för statens initiativ och kan vara vägledande för kommuner och regioner. Målet kompletterar andra nationella mål som berör den gestaltade livsmiljön. Propositionen nämner många politikområden med bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken. I propositionen nämns särskilt Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggandet, hållbara städer, transportpolitiken, folkhälsopolitiken och funktionshinderpolitiken samt det klimatpolitiska ramverket.

I propositionen handlar kvalitet om att skapa och förvalta värden, inte bara för beställaren och brukaren utan även för samhället i stort och för framtida generationer. Att gestalta en hållbar livsmiljö handlar om att organisera komplexa och ibland motstridiga intressen till en helhet. Arkitektur, form, design, konst och kulturarv fungerar därmed som verktyg för formandet av livsmiljön och har en betydande roll i att hitta lösningar på samhällets utmaningar.

I en omsorgsfullt gestaltad miljö samspelar form, funktion och hållbarhet vilket kan bidra till exempelvis ökad hälsa, välbefinnande och trivsel. Förutsättningarna för detta skapas i planeringen, byggandet och förvaltandet. En gestaltning av hög kvalitet är en investering i alla hållbarhetens dimensioner. Om kortsiktiga ekonomiska aspekter får överordnas andra hänsyn finns risk att såväl sociala och ekologiska som långsiktigt ekonomiska värden förloras. Ett brett synsätt där arkitektur, form, design, konst och kulturarv förenas stärker möjligheten att möta utmaningarna och nå en hållbar samhällsutveckling.

Gestaltningen av livsmiljöer är ett komplext och mångfacetterat område. Därför är en tvärsektoriell samverkan och samarbete mellan olika yrkesgrupper, myndigheter och vetenskapliga institutioner centralt i den nya politiken. Ingen enskild aktör kan på egen hand hantera hela perspektivet. Samverkan behövs för att olika frågor ska kunna belysas och för att skapa helhetssyn.

Det är av största betydelse att många har kunskap om den gestaltade livsmiljön och vad som påverkar dess utveckling. Det är också viktigt att det förs ett brett offentligt samtal om det som planeras, byggs, produceras och förvaltas. Hur våra miljöer och deras utformning påverkar människor, vår livskvalitet och en långsiktigt hållbar utveckling är frågor som måste belysas och kunskap om detta måste spridas.

Politiken lyfter betydelsen av att hela kedjan fungerar, från planering till byggande och förvaltning, för att uppnå väl sammanhållna och jämlika samhällen. Hur vår byggda miljö påverkar människor och miljö under hela livscykeln är av avgörande betydelse. Vi skapar bättre miljöer för individ och samhälle och möjliggör lägre förvaltningskostnader på sikt. Det offentliga, kommuner, region och stat, som företräder det allmänna har ett stort ansvar för detta perspektiv.

I propositionen lyfts kulturhistoriska värden fram som en viktig del av vår gestaltade livsmiljö. Det står bland annat att ”gestaltning av den befintliga livsmiljön och förvaltning av de kulturvärden som finns där är en lika viktig uppgift som skapandet av nya områden” och att ”perspektivet gestaltad livsmiljö innebär en helhetssyn där kulturarv och kulturmiljö är självklara delar”.

Gestaltning handlar såväl om hur vi tar omhand och utvecklar befintliga miljöer som hur den framtida bebyggelsen ska placeras och utformas. Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden har stor betydelse för att förstå historiska sammanhang, men bidrar även till att skapa, stärka och utveckla platsens särdrag och kvaliteter. Detta är viktiga delar för att människor ska kunna känna tillhörighet och trygghet i sin livsmiljö.

Det krävs stor medvetenhet kring den interaktion mellan människor och den omgivande miljön som ständigt pågår. Om vi planerar, bygger och förvaltar våra offentliga miljöer noggrant och med omsorg bibehålls och skapas positiva värden som bidrar till en gemenskap i samhället som inkluderar alla. En systematisk tillämpning av universell utformning, som säkerställer att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor, måste därför vara ambitionen.

För att ta till vara potentialen i arkitektur, form, design, konst och kulturarv som verktyg i samhällsbygget krävs förmågan att tänka tvärsektoriellt och se till helheten. Det handlar om att i kreativa processer hantera målkonflikter mellan många olika aktörer som till exempel kommuner, länsstyrelse, regioner, nationella myndigheter, vetenskapen, enskilda, företag och organisationer. Samarbete och samverkan behöver därför utvecklas och stärkas mellan olika aktörer för att hantera den komplexitet som ryms i arbetet med att utveckla den gestaltade livsmiljön. Även internationella kontakter och samarbeten är här viktiga.  

Nya synsätt

Till skillnad från sin föregångare, ”Framtidsformer”, baseras dagens arkitektur-, form- och designpolitik på begreppet gestaltad livsmiljö, vilket omfattar bland annat arkitektur, form, design, konst och kulturarv. Eftersom begreppet berör många sakområden är samarbete mellan olika kompetenser en grundförutsättning. Regeringen har i politikens utformning tagit fasta på detta och föreslår därför en mängd samarbeten på nationell, regional och lokal nivå. Såväl offentliga aktörer och näringslivet som vetenskapen och civilsamhället har här viktiga roller och ansvar. De offentliga aktörerna har en viktig roll i att visa vägen. 

Det finns enligt regeringen fyra aktörer som är extra viktiga i arbetet att skapa den helhetssyn som behövs för ett framgångsrikt arbete: Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Dessa myndigheters verksamhetsområden fångar tillsammans gestaltad livsmiljös grundläggande byggstenar. Genom att låta olika perspektiv samspela och berika varandra kan en nödvändig helhetssyn skapas.

Sveriges första arkitektur-, form- och designpolitik (1998) har många beröringspunkter med dagens. Till exempel betydelsen av att staten ska vara en god förebild, upphandlingens och utbildningens betydelse samt vikten av att sprida kunskap brett i samhället. Den var dock i mycket inriktad på vad arkitektur, form och design skapar, det vill säga objekten i sig.

Propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö ” handlar istället om hur vi med arkitektur, form och design kan förändra samhället och möta samhällsutmaningar. Den beskriver vad arkitekturen gör och vilket kraftfullt verktyg arkitektur kan vara för faktisk förändring och hållbar utveckling. Gestaltad livsmiljö är både något fysiskt och ett synsätt. Det rör såväl ny bebyggelse som befintlig, såväl hus som det gröna och mellanrummen. Från de stora landskapen till dörrhandtaget, samt hela processen från översiktlig planering till genomförande och förvaltning.

Granskad: 27 maj 2024

Här hittar du en sammanfattning av Boverkets rapport "Underlag till nationell arkitekturpolicy". Rapporten var ett underlag till regeringens arbete arkitekturpropositionen.

Underlag till nationell arkitekturpolicy

På uppdrag av regeringen tog Boverket år 2017 fram ett underlag till en nationell arkitekturpolicy. I regeringsuppdraget låg att undersöka kommuners arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor inom ramarna för planerings- och bygglovsprocesser enligt plan och bygglagen, PBL. Uppdraget innebar också att Boverket skulle titta på den samverkan som sker mellan kommuner och berörda parter för att skapa goda livsmiljöer.

Stärka arkitekturens ställning

Underlaget till nationell arkitekturpolicy låg tillsammans med andra underlag till grund för en nationell arkitekturpolicy för mer hållbara stadsmiljöer. Det övergripande syftet är att lyfta och stärka arkitekturens ställning i samhället och i offentlig sektor. Medborgardeltagande och hur arkitekturen kan bidra till att möta samhällsutmaningar och behov är frågor som tas upp i rapporten, som även lyfter fram exempel från kommuner.

Insatser som behövs och som lyfts fram i underlaget till nationell arkitekturpolicy

För att stärka arkitekturens roll i samhället och i offentlig sektor föreslog Boverket insatser inom följande fält:

  • Stärk kommunernas kompetens.
  • Skapa regionala kompetenscentra.
  • Genomför statliga insatser.
  • Stärk arkitekturen i samhällsdebatten.
  • Plan- och bygglagstiftningen.

Arbetet för att främja god arkitektur

För att främja god arkitektur och för att utveckla, förnya och bevara städer och regioner behöver arbetet att skapa framtida goda livsmiljöer stärkas:

  • Hus, städer och stadsrum ska utvecklas mot ett alltmer hållbart samhälle, med trivsamma miljöer som inbjuder till ett rikt och varierat liv, både på landsbygden och i staden.
  • Processer som ger en hållbar stadsutveckling och som resulterar i arkitektoniskt rika städer och miljöer ska tas fram och utvecklas.
  • Historiska värden och lokala särdrag ska betonas som en förutsättning för utveckling av god arkitektur.

Du hittar Boverkets rapport; Underlag till nationell arkitekturpolicy i "Relaterad information"

Boverket (2024). Politik för gestaltad livsmiljö. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/ Hämtad 2024-11-22