Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

15 exempel på stadsgrönska i Norden

Från Akerselva i Oslo till Örebro i Sverige. Genom Jyväskyläs gröna loop  till Aalborgs nya park och Ellidaardalur i Reykjavik. Här presenteras de femton olika exemplen på stadsgrönska med en kort introduktion. Du kan också söka på dem utifrån nyckelorden under filtreringsalternativ.  

En fullständig förteckning av nyckelord och vilka exempel som hanterar vilka nyckelord finns i sammanställning som pdf på sidan Läsanvisning.

Det finns 15 projekt

Relevans / Datum / A-Ö

Akerselva, Oslo, Norge

Genom en stark politisk vilja och ett långsiktigt strategiskt arbete kan även ett högst urbant landskap tillåtas att formas av en naturlig blå struktur, med höga sociala och ekologiska värden som resultat.

Alnarps landskapslaboratorium, Alnarp, Sverige

Skogsbruk, rekreation och höga naturvärden kan samexistera. I ett område med stadsnära skogsbruk är det smart att skapa en diversitet mellan å ena sidan rationellt skötta ytor och å andra sidan ytor med högre bearbetningsnivå och skötsel. På detta kan man till liten kostnad få minst lika stora rekreativa värden som i mer påkostade grönområden. Detta kan uppnås genom kreativ skötsel av en förvaltare med stort och långvarigt mandat.

ByOasen, Köpenhamn, Danmark

Genom envist och uthålligt arbete från lokala entusiaster, i kombination med förtroendeskapande relationer mellan kommunen och dessa entusiaster, kan gräsrotsinitiativ för stadsgrönska fångas upp och bli en integrerad del av kommunens förvaltning.

Ekostaden Augustenborg, Malmö, Sverige

Ekostaden Augustenborg är ett verkligt pionjärområde på många plan och har under många år kunnat fungera som en förebild för andra efterföljare. Detta kan till stor del förklaras med att det funnits ett stort intresse för, och lagts resurser på, att dokumentera och utvärdera de unika lösningarna; både det som varit lyckat och sådant som fungerat mindre bra. Dessa kunskaper har sedan kunnat förmedlas vidare tack vare att projektet under många år haft en projektledare anställd som guidat och föreläst. Kunskapen har också kunnat spridas via Scandinavian Green Roof Institute och dess inspirerande botaniska takträdgård.

Ellidaárdalur, Reykjavik, Island

Exemplet Elliðaárdalur visar tydligt på värdet av att tillvara så mycket stadsnära befintlig naturmark som möjligt, i första hand så att naturmarken skapar strategiska stråk. Sparad natur kan förutom rekreation bidra med en stor mängd olika ekosystemtjänster, och ger dessutom ofta stora värden till en låg anläggnings- och skötselkostnad.

Dalen aktivitetspark, Trondheim, Norge

Med hjälp av statligt stöd kan små gräsrotsinitiativ leda till stora och framgångsrika förändringar. Brukarmedverkan har i detta fall inte bara skapat en bättre fysisk miljö, utan även skapat en känsla av engagemang och samhörighet samt lärt de unga om demokrati och medinflytande.

Frognerparken, Oslo, Norge

Att Frognerparken är skyddad enligt kulturarvslagen medverkar till att de historiska värdena förvaltas och att det finns en balans mellan bevarande och nödvändig förnyelse och dagens användarkrav. Nya aspekter inarbetas löpande i förvaltningen, t.ex. fokus på biodiversitet, miljöpåverkan och brukarmedverkan.

Greenest of the Green, Helsinki, Finland

I ett samarbete mellan kommersiella aktörer och forskare möjliggörs ett innovativt, grönskande bostadshus där brukarmedverkan och testbäddar med inhemska, traditionella arter och växtmaterial bidrar till ökad biodiversitet och en stor variation av funktioner för de boende.

Hellisgerdi, Hafnarfjörður, Island

I fallet Hellisgerði har ideella krafter skapat en mycket populär park genom att värna naturytor som framhäver områdets typiska, naturgivna drag. Kombinationen av stora sparade naturytor och små formade/kulturella inslag möjliggör stor biologisk mångfald och mycket rika upplevelser trots extensiv skötsel.

Jomfru Ane Park, Aalborg, Danmark

Jomfru Ane Parken är ett exempel på en långsiktig strategisk förvaltningsmodell, där dokumentation av grönytors värde samt ständig kommunikation med politikerna i kombination med en rik deltagandeprocess, innan designprocessen, kan skapa ett nytt litet grönområde och därigenom bli ett högst relevant och populärt besöksmål.

Klimakvarteren, Köpenhamn, Danmark

Med skyfallshantering på den politiska agendan sattes tydliga krav på arkitekterna om att skapa multifunktionella platser och vägar som bidrar till att hantera regnen på kreativa och hållbara sätt, samtidigt som rekreativa möjligheter skapades genom nya sätt att kombinera stadsgrönska och brukarmedverkans processer. Naturliga biotoper med låg skötsel har ersatt asfalten.

Kvarteret Stora Sjöfallet, Stockholm, Sverige

Ett ambitiöst planprogram med tydlig hållbarhetsinriktning, samt krav att uppfylla grönytefaktor och låg avrinning, har i fallet Kv. Stora Sjöfallet tvingat planerare, projektörer och utförare att anstränga sig lite extra på alla plan. Kraven har inte minst lockat fram nya och kreativa lösningar för att på ett attraktivt sätt kunna inrymma stor biologisk mångfald inom en liten och urban yta.

Förskolor, Lahti, Finland

Genom strategiska mål och GIS-baserad brukarmedverkan (PPGIS), skapades ett sektorsövergripande samarbete. Rik erfarenhetsbaserad – och tyst – kunskap blev kartlagd och kommunicerades på ett lättillgängligt sätt, för att säkerställa att barns tillgång till naturkontakt inkluderas i både planeringsprocessen och i den faktiska skogsförvaltningen.

The Green Loop, Jyväskylä, Finland

Genom långsiktig strategisk planering och samarbete med olika aktörer kan en stadspark i form av en fysisk ring kring staden engagera och involvera boende lokalt, bevara och skydda naturmiljöer samt bidra till återhämtning och rekreation.

Varbergaskogen, Örebro, Sverige

Örebros framgångsmodell för att skapa välkomnande lekmiljöer för rörelseglädje, har varit att satsa på strategiskt grönstruktur-planarbete genom välförankrade styrdokument, formulera mycket tydliga idéer om vad lek är och bör vara, samt mobilisera många olika krafter för att nå dit.

Tillbaka till toppen