Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

Den brottslighet och kriminalitet som sker i våra stads- och boendemiljöer skapar en otrygghet att vistas i det offentliga rummet. Det finns flera faktorer som påverkar tryggheten och risken för att bli utsatt för brott, bland annat den byggda miljöns utformning. De fysiska åtgärderna behöver också kombineras med sociala insatser för att uppnå önskad effekt. Hur den fysiska miljön är utformad kan förenkla eller försvåra brottslighet samt öka eller minska otryggheten.

Kungsträdgården Stockholm. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Effekten av våldet kan leda till en känsla av oro och otrygghet att befinna sig i offentliga rummet. Den Nationella trygghetsundersökningen från 2024 visar att 24 procent av befolkningen känner sig otrygga eller avstår helt från att gå ut sena kvällar. Bland kvinnor är det 31 procent som uppger att de känner sig otrygga, motsvarande andel bland män är 17 procent. Andelen otrygga är större ju fler socioekonomiska utmaningarna området har.

Boverket har tagit fram en ändamålsenlig definition av begreppet ”trygghet” som kan användas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Definitionen lyder: Trygghet är den känsla som utlöses när individen tolkar en fysisk miljös utformning och användning genom att sinnesintryck kombineras med såväl egna erfarenheter, som med andra individers eller mediers beskrivningar av risken för att utsättas för brott eller hotfulla situationer.

Många kommuner har samverkansöverenskommelser med polisen som främjar och fördjupar det lokala brottsförebyggande arbetet. Sedan juli 2023 finns lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete som innebär att kommunerna nu har ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

Samhällsplanering innebär att göra avvägningar. Såväl brottsförebyggande som trygghetsskapande åtgärder måste alltid vägas mot andra intressen. I varje del av samhällsbyggnadsprocessen är det nödvändigt att reflektera över på vilket sätt den valda åtgärden påverkar tryggheten och sannolikheten för att brott ska begås på en plats, för att sedan väga det mot andra önskemål och krav som ställs på exempelvis folkliv, att motverka buller, på tillgänglighet och trafiksäkerhet.

Samhällsbyggnadsprocessen innehåller flera olika skeden som tillsammans bildar en kedja. De bedömningar och överväganden som görs i ett skede påverkar och skapar förutsättningar för nästa skede. Hur de olika aktörerna samverkar i varje skede blir därför avgörande för vilka kvaliteter den byggda miljön får.