Deltagandebaserad samhällsplanering

Förskolebarn i Malmö har skapat en kartbild över det de önskar i sin närmiljö. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Förändringar av större kvarter eller områden, exempelvis industriområden eller hamnar, väcker ofta engagemang bland medborgarna. Förändringen i sig kan skapa oro, men omvandlingen kan också vara en möjlighet att öppna upp ett område som tidigare varit avstängt eller ödsligt, och knyta ihop det med övriga delar av samhället på ett sätt som ökar attraktiviteten och tryggheten även i miljön runtomkring. För att förstå vad omvandlingen skulle kunna bidra med till närområdet kan medborgardialog eller aktivt medborgardeltagande i utvecklingsarbetet, så kallad placemaking, vara bra arbetsmetoder.

De som bor och vistas på en plats dagligen har värdefull kunskap om miljön som inte går att läsa sig till på en karta eller ritning. De vet hur platsen används och förändras under dygnets olika timmar, och har ofta tankar kring hur miljön skulle kunna förbättras för att bli tryggare och trevligare. Genom att släppa in medborgarna i ett tidigt skede, innan den formella planprocessen börjar, kan kommunen fånga viktiga frågeställningar och öka kvaliteten i planeringen. Medborgardialog kring lokalsamhällets utveckling är ett viktigt komplement till den representativa demokratin och medborgarnas kunskaper och erfarenheter kan bidra till ett bättre beslutsunderlag.

Dialogen med medborgarna måste bygga på att de verkligen kan påverka utvecklingen. Det är därför viktigt att starta dialogen tidigt, innan kommunen har tagit ställning. Tala tydligt om vilka förutsättningarna är, varför kommunen vill göra förändringen eller omvandlingen, och tydliggör vad som går att påverka. Välj en metod för medborgardialog som främjar deltagande även från personer eller grupper som inte har någon bakgrundskunskap i planerings­frågor. (Du kan läsa mer om medborgardialog och olika metoder under rubriken Relaterad information längst ner på sidan). Återkoppla till medborgarna när dialogen är avslutad, gärna tillsammans med de beslutande politikerna. Visa hur medborgarnas synpunkter har tagits tillvara, och förklara tydligt varför vissa synpunkter inte fått gehör.

Medborgarnas engagemang för sin vistelsemiljö kan även få ta fysisk form. Aktivt medborgardeltagande i utvecklingsarbetet, även kallat placemaking (du kan läsa mer om placemaking under rubriken Relaterad information längst ner på sidan), kan vara en möjlighet för att involvera barn och unga – framtidens vuxna – i samhällsutvecklingen. Det är även ett sätt för vuxna med begränsade språkkunskaper, eller personer med praktiska kunskaper, att engagera sig. Placemaking kombinerar fysiskt byggande av en plats och skapande av relationer till den platsen, genom att olika aktörer skapar tillsammans. Metoden grundas på en kombination av aktivt och gemensamt platsbyggande; platsen gestaltas och byggs av många händer tillsammans, av såväl professionella aktörer, planerare, arkitekter och byggaktörer, som framtida användare av en plats. Detta handfasta sätt att engagera sig skapar förståelse för platsen såväl kroppsligen som genom ett känslomässigt band till den. Den personliga relationen till platsen, platsanknytningen, bidrar till en vilja att vårda platsen i större utsträckning, samtidigt som känslan av trygghet ökar. Placemaking kan, utöver möjligheten till platsanknytning, även skapa goda förutsättningar för en varierad gatubild med en hög detaljeringsnivå, med platser som blir väl omhändertagna och använda över tid av många olika människor.

Exempel

• Jubileumsparken i Frihamnen, Göteborg
• Lokstallarna i Kirseberg, Malmö
• Medborgardialog i samverkan, Sundsvall