Parker och grönområden

Gång och cykelväg i Stadsträdgården i Uppsala kantad av träd. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Grönska har många funktioner som är nödvändiga för vårt välbefinnande. Många förknippar parker och grönområden med rekreation och umgänge, men efter mörkrets inbrott upplevs många grönområden istället som otrygga och tillhör de platser där människor inte gärna vistas. För att kunna utföra åtgärder som stärker tryggheten för både kvinnor och män, unga som gamla, är det viktigt att identifiera vad det är som skapar otrygghet, hur detta hänger samman med samhället i stort och den gröna miljön mer specifikt.

Vad som uppfattas som en attraktiv och trygg grön miljö förändras med dygnets rytm och med årstidernas växlingar. Under det ljusa sommarhalvåret uppfattas gröna miljöer som tryggare än under det mörkare vinterhalvåret. Samtidigt ger det utslagna lövverket sämre sikt genom grönskan. Sommarhalvåret innebär också ett mer intensivt socialt liv i parker och grönområden. Det kan uppfattas som tryggt då fler människor rör sig ute och kan ingripa om något händer. Samtidigt kan det också vara så att andra människor är orsaken till den otrygghet som vissa upplever.

För att skapa attraktiva grönområden måste grönskans positiva värden för det sociala livet, liksom dess estetiska, ekologiska och kulturhistoriska värden, förenas med trygghetsskapande åtgärder. Att alla grönområden ska användas dygnet runt är kanske inte nödvändigt, men det är viktigt att det finns trygga alternativa stråk och platser. Platser som är befolkade, har ändamålsenlig belysning, god sikt och framkomlighet, samt underhålls regelbundet anses av de flesta som trygga. Vilka typer av trygghetsskapande åtgärder som är mest lämpade för olika platser beror på vilken typ av område platserna ligger i och vilken roll de är tänkta att spela i ett större sammanhang. Det är viktigt att grönskans positiva värden inte förstörs av trygghetsskapande åtgärder på grund av ett alltför snävt synsätt, utan att platsen och dess användning först analyseras vid olika tidpunkter och årstider. Skötselns intensitet ska vara anpassad till grönområdets behov och användning, och vid gallring och röjning gäller det att hitta en lämplig metod och inte ta bort allt.

Exempel

• Brunnsparken, Göteborg
• Tjärnaängsparken, Borlänge