Resecentra och kollektivtrafiknoder

Tågstation. Foto: Scandinav/Matilda Holmqvist

Resecentra och kollektivtrafiknoder utgör ofta lokala nav, och är en viktig del i mångas vardag. Många människor är i rörelse på dessa platser under morgnar och sena eftermiddagar, vilket kan skapa en känsla av trygghet, men även trängsel och otrygghet. Under andra tider på dygnet kan platserna istället upplevas tomma och ödsliga.

Resecentra och kollektivtrafiknoder är öppna sena kvällar och på helger, då många andra samhällsfunktioner och offentliga lokaler är stängda. Det finns ingen inträdesavgift eller krav på konsumtion för att uppehålla sig där, vilket gör att grupper och individer som saknar möjlighet att vara på exempelvis barer och restauranger söker sig dit för att komma inomhus. För en del resenärer kan dessa grupper eller individer skapa otrygghet.

Att lägga andra funktioner i direkt anslutning till kollektivtrafiknoden, beroende på var i samhället den ligger, exempelvis handels- och servicefunktioner, fritidsaktiviteter eller motionslokaler, kan locka fler användargrupper till platsen under olika tider på dygnet, och göra miljön mer blandad även kvällstid. Utformningen och placeringen av resecentrets toaletter och förvaringsskåp är särskilt viktig, så att de inte blir till undanskymda prång som är svåra att överblicka. Bemannade toaletter där det är möjligt kan vara ett trygghetsskapande alternativ, liksom att ha stationsvärdar under vissa tider.

Många är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till utbildning och arbete. Kvinnor, barn och unga använder sig av kollektivtrafik i sin vardag i större utsträckning än vuxna män. Därför behöver kollektivtrafikhållplatser, liksom vägarna dit, utformas med tryggheten och rörelsefriheten för dessa invånargrupper särskilt i åtanke. Att behöva ta sig genom ett stängt köpcentrum, en trång passage eller en ödslig parkering för att komma hem på kvällen, kan göra att man helt avstår från att ge sig ut.

Exempel

• Resecentrum, Angered
• Resecentrum, Sundsvall