Resecentrum i Angered, Göteborg

Angereds resecentrum. Foto: William Gustavsson, Wingårdhs

Västtrafik i Göteborg invigde år 2017 ett nytt resecentrum i Angered. Med ungefär tio miljoner resor till och från denna hållplats varje år, utgör den ett viktigt nav i kollektivtrafiken. Byggnaden har med hjälp av lokal kunskap om platsen utvecklats till ett betydelsefullt offentligt rum för de boende i Angered och en mötesplats för tusentals pendlare, skolelever och barn.

Behovet

Utöver den roll som ett resecentrum spelar för mobiliteten i en stadsdel, behövde gestaltningen även bidra till att skapa trygghet och en ny identitet åt en sedan tidigare utsatt plats.

Målbilden

Västtrafiks mål är att alla resenärer ska känna sig trygga i kollektivtrafiken. Stadsdelsförvaltningen ville ha en överblickbar hållplats som bidrog till att skapa liv och rörelse i Angereds centrum under stora delar av dygnet. Det skulle kännas lika tryggt att resa som att befinna sig i och omkring resecentrum.

Skeden i samhällsbyggnadsprocessen där insatser gjorts

Under projekteringsskedet skickades den första versionen av ritningarna, som då främst var framtagna utifrån standardiserade, tekniska funktionsmått, från Västtrafik till Stadsdelsförvaltningen i Angered för granskning utifrån ett mänskligt och lokalt perspektiv. 

Samordning/samverkansmodell

Stadsdelsförvaltningen beslutade sig för att ta fram ett nytt förslag som var mer lokalt förankrat och som tillvaratog fler perspektiv. Projektgruppen för resecentrum gjorde flera platsobservationer och intervjuer, dels i Angered, och dels på referensplatser i andra delar av Göteborg. En arkitekt projektanställdes för att tillsammans med det lokala projektet ”Unga påverkar”, bestående av ungdomar som specifikt intresserat sig för samhällsbyggnadsfrågor, utarbeta ett nytt förslag. Utöver detta förde stadsdelsförvaltningen dialog med lokala föreningar, Västtrafik, en konstnär, den kommunala trygghetsamordnaren, polisen och räddningstjänsten, samt med bostadsbolag och fastighetsägare i området. Dessa studier utgjorde sedan underlag till ett reviderat förslag som presenterades för Västtrafik.

Platsobservationer genomförs inför gestaltningen av resecentrum i Angered. Foto: Angereds stadsdelsförvaltning

Fysiska åtgärder

Stadsdelsförvaltningen ansåg att det fanns flera platsspecifika förutsättningar som inte beaktats i Västtrafiks ursprungliga förslag, till exempel rörelsemönster till och från platsen och byggnadens proportioner i förhållande till omgivande bebyggelse. Stadsdelsförvaltningen ansåg även att det invändiga väntrummet var för stort, vilket påverkade möjligheten att ha en väntplats utomhus, liksom de alternativa vägarna ut ur byggnaden (flyktvägarna) negativt.

Baserat på den lokalt förankrade projektgruppens studier och insamlade synpunkter ändrades byggnadens utbredning på tomten och placeringen av entréerna. Det omarbetade förslaget gav entréförhållanden och siktlinjer en starkare koppling till befintliga gång- och cykelstråk.  Entréplanets transparens möjliggör sikt runt hörn och genom huset, vilket medför en ökad trygghet för resenärerna. Att kunna vänta på bussen eller spårvagnen både inne och ute var ett tydligt önskemål från de boende i området. Det invändiga väntrummets storlek minskades därför till förmån för en väderskyddad väntplats utomhus.

Mätning/utvärdering

Stadsdelens trygghetssamordnare utför trygghetsmätningen ”Trygg i Angered” varje år, som behandlar delområden snarare än specifika platser. Resecentrum invigdes i maj 2019, och i 2019 års trygghetsundersökning uppgav ingen av de svarande att de känner stor otrygghet som svar på frågan ”Vad är din upplevelse när du åker buss/spårvagn eller står på hållplats i Angered centrum?” Stadsdelen har sedan resecentrum öppnade gjort spontana intervjuer vid olika tillfällen med personer som vistas på platsen, och samtliga tillfrågade vid dessa tillfällen har svarat att de upplever platsen som lugn, även utanför på bänkarna där många sitter och fikar och pratar.

Lärdomar

Stadsdelsförvaltningen menar att resultatet beror på samarbete mellan många aktörer: en lyhörd beställare, en engagerad och kompetent stadsdelsnämnd, medverkande lokalbefolkning och en arkitekt med rätt kompetens. Arbetet underlättas och resultatet blir bättre om arkitekter och planerare har specialistkunskap inom brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete.

En viktig del i att bygga den lokala kunskap som trygghetsarbete behöver baseras på, är att ha tjänstepersoner på plats i området dagligen. Deras lokalkännedom blir då en viktig källa till kunskap vid om- och nybyggnationer, eftersom de löpande kan lyssna in och lyfta fram den lokala befolkningens tankar och idéer.