Huskurage

Huskurage är en våldspreventiv metod för att förebygga, förhindra och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld mot närstående.

Metoden ökar kunskap om våld och civilkurage

Metoden lanserades i april 2014 av kriminologen Nina Rung och Peter Rung som arbetar med våldsprevention. Metoden ökar kunskapen om våld och civilkurage och syftar till att få fler att agera vid oro för att någon far illa i sitt hem.

Metoden används av bostadsrättsföreningar, bostadsbolag och i kommunen och bygger på ett antagande av en policy. För att öka kunskapen sätts policyn upp i trapphus och i andra gemensamhetsanläggningar såsom hiss och tvättstuga. Utöver policyn kan också ett informationsbrev om våld och vikten av att agera ut till varje enskild boende delas ut.

Tre åtgärder vid oro om pågående våld

Policyn förordar tre åtgärder vid oro om pågående våld i en grannlägenhet:

1. Att ringa på dörren för att förvissa sig om situationen. Om det är fråga om pågående brott kan det avleda den misstänkte förövarens uppmärksamhet och således förhindra fortsatt misshandel.
2. Att ta hjälp av en granne för att få kontakt med det befarade brottsoffret.
3. Att de boende ringer polisen. Det är alltid en förstahandsåtgärd i en akut eller hotfull situation.

Intentionen är att genom en tydlig rutin gällande oro om våld skapa legitimitet för ett ingripande. Med vetskap om att grannarna gemensamt enats om policyn står den ingripande inte själv, utan har en överenskommelse om visad hänsyn att hänvisa till. Metoden blir därigenom ett verktyg, men också ett löfte, om att visa omsorg och agera om en medmänniska blir utsatt för våld.

Byggkurage och hotellkurage

Under senare år har metoden utvecklats till att även inkludera Byggkurage och Hotellkurage. Byggkurage är en policy framtagen för att skapa tryggare, trevligare och säkrare byggarbetsplatser med hopp om att rädda liv. Hotellkurage är en policy vid oro för att någon far illa av våld, sexköp eller människohandel på hotell.

Metoden har utvärderats

Metoden har utvärderats vid två tillfällen, 2018 av FOU Södertörn samt 2022 av Gävle högskola och Gävle kommun. Utvärderingarna indikerar ett visst positivt samband mellan den självskattade graden av social kontroll och sammanhållning i bostadsområden och benägenhet att på egen hand avbryta pågående våld i en grannlägenhet; ju bättre sammanhållning, desto högre civilkurage. Utvärderingarna visar även på vikten av tydlig kommunikation vid införande av metoden samt att det krävs god samverkan mellan flera aktörer med olika perspektiv på målgruppen för insatsen och ett gemensamt syfte.

Förändringar på strukturell nivå

Metoden har även mottagit viss kritik och även om metoder som uppmanar omgivningen att agera kan vara en del av lösningen, kommer det inte stoppa mäns våld mot kvinnor helt. För att hindra förövare från att fortsätta utöva våld krävs förändringar på många nivåer och områden i samhället.