Samverkansmodeller

För få till ett mer effektivt och långsiktigt arbete för brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter är samverkan mellan olika aktörer nödvändig. Olika aktörer bidrar med kunskap från sina områden. De har också olika roller och det är viktigt att förstå varandras mandat och dess begränsningar.

I det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet finns det flera aktörer som har olika mandat och möjligheter att arbeta med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor i samhällsbyggnadsprocessen. Beroende på politiskt mandat och markägarförhållanden kan det se olika ut i kommunerna. Vad som är viktigt är att kommunen har en policy för hur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan bedrivas. Eftersom kommunen har planmonopol kan de alltid ställa krav på trygghetsskapande åtgärder vid framtagandet av en ny detaljplan. Alla parter i plan- och byggprocessen har en viktig roll. Detta arbete underlättas av tydligt definierade ansvarsområden som är konkreta och riktade till de olika parterna.

Samverkan och samarbete mellan olika aktörer är viktigt för att uppnå ett mer effektivt och långsiktigt arbete, för kunskapsinhämtning och spridning, för perspektivförskjutningar, men också för att skapa samsyn. Det finns idag en rad etablerade samverkansmodeller. Dessa kan vara förvaltningsöverskridande, men kan också vara ett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Det är viktigt att utgå från platsen för att utreda vilka förutsättningar som finns, för att sedan etablera och applicera den modell, som anses bäst för projektet eller kommunen.

Den 16 juni 2021 överlämnade Utredningen om kommunernas
brottsförebyggande ansvar betänkandet Kommuner mot brott (SOU
2021:49) till regeringen. Utredningen föreslår att det införs en ny lag, lagen
om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Enligt lagförslaget ska
kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och
utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en
åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär också bl.a. att kommunerna ska ta
visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och
inrätta en samordningsfunktion.