Trygghetsfaktorer

Hur den fysiska miljön är utformad kan förenkla eller försvåra brottslighet samt öka eller minska otryggheten. Genom att ta utgångspunkt i tre grupper av trygghetsfaktorer: Bekväm på platsen, Överblickbara platser och Välvårdat och säkert, kan positiva värden skapas.

Många av de stora samhällsutmaningarna i dag är nära kopplade till både otrygghet och till faktiska brott. Boverket har grupperat trygghetsfaktorer i tre olika grupper:

• Bekväm på platsen
• Överblickbara stråk och platser
• Välvårdat och säkert.

Sammantaget utgör dessa ett stöd för att skapa miljöer som upplevs trygga för flera grupper i samhället. Beroende på platsers olika problembilder kan trygghetsarbetet i högre eller mindre grad kompletteras och kombineras med faktorer från de olika cirklarna.

Flera faktorer bidrar till att känna sig bekväm på en plats. Illustration: Mirja Ranesköld/Boverket

Bekväm på platsen

Bekväm på platsen som handlar både om att platsen är utformad så att alla kan få en positiv känsla av att befinna sig där och att det kan leda till möten mellan personer och grupper som annars sällan möts.

Flera faktorer bidrar till att känna sig bekväm på en plats. Illustration: Mirja Ranesköld/Boverket

En plats där alla kan och vågar vara

Platser kan vara mer eller mindre tydligt riktade till, och ianspråktagna av olika grupper, och sociala normer kan på så sätt avspegla sig i den fysiska miljön. För att identifiera vilka åtgärder som bör prioriteras i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet gäller det därför att på ett strukturerat sätt kartlägga den aktuella situationen och vilka utmaningar som finns i området. Det är också viktigt att uppnå en kontinuerlig samverkan mellan samhällsbyggnadsprocessens olika parter. Detta för att kunna planera, bygga och förvalta utifrån lokalkännedom och platsspecifik kunskap.

Befolkade platser ökar upplevelsen av trygghet

Kontakter mellan människor i lokala sammanhang påverkar framför allt tilliten till människor i den lokala kontexten och har mindre påverkan på den generella tilliten i samhället. Det är därför värdefullt att såväl skapa som att aktivera platser som kan locka till möten mellan olika grupper i samhället. Det kan vara permanenta platser, men också tillfälliga pop-up platser. Genom att redan i översiktsplanering ställa upp mål och intentioner för hur den bebyggda miljön ska planeras och se ut ges förutsättning att följa upp intentionerna i efterföljande processer och på så sätt skapa platser där människor kan mötas.

Social kontroll kopplas både till att människor är synliga på platsen och har en överblick över det offentliga rummet. Det handlar både om att se andra och att bli sedd. Med en medveten placering av fönster och entréer kan detta stärkas.

En plats där ingen känner sig uttittad och kontrollerad 

Förhållandet mellan en bostadsgård eller ett torg och omgivande hushöjder och fasaduttryck påverkar hur det känns att befinna sig på platsen och risken för att känna sig uttittad och utsatt. En balans mellan olika skalor som skapar rum som är sammanhängande i form och uttryck, hjälper till att relatera till det fysiska rummet. Skalor behöver regleras redan i detaljplaneprocessen men behöver också beaktas i samråd med byggaktörer i enskilda projekt.

Placeringen av bänkar vid gångstråk kan också påverka också den upplevda tryggheten. Om en individ blir iakttagen av dem som sitter på bänkar längs gångstråk eller på torg, kan det uppfattas som obehagligt och otryggt. För att minska den risken kan bänkar placeras en liten bit ifrån gångstråket och riktas mot varandra eller placeras i grupp så att de skapar ett rum i rummet.

Meningsfulla kontakter ökar tilliten 

Forskning pekar på att om det finns meningsfulla kontakter mellan grupper, tenderar fördomar och misstro mellan grupper att minska. Det kan bidra till att öka tryggheten i det offentliga rummet och minska behovet av kontroll och övervakning. Det är värdefullt att såväl skapa som att aktivera platser som kan locka till möten mellan olika grupper i samhället. Det kan vara permanenta platser, men också tillfälliga pop-up platser.

Överblickbara platser och stråk

Miljöer som underlättar för personer att orientera sig och att få en överblick över en plats kan öka känslan av kontroll och trygghet. En förutsättning för trygghet är också att kunna förflytta sig till olika målpunkter och att det finns alternativa vägar att använda.

Med överblickbara stråk och platser ges god orienterbarhet i den byggda miljön. Illustration: Mirja Ranesköld/Boverket

God orienterbarhet ökar känslan av trygghet

Alla läser av en miljö på olika sätt. En god orienterbarhet bidrar till att det är lättare att läsa av sin närmiljö och förstå sammanhangen. Tydligt definierade huvudstråk för kommunikation och överordnade målpunkter, som exempelvis korsningspunkter, entréplatser och aktivitetsplatser, skapar en läsbarhet som hjälper människor att orientera sig i den fysiska miljön.

Genom att i regionplan och översiktsplan definiera viktiga stråk och platser samt sätta mål och intentioner för hur dessa ska utformas skapas förutsättning att i senare skeden i samhällsbyggnadsprocessen hjälpa människor att orientera sig och förstå miljön. Detta är särskilt betydelsefullt i parker och naturområden där vägvalen är många och målpunkterna inte alltid är tydliga. Där kan skyltning med till exempel kartor och vägvisare ytterligare öka orienterbarheten. I utformningen kan också faktorer som materialval, konstnärlig utsmyckning och belysning ha stor betydelse för orienterbarheten.

Lokalisering av stråk ökar upplevelsen av trygghet

Ett stråk kan exempelvis vara en gata, gångbana eller cykelbana där människor förflyttar sig till eller från kollektivtrafik, affärer eller sociala aktiviteter. Om sådana stråk inte upplevs som trygga begränsar det mobiliteten och försvårar människors vardagliga liv. Var stråk lokaliseras och hur de utformas påverkar därför upplevelsen av trygghet.

Stråken ska vara, och upplevas som, tillgängliga för alla så att ingen utesluts från att passera tryggt och säkert. För att utforma stråk så att de upplevs som trygga krävs därför arbete med gestaltning, förvaltning, belysning, överblickbarhet, orienterbarhet och att det finns människor i rörelse så att platsen inte känns öde eller utsatt. Det behöver också finnas alternativa vägar och flyktvägar. Det är frågor som spänner över samtliga skeden av samhällsbyggnadsprocessen och som ställer krav på kontinuerlig hantering genom processen.

Överblick över omgivningen

Miljöer som är tydliga och lätta att överblicka har goda förutsättningar att upplevas som trygga. Öppenhet och överblickbarhet ger möjlighet att tolka miljöer och läsa av situationer. Det ger en känsla av kontroll, vilket är grundläggande för att känna trygghet.

För att skapa en bra överblick av en plats är det av vikt att arbeta med ljus och mörker, höjder och materialval bland de fysiska elementen på en plats. Exempelvis är ett torgs inramning av stor betydelse för trygghetsupplevelsen. Öppna fasader med lokaler och bostadsentréer mot torget ger goda förutsättningar för en trygg upplevelse. Entréer, hållplatser och parkeringsplatser är andra exempel på platser som bör vara synliga från flera håll.

I exemplen här ger det utskjutande partiet på stationsområdet resenären en möjlighet till vy över gatan nedanför vilket stärker möjligheteten att läsa av situationer på platsen och genom vidvinkling av tunneln skapas en bättre siktlinje vad som väntar vid tunnelns slut.  

Det här är också exempel på åtgärder som inte kan kravställas specifikt i samhällsbyggnadsprocessen, men som kan definieras som mål samt utgöra grund för funktionskrav i kontakter med exempelvis exploatörer. 

Välvårdat och säkert

Miljöer som har ett eftersatt underhåll med bland annat trasig belysning, flagnande färg och överfulla papperskorgar kan bidra till otrygghet och bjuder inte in till vistelse. Ljussättning av offentliga miljöer påverkar i stor utsträckning var människor rör sig och hur de använder utemiljön efter mörkrets inbrott. Säkerhetsåtgärder så som kameraövervakning och elektroniska passersystem på enskilda fastigheter kan förstärka tryggheten.

Välvårdat och säkert skapar trivsamma och trygga miljöer. Illustration: Mirja Ranesköld/Boverket

Genomtänkta och omhändertagna miljöer

Gestaltning av den offentliga miljön har betydelse för hur platser används och hur trivsamma de är. Markmaterial, möbler, lekutrustning och vegetation behöver väljas med utgångspunkt i platsens funktion och förutsättningar. Hållbarhet och slitagetålighet är också viktiga aspekter i sammanhanget. En omhändertagen miljö signalerar att ett område förvaltas och vårdas.

Belysning är viktigt och behöver anpassas

Ljus är också en viktig faktor för att människor ska känna sig trygga. På vilket sätt belysningen utformas är dock avgörande, då en ökad mängd ljus inte automatiskt ökar känslan av trygghet.

Väl planerad belysning lyfter fram riktningar och landmärken och uppmuntrar till vistelse även under dygnets mörka timmar. Beroende på valet av till exempel armatur, ljusfördelning och placering, kan olika effekter uppnås. Rätt ljussättning tydliggör rummets speciella karaktär, förhöjer det vackra och underlättar orienterbarheten.

Belysning är ett exempel på åtgärder som inte kan kravställas specifikt i samhällsbyggnadsprocessen, men som kan definieras som mål samt utgöra grund för funktionskrav i kontakter med exempelvis exploatörer.  

Säkerhetsåtgärder för ökad känsla av trygghet

Platser med risk för brott och skadegörelse kräver ofta fysiska säkerhetsåtgärder och olika tekniska lösningar, som till exempel kamerabevakning, sektionering och passersystem.

Kamerabevakning genomförs i första hand på platser dit allmänheten har tillträde, som exempelvis gator och torg, där många människor rör och uppehåller sig. Kamerorna placeras oftast på husfasader eller stolpar för att ge en bra täckning och på ett sätt som ska försvåra för skadegörelse på bevakningsutrustningen.

För att undvika att obehöriga får tillträde till fastigheter och gemensamma utrymmen kan sektionering som system införas, till exempel via elektroniskt passer- eller taggsystem.