Det ska finnas plats för livet i en tät stad!

Diskussionen om förtätning handlar ofta om att bygga enbart bostäder, så många som möjligt och så snabbt som möjligt. Bidrar en sådan förtätning till en god bebyggd miljö och en bra livsmiljö? Boverkets publikation "Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter" visar exempel på hur förtätning kan ske och lyfter fram några viktiga aspekter att tänka på.

Möjligheter och konsekvenser med förtätning

När den befintliga miljön ska förtätas, är det viktigt att utgå från hur platsen ser ut idag och vilken funktion platsen ska ha framöver. Tänk också på vilka möjligheter och konsekvenser förtätningen kan föra med sig för andra delar av staden. Enligt stadslivsundersökningar är upplevelsen av att det är nära mellan aktiviteter och boende den viktigaste trivselfaktorn när man bor i en stad. Undersökningar visar också att det är den intensiva staden med hög interaktion människor emellan som är attraktiv och då behöver det finnas platser att mötas på.

Hantera utmaningarna i tid

Det finns en gräns för hur tätt det kan byggas innan livet i staden, stadsdelen eller orten försämras. Barn och unga, så väl flickor som pojkar ska ges plats i en tätare miljö liksom kvinnor och män. Miljön behöver vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar och för en allt äldre befolkning. Hur kan stadens ytor användas mångfunktionellt och när prioriteringar behövs – vad är det då som ska prioriteras framför något annat? Det är viktigt att göra medvetna val, även om de är svåra just då.

• Tänk på att fler kommer att samsas om de offentliga ytorna. Ska bilen fortsätta att ta det stora utrymme den gör idag eller kan ytor frigöras genom att prioritera gång- och cykeltrafik?
• När det byggs fler bostäder uppstår ett ökat behov av både samhällsservice och kommersiell service. Det måste byggas skolor, förskolor, bibliotek, sporthallar med mera.
• Det som byggs idag är ofta både högre och tätare än det som byggts tidigare. I en sådan miljö är det svårt att skapa både bra inomhusmiljöer och utemiljöer med hänsyn till sol- och dagsljusbehov. Små gårdar tenderar till att bli mörka och blåsiga vid sådan bebyggelse.
• Grönytor är viktiga för rekreation, klimatanpassning och ekosystem-tjänster. De grönytor som finns utsätts för högre slitage när antalet besökare ökar. Vem ska ha hand om skötseln och det ökade slitaget när parken till exempel får agera som förskolegård?
• Förtätningsprojekt i centrala lägen resulterar ofta i höga markpriser. Det avspeglar sig sedan i höga bostadspriser, vilket kan leda till gentrifiering och social ojämlikhet.
• Markområden som kanske tidigare lämnats obebyggda för dess dåliga egenskaper som exempelvis höga bullernivåer kan komma att exploateras. Hur skapar man en god boendemiljö på en sådan plats?
• Det finns också en gräns för hur stor belastning de befintliga tekniska försörjningssystemen klarar av. Kommer ledningarna och infiltrationsområden att klara ökade mängder dagvatten och regnmängder?

Det här är bara en bråkdel av utmaningar som bör lyftas upp för diskussion kring förtätningar av städer, stadsdelar och orter.

Tänk rätt tätt

För att ta hand om utmaningarna i tid är det väsentligt att ta fram en strategi för hur staden, stadsdelen eller orten ska växa. En strategi ger information till intresserade medborgare samt underlättar dialogen mellan de aktörer som medverkar i stadens utveckling. Genom planeringsprocessen enligt plan- och bygglagen bjuds medborgarna in att påverka sin omgivning. Det är en väsentlig demokratiaspekt. Det är kommunen som har helhetssynen över hur förtätningen kommer påverka staden. Kommunalt markinnehav kan ge handlingskraft och möjligheter att enklare göra verklighet av stadens förtätningsstrategi.

Mer information

Boverkets publikation "Rätt tätt" hittar du i "Relaterad information".