Rörelsefaktor – ett verktyg för fysisk aktivitet i planeringen

”Rörelsefaktor” är ett verktyg som hjälper till att synliggöra frågor om fysisk aktivitet och integrera dem i samhällsplaneringen. Verktyget utgår från befintlig forskning och syftar till att skapa en helhetsbild där alla sorters fysisk aktivitet ingår samt tydliggör vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar rörelse. Verktyget är framtaget av Riksidrottsförbundet i samarbete med Arkitektkontoret FOJAB.

Illustration: FOJAB

I takt med att våra städer växer, ökar konkurrensen på marken i urbana miljöer. Då är det särskilt viktigt att demokratiska värden, så som rätt till en jämlik hälsa över hela landet, säkerställs. Verktyget Rörelsefaktor är ett sätt att kartlägga nuläget och skapa de bästa förutsättningarna för fysisk aktivitet i den urbana miljön. Rörelsefaktor kan användas som ett underlag i dialogen mellan olika roller i planeringen, till exempel i samtal mellan olika förvaltningar i en kommun. Syftet är att hantera olika typer av rörelse i ett sammanhang och dessa är uppdelade i fyra områden: organiserad idrott, självorganiserad idrott, vardagsrörelse och aktiva transporter. 

• Organiserad idrott är idrott som utövas i föreningsform på kommunala, privata eller föreningsägda platser. Omfattar både idrottsanläggningar (ute och inne) samt idrottsmiljöer i luft, mark och vatten.
  
  Här krävs det att planeringen involverar idrotten för att kunna säkerställa tillräckligt stora ytor och behov samt att de finns inom tillräckligt nära räckhåll. Funktioner behöver också finnas för fler målgrupper.
• Självorganiserad idrott, även kallad spontanidrott, omfattar bollplaner, utegym, skateparker, löparspår etcetera som ligger på offentlig plats, är öppet för alla och där idrottande sker på egen hand. Även lokaler för kommersiell träning ingår här.
  
  Planeringen behöver säkerställa att platser för självorganiserad idrott finns inom en viss närhet till olika funktioner i staden, samt att samordning av flera faktorer tillsammans tillgodoses. Genom att involvera brukare så kan tillräckligt stora ytor och rätt behov mötas.
• Vardagsrörelse omfattar parker, offentliga platser, bostadsgårdar, skolgårdar etcetera där fysisk aktivitet i vardagen kan ske beroende på utformning.
  
  Planeringen behöver se över strukturer och samband mellan olika samhällsfunktioner för att tillgodose vardagsrörelsen. För att uppnå vardagsrörelse behöver tillräckligt många och stora ytor avsättas för skolgårdar, förskolegårdar, bostadsgårdar, parker, offentliga platser samt lekmiljöer. Även slingor, kopplingar och stråk mellan dessa funktioner är en viktig del. Genom att involvera brukare så ges större kunskap om de behov som finns.
• Aktiva transporter omfattar cykel- och gångvägar samt strukturer som uppmuntrar till aktiva transporter som exempelvis ytor för cykelparkering.
  
  För att planeringen ska premiera aktiva transporter krävs en prioritering av fotgängare och cyklister i staden. Både fotgängar- och cykelvägnätet måste vara tydligt sammanhängande för att underlätta för brukare. Detta kan vara ett sätt att överbrygga barriärer i den fysiska strukturen. Genom att involvera brukare så ges större kunskap om de behov som finns.

Exempel från Rörelsefaktor som visar ett av verktygets fem steg. Bilden är hämtad från steg 4 där en helhetsbedömning görs för samtliga rörelseområden som verktyget omfattar: organiserad idrott, självorganiserad idrott, vardagsrörelse och aktiva transporter. Illustration: FOJAB.

Alla fyra delar av rörelse är lika viktiga för att erbjuda en helhetsbild och en jämlik hälsa för alla samhällets invånare. De olika typerna av rörelse kan i vissa fall överlappa varandra och en specifik yta kan och bör ofta användas för flera ändamål. Varierande former av rörelse möjliggörs genom varierade miljöer och ytor. Samverkanseffekter mellan de olika typerna av rörelse är särskilt eftersträvansvärt. Närheten till rörelse och fysisk aktivitet som lockar många är avgörande för alla individers goda hälsa och en av samhällsplaneringens utmaningar är att tillgodose detta.

Foto: Daniel Zachrisson.

Undersökningar visar att både vuxna och barn rör sig allt mindre. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att ytor för idrott och rörelse tidigt beaktas när städerna planeras och gestaltas. För att ytorna ska tillföra staden kvaliteter och ha en god tillgänglighet är placering och utformning viktigt. Med rätt förutsättningar kan ytor för idrott och rörelse även fylla en viktig social funktion. Det finns en stor potential i att låta idrott och rörelse ligga till grund för utformningen av städernas fysiska miljö. Utöver ökad fysisk aktivitet, skapas även andra samhällsviktiga värden genom att arbeta strukturerat med rörelse ur ett helhetsperspektiv. Åtgärder som bidrar till ökad rörelse kan till exempel även beakta frågor som är kopplade till trygghet, jämställdhet, jämlikhet, delaktighet, barnperspektiv, hållbara transporter och höga naturvärden.

Verktyget är uppbyggt utifrån fem steg och utgår från ett avgränsat område – vilket kan vara en kommun, en stadsdel eller ett kvarter.

• Steg 1 handlar om att identifiera platsen, ge en nulägesbild och förstå dess omgivning.
• Steg 2 handlar om att formulera gemensamma mål för platsen.
• Steg 3 handlar om att utvärdera vilka förutsättningar den tänka platsen har för olika typer av fysisk aktivitet. Detta görs genom poängsättning utifrån ett antal faktorer.
• Steg 4 handlar om att samla alla poäng utifrån olika faktorer i steg 3 och göra en helhetsbedömning.
• Steg 5 berör vilka åtgärder som krävs och vem som ansvarar för genomförandet för att en så hög rörelsefaktor som möjligt ska uppnås.

Dessa fem steg hjälper till att lyfta olika typer av fysisk aktivitet på ett strukturerat sätt och möjliggör en analys av områdets potential för rörelsefaktor.

Rörelsefaktor kan användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga kommunövergripande till det detaljerade i kvarteret. I den översiktliga skalan handlar det om att skapa grundläggande förutsättningar för rörelse på en strategisk nivå, i stadsdelsskalan avsätts tillräckliga ytor i rätt lägen och i kvartersskalan ligger fokus på att åstadkomma en utformning som stödjer rörelse. Länk till verktyget finns i "Relaterad information".