Urbant utvecklingsarbete

Granskad: 16 mars 2017

Många års statliga satsningar för att minska boendesegregation och främja social integration har inte nått de resultat som politiken har önskat. Tvärtom talar mycket för att utvecklingen mot socioekonomiskt segregerade städer har accelererat på senare år.

Boverket har en sammanhållande roll

Från och med 2012 har Boverket en samordnande roll i det urbana utvecklingsarbetet – regeringens satsning för att minska utanförskapet i 15 utvalda stadsdelar/bostadsområden. Arbetsmarknadsdepartementet har gett Boverket i uppdrag att bygga upp och sprida kunskap som kan bidra till en positiv utveckling i stadsdelar och bostadsområden med utbrett utanförskap genom att knyta forskning närmre de kommuner som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. I uppdraget ingår också att medverka till att relevant kunskapsutbyte mellan kommuner kommer till stånd och att samordna sig med andra myndigheter som har uppdrag inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet.

15 utvalda stadsdelar/bostadsområden

De 15 stadsdelar/bostadsområden i Sverige som omfattas av urbana utvecklingsarbetet har låg förvärvsfrekvens bland de boende, höga uttag av försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan. Dessa är: Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården (Göteborg), Gamlegården (Kristianstad), Centrum-Öster (Landskrona), Herrgården och Södra Sofielund/Seved (Malmö), Rinkeby och Tensta (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården (Trollhättan) samt Araby (Växjö).

Utvecklingsarbetets mål

Målet med det urbana utvecklingsarbetet är att uppnå en positiv social och ekonomisk utveckling, minska boendesegregationen, samt främja socioekonomiskt hållbara boendemiljöer och bättre skolresultat i dessa stadsdelar. De politiska målen med det urbana utvecklingsarbetet är att minska arbetslösheten, förbättra skolresultaten och minska de långvariga bidragsberoendena.

Prestationsbaserat stöd

För 2013 och 2014 utökades satsningen med ett prestationsbaserat stöd (prestationsbaserat stimulansbidrag) till de ovan nämnda kommunerna på 99 mkr per år för att stimulera måluppfyllelsen.

Det urbana utvecklingsarbetet bedrivs för närvarande i huvudsak som en del av den generella politiken där insatser inom arbete och utbildning är centrala för att minska det sociala och ekonomiska utanförskapet i dessa områden. Det handlar till stora delar om att samla den kunskap som finns spridd ute i landet, samt att fortsätta utveckla metoder och arbetssätt. Boverkets medverkan motiveras framför allt av att det urbana utvecklingsarbetet har tydliga kopplingar till avgränsade stadsdelar eller bostadsområden.

Avslutade projekt

  • Delad stad, Om stadsbyggandets sociala dimension i samarbete med Mistra Urban Futures och Göteborgs stad samt forskare från Arkitekturskolan KTH. Läs mer under "Relaterad information".
  • I Landskrona har forskare från KTH och Malmö högskola följt engagemanget för att förändra stadsdelen Centrum-Öster.
  • I Södra Sofielund i Malmö har en förstudie bedrivits som har undersökt möjligheterna att främja partnerskap och/eller samverkansavtal mellan fastighetsägarna i Södra Sofielund och i förlängningen också Norra Sofielund.
Boverket (2017). Urbant utvecklingsarbete. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/urbant-utvecklingsarbete/ Hämtad 2024-11-22