Urbana ekosystem och nationell restaureringsplan

Inom ramen för EU:s förordning om restaurering av natur ska Sverige ta fram en nationell restaureringsplan. Boverket har ett särskilt ansvar för de urbana ekosystemen i enlighet med artikel 8 och arbetar med att göra en nulägesanalys, ta fram förslag på åtgärder och nödvändiga författningsändringar.

EU:s förordning om restaurering av natur

I augusti 2024 trädde EU:s förordning om restaurering av natur (EU) 2024/1991 i kraft. Den övergripande målsättningen med förordningen är att restaurera minst 20 procent av EU:s skadade ekosystem till 2030. Därefter ska alla skadade ekosystem vara restaurerade till år 2050. Regelverket är tydligt knutet till Natura 2000 och Art- och habitatdirektivet, men syftar också till att bidra till minskad klimatpåverkan, ökat klimatanpassningsarbete och ökad livsmedelsförsörjning i EU.

Förordningen omfattar totalt 28 artiklar som handlar om varför naturen behöver restaureras, vilka naturtyper eller ekosystem som ska restaureras, i vilken omfattning och på vilket sätt samt hur förordningen ska genomföras och hur genomförandet ska följas upp och återrapporteras till kommissionen.

Förordning om restaurering av natur i EU - 2024/1991 (på EU-kommissionens webbplats)

Framtagande av en nationell restaureringsplan

Inom ramen för förordningen ska varje medlemsstat i EU ta fram en nationell restaureringsplan (NRP). Regeringen har därför gett uppdrag till Naturvårdsverket att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt Boverket ta fram ett förslag till en sådan plan. I arbetet med planen ska myndigheterna ta in kunskap och synpunkter från länsstyrelserna. I uppdraget ingår även att analysera behov av och föreslå nödvändiga författningsändringar till följd av förordningen samt att göra en konsekvensutredning av förslagen. Uppdraget omfattar också att göra en konsekvensutredning av planförslaget. Regeringsuppdraget ska rapporteras till regeringen senast 27 februari 2026.

Den nationella restaureringsplanen ska också miljöbedömas enligt 6 kap. miljöbalken, och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.

Förslag till nationell restaureringsplan och författningsändringar till följd av EU-förordning om restaurering av natur (på Naturvårdsverkets webbplats)

Urbana ekosystem omfattar alla grönytor som finns i städer och mindre städer och förorter. Här ingår även dammar och vattendrag. Foto: Scandinav

Artikel 8 – Urbana ekosystem

I förordningen finns en artikel om restaurering av urbana ekosystem, artikel 8. Artikeln handlar dels om grönytor, dels om trädkrontäckning. Syftet med artikel 8 är lyfta fram urbana ekosystem som viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald, särskilt växter, fåglar och insekter, inklusive pollinatörer. Urbana ekosystem erbjuder också många andra oumbärliga ekosystemtjänster, inklusive minskning och kontroll av risker för naturkatastrofer så som översvämningar och reglering av lokalklimat, nedkylning, rekreation, vatten- och luftfiltrering, samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2030 säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor och urban trädkrontäckning i de urbana ekosystemområdena.

Undantag kan göras för urbana ekosystemområden där tätbefolkade centra och kluster har över 45 procent grönyta och trädtäckningsgraden är över 10 procent. Det behövs data från EU för att bedöma vilka urbana ekosystemområden som kan undantas. Dessa data kommer under våren 2025.

Från och med 1 januari 2031 ska medlemsstaterna uppnå en ökande trend för den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor. Det ska även, i varje urbant ekosystemområde, vara en ökande trend för urban trädkrontäckning. Både grönytor och trädkrontäckning ska öka tills dess att en tillfredsställande nivå har uppnåtts.

Definition av urbant ekosystem

Urbana ekosystem omfattar alla de grönytor som finns inom städer. Enligt artikel 3 i förordningen definieras urbana grönytor som den totala arealen av träd, buskmarker, buskar, permanent örtvegetation, lavar och mossor samt dammar och vattendrag som finns i städer och mindre städer och förorter.

Städer, mindre städer och förorter som omfattas av artikel 8

Artikel 8 omfattar alla kommuner i Sverige som definieras som städer, mindre städer eller förorter enligt Eurostat:s statistik 2023. Klassningen utgår från kommunernas urbaniseringsgrad, det vill säga hur stor andel av befolkningen som finns inom så kallade tätbefolkade centra och kluster. I Sverige handlar det om 151 kommuner.

Kraven i artikel 8 ställs på så kallade urbana ekosystemområden. Förordningen ger medlemsstaterna viss flexibilitet i hur dessa avgränsas. Som minst måste de omfatta tätbefolkade centra och kluster inom de 151 utpekade kommunerna, men de kan också utökas med en buffertzon runt dessa centra och kluster. Det är medlemsstaten som beslutar om avgränsningen.

Karta över kommuner i Sverige som klassas som stad, mindre stad eller förort och som därmed omfattas av artikel 8 om urbana ekosystem. Kartbilden baseras på Eurostats data för lokala administrativa enheter (local administrative units)/kommuner klassade efter deras urbaniseringsgrad. Data för år 2023. Illustration: Boverket

Främja pollinering och plantera träd

Utöver artikel 8 finns även två andra artiklar som är knutna till urbana ekosystem. Artikel 10 handlar om restaurering av populationer av pollinatörer. Artikel 13 ställer krav på att medlemsstaterna tillsammans ska plantera minst 3 miljarder träd, bland annat för att öka den urbana trädkrontäckningen, till 2030. Plantering ska göras med hänsyn till ekologisk konnektivitet.

Boverkets roll i arbetet med nationell restaureringsplan

Boverket har i redovisningarna av regeringsuppdraget huvudansvar för frågor kopplat till artikel 8 i förordningen. Det handlar om:

• Nulägesanalys och avgränsning av urbana ekosystem.
• Förslag till åtgärder och behov av nödvändiga författningsändringar (inklusive konsekvensutredning).
• Bidra i arbetet med konsekvensutredning av planen.
• Bidra i arbetet med miljöbedömning av den nationella restaureringsplanen.

Boverket bedömer också hur den nationella restaureringsplanen påverkar kommunernas fysiska planering och byggande samt fastighetsägare, fastighetsbolag och byggaktörer.

Tidplan för arbetet, dialog och delaktighet

Hela regeringsuppdraget ska rapporteras till regeringen den 27 februari, 2026. Under 2025 kommer myndigheterna att informera och föra dialog med olika parter för att få fram ett så bra underlag som möjligt. Förordningen ställer krav på transparens och delaktighet. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket kommer att arbeta med dialog på olika sätt. 

Delaktighet i att ta fram förslag till nationell plan (på Naturvårdsverkets webbplats)

Informationsmöte om urbana ekosystem 10 april

Den 10 april höll Boverket ett informationsmöte om myndighetens arbete med EU:s naturrestaureringsförordning med fokus på urbana ekosystem. Mötet handlade om naturrestaureringsförordningen (NRF) och regeringsuppdraget att ta fram en nationell restaureringsplan (NRP). Mötet spelades in och kommer att publiceras på denna webbsida efter påsk. Själva presentationen som gavs av föredragshållarna hittar du här: 

Presentation från informationsmöte 10 april (pdf)

Illustration: Naturvårdsverket

Dialoggrupp för artikel 8

För dialog och delaktighet kommer Boverket att arbeta med en extern dialoggrupp kopplat till artikel 8. Gruppen kommer att bestå av representanter från flera kommuner, regioner, Sveriges kommuner och regioner (SKR), länsstyrelsen och andra aktörer så som branschorganisationer för fastighetsägare, bostadsbolag och byggaktörer.

Bidra till arbetet med urbana ekosystem

Om du vill bidra i arbetet med att ta fram förslaget till nationell restaureringsplan gällande urbana ekosystemområden finns det möjlighet att svara på en webbenkät. Där kan du dela dina synpunkter, frågeställningar, erfarenheter och förslag med Boverket. 

Bidra till nationell restaureringsplan