Olika typer av buller
Buller brukar beskrivas som oönskat ljud. Sådant oönskat ljud kan vara störande, i synnerhet när människor söker tystnaden för vila, rekreation och återhämtning. Buller i omgivningen kommer från olika källor och beroende på typen av källa finns olika riktvärden för vilka ljudnivåer som är acceptabla.
Omgivningsbuller
De vanligaste källorna till buller är väg-, spår- och flygtrafik, samt industrier och andra verksamheter. Dessa brukar sammanfattas som omgivningsbuller. I plan- och bygglagen, PBL, definieras omgivningsbuller som buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Beroende på bullrets karaktär och ursprung så bedöms bullret på olika sätt och har därmed olika riktvärden.
Trafikbuller
Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader behandlar buller från spårtrafik, vägar och flygplatser. Det är endast buller utomhus vid bostadsbyggnader som avses.
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.
Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
1. vid planläggning,
2. i ärenden om bygglov, och
3. i ärenden om förhandsbesked.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.
Förordningen skiljer dock på buller från spårtrafik och vägar och på buller från flygplatser.
Buller från väg och spårtrafik
Trafik på väg eller järnväg bedöms som trafikbuller. Trafik inom och i anslutning till verksamhetsområden som industrier, hamnar, rangerbangårdar eller lastterminaler kan i vissa fall bedömas som industri- och verksamhetsbuller.
Boverket gav år 2008 ut en handbok med allmänna råd: Buller i Planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg och spårtrafik 2008:1. De allmänna råden togs fram till den äldre plan- och bygglagen och gäller alltså inte till den nya plan- och bygglagen. I handboken
ingår också en exempelsamling med beskrivningar av bebyggelseutformning. Exemplen kan fortfarande användas som stöd när nya bostäder planläggs i områden med väg- och spårtrafik.
3 §
Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida
1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och
2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359).
4 §
Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör
1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och
2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.
Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 §
första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.
5 §
Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3
§ första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.
Flygbuller
Med buller från flygplatser avses i förordningen buller från flygtrafik vid start och landning, både från rullbanan och upp till den höjd som flygtrafiken bidrar till ljudnivån på marken.
2 §
I denna förordning avses med
bostadsrum: rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn,
buller från flygplatser: buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning,
dBA: en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå,
ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år,
FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,
frifältsvärde: en ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad,
maximal ljudnivå: en ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde,
maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde,
uteplats: en iordningställd yta avsedd för vistelse utomhus, årsmedeldag: en genomsnittsdag baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 06.00 och 18.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet dagar under samma kalenderår,
årsmedelkväll: en genomsnittskväll baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet kvällar under samma kalenderår,
årsmedelnatt: en genomsnittsnatt baserad på samtliga starter och landningar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett kalenderår dividerat med det totala antalet nätter under samma kalenderår, och
årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde baserat på samtliga starter och landningar under ett kalenderår.
6 §
Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges om maximal ljudnivå flygtrafik i första stycket mellan kl. 06.00 och 22.00.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik
som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
För buller från flygplatser i Stockholms kommun gäller inte den begränsning som anges i första stycket 1.
Som stöd i arbetet med att planera ny bostadsbebyggelse i närheten av en flygplats finns Boverkets vägledning och allmänna råd om flygbuller: Flygbuller i planeringen – Allmänna råd 2009:1. Vägledningen innehåller riktlinjer för att hantera buller från flygtrafik vid planering och byggande av nya bostäder. Råden är framtagna till den äldre plan- och bygglagen och gäller alltså inte den nuvarande lagstiftningen, men vägledningen till det allmänna rådet kan fortfarande användas som stöd. Vid sidan av vägledningen finns även ett faktaunderlag med mer fördjupade analyser av flygbullerproblematiken.
Industribuller
Boverket har tagit fram allmänna råd om industribuller (BFS 2020:2) och en tillhörande vägledning om industribuller (2020:8). Det allmänna rådet och vägledningen avser omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbyggnader.
Exempel på buller som omfattas av det allmänna rådet och av vägledningen är buller från teknisk utrustning som fläktar, kompressorer och värmepumpar, bangårdar och serviceplatser för tåg och godshantering, rangering och uppställningsplatser. Det allmänna rådet och vägledningen avser dock inte buller från skjutbanor, vindkraft, motorbanor och byggplatser samt tillfälliga verksamheter. De är inte heller framtagna för buller från lek- och idrottsutövning, musik och sorl från restauranger och evenemang som konserter, idrottstävlingar mm.
Buller från vindkraft
Buller från vindkraft klassificeras som en egen bullerkategori. Det är framförallt ljuden som uppstår av rotorbladens rörelse genom luften som upplevs som buller. Boverket har inte tagit fram någon vägledning om planering och buller från vindkraft. För tillsynen finns riktvärden från Naturvårdsverket.
Lågfrekvent buller
En del buller är lågfrekvent. Lågfrekvent buller kan komma från flera olika källor, till exempel fläktar, och är särskilt problematisk eftersom det är svårt att skärma och upplevs som mer störande. Boverket har inte tagit fram någon vägledning om planering och lågfrekvent buller.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.