Topografins inverkan på vindtrycket

Granskad: 17 maj 2023

För de flesta byggnader har topografin liten betydelse för vindens hastighetstryck. På vissa platser, där terrängen plötsligt skiftar kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till detta när hastighetstrycket beräknas. Det kan gälla högre öar eller kuster.

Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025

Denna vägledning handlar om Boverkets byggregler, BBR eller Boverkets konstruktionsregler, EKS. Dessa gäller till och med den 30 juni 2025 och under övergångsperioden fram till den 1 juli 2026.

Den 1 juli 2025 gäller nya regler. Du kan läsa om hur de nya byggreglerna är uppdelade, vad som är skillnaden mot BBR och EKS samt länkar till ny vägledning inom specifika ämnesområden på sidan Nya byggregler.

Nya byggregler

På de flesta platser i Sverige behöver inte hänsyn tas till att ändringar i topografin skulle kunna medföra högre hastighetstryck på byggnader och andra byggnadsverk. Figur C-5 i EKS redovisar exponeringsfaktorn utan hänsyn till inverkan av topografin. Detsamma gäller för hastighetstrycket i tabell C-10a.

Om en byggnad är tänkt att placeras i en brant eller uppe på ett backkrön kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till det extra hastighetstryck som kan uppkomma. Detta görs genom topografifaktorn i ekvationen för hastighetstryck i EKS.

Stycke 4.5(1) Anm.1Allmänt råd

7 §    Uttryck 4.8 och figur 4.2 ersätts med nedanstående uttryck och figur C-5 när det karakteristiska hastighetstrycket qp( z) över byggnaders fasader för höjder z högre än zmin beräknas. Hastighetstryck beräknade enligt uttrycket finns redovisade i tabell C-10a för fallet c0( z) = 1,0 och kp = 3,0. Dessa hastighetstryck kan tillämpas då hänsyn till topografin enligt bilaga A.3 och byggnadens egenfrekvens inte behöver tas.

En förutsättning för uttryckets giltighet är att z är större än eller lika med zmin för terrängtypen i fråga (se tabell 4-1 i SS-EN 1991-1-4). därkp är spetsfaktorn,Iv ( z) är turbulensintensiteten på höjden z,kr är terrängfaktorn,z0 är råhetslängden,c0( z) är topografifaktorn enligt bilaga A.3 ochqbär referenshastighetstrycket enligt uttrycket (4.10) i SS-EN 1991-1-4.Spetsfaktorn kan sättas till 3,0 för byggnader och andra byggnadsverk när hänsyn till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas. För byggnadsverk där dynamiska effekter har väsentlig påverkan på hastighetstrycket, exempelvis höga och slanka byggnader, bör spetsfaktorn beräknas enligt 9 §.I de fall hänsyn till topografin eller till byggnadens egenfrekvens inte behöver beaktas kan hastighetstrycket beräknas enligt där ce( z) ges i figur C-5.(BFS 2019:1).
Figur C-5 Exponeringsfaktorn ce (z) för c0 = 1,0 och kl = 1,0
Tabell C-10a Karakteristiskt hastighetstryck qp (z) i kN/m2 på höjden z för, vb = 21–26 m/s med ce (z) enligt 7 § och ρ = 1,25 kg/m3

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Med hjälp av beräkningar i bilaga A.3 i eurokoden SS-EN 1991-1-4 kan man bedöma om det är nödvändigt att ta hänsyn till topografin.

 

vindlast topografi Illustrationen visar de parametrar som avgör om hänsyn till topografin behöver tas då vindtrycket beräknas. Illustration: Altefur Development/Boverket
Boverket (2023). Topografins inverkan på vindtrycket. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/laster/vindtryck/ Hämtad 2024-12-23