Allmänna krav på byggnadsdelars egenskaper vid brand

Byggnadsdelar ska ha sådana egenskaper att de inte bidrar till en snabb brandutveckling. Byggnadsdelar ska också vara utformade så att risken att de faller ner och skadar utrymmande personer eller räddningstjänstpersonal är begränsad. Byggreglerna om brandskydd preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i byggnader i PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Preciserade krav för skydd mot utveckling och spridning av brand och rök inom byggnad

De grundläggande kraven på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggfördordningen, PBF.

Funktionskraven i byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciserar kraven i PBF om skydd mot utveckling och spridning av brand och rök inom byggnaden. Funktionskraven beskrivs på sidan Skydd mot brandspridning inom byggnad.

Byggnadsdelars egenskaper

Kraven på byggnadsdelars egenskaper vid brand utgör preciserade krav som hör till funktionskraven i femte kapitlet Skydd mot spridning av brand och brandgaser inom byggnad. Det är möjligt att utforma byggnaden på andra sätt än vad som anges i ett preciserat krav. En sådan utformning ska verifieras genom analytisk dimensionering. Vägledning om analytisk dimensionering finns på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Kraven gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader för den ändrade delen. Vid ändring av befintlig byggnad får anpassning av kraven göras. Du kan läsa mer om möjligheterna för anpassning på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Begrepp

Vägledning till begrepp som används i byggreglerna om brandskydd finns på sidan Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna.

Begrepp och definitioner i brandskyddsreglerna

Skydd mot nedfall av byggnadsdelar med mera

Byggnadsdelar som faller ner vid brand kan utgöra en fara för både utrymmande och räddningspersonal beroende på var i byggnaden de är placerade.

Syftet med kravet är att begränsa sannolikheten för att byggnadsdelar och fast inredning faller ner och orsakar personskador vid utrymning och räddningsinsats.

Krav ställs på skydd mot nedfall för utvändiga och invändiga byggnadsdelar och fasta installationer. Det framgår inte i detalj av kravet det ska uppfyllas eftersom det saknas lämplig brandteknisk klass eller provningsmetod för alla byggnadsdelar och situationer som omfattas av kravet. Kravet bör ändå kunna verifieras genom exempelvis val av obrännbara infästningsanordningar, förankring med tillräcklig många och djupt sittande fästelement och skruvar samt liknande lösningar.

Invändiga byggnadsdelar

Kravet innebär att invändiga byggnadsdelar, fasta installationer och fast inredning ska ha ett skydd mot nedfall om dom kan utgöra en risk för personskada under brandens tidiga skede. Kravet innebär att sådana byggnadsdelar behöver vara utformade och infästa så att de inte faller ner vid en begränsad brandpåverkan. Hänsyn behöver däremot inte tas till påverkan från en fullt utvecklad brand.

Exempel på invändiga byggnadsdelar och installationer som kan omfattas av kravet är undertakssystem, takfönster, ventilationskanaler, kabelstegar och liknande.

Utvändiga byggnadsdelar

Kravet innebär att utvändiga byggnadsdelar och fasta installationer ska ha ett skydd mot nedfall vid brandpåverkan om dom kan utgöra risk för personskada för utrymmande och räddningspersonal.

I byggnader med högst fyra plan krävs inte något skydd om byggnadsdelarna är placerade så att dom lätt kan identifieras och observeras utifrån. Motivet är att räddningstjänsten kan förväntas vara medveten om risken för nedfall. Utrymmande kan förväntas förflytta sig bort från byggnaden och därmed inte riskeras utsättas. För byggnadsdelar som lätt kan identifieras och observeras kan därför risken anses begränsad utan att särskilda åtgärder vidtas.

Exempel på utvändiga byggnadsdelar och installationer som kan omfattas av kravet är takfötter och skalmurar. För utvändiga byggnadsdelar kan hänsyn tas till den lindrigare brandpåverkan som en utvändig brand innebär i jämförelse med en fullt utvecklad invändig brand.

Skydd mot antändning

För att inte byggnadsdelar, fast inredning och fasta installationer i för stor utsträckning ska bidra till ett snabbt brandförlopp ställs krav på deras egenskaper vid brand.

Syftet med kravet är att själva byggnaden inte ska bidra till att skapa snabba och intensiva brandförlopp oavsett på vilket sätt utrymmet inreds. 

Grundläggande krav på material

Som utgångspunkt ska byggnadsdelar, fast inredning och fasta installationer vara utformade med material i lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Kravet gäller inte för rörisolering, kablar, golvbeläggning och fasadbeklädnader eftersom dessa omfattas av andra krav. Se vägledning för respektive byggnadsdel.

Krav på ytskikt

Krav på vissa innstallationers egenskaper

Skydd mot brandspridning via fasader

Krav ställs enbart på byggnadsdelar som kan förväntas bidra till en brands utveckling i mer än försumbar utsträckning. Med detta avses att byggnadsdelen kan förväntas ha en nämnvärd effekt på ett brandförlopp i förhållande till utrymmet i övrigt. Till exempel avseende tiden till övertändning, utveckling av brandgaser, förekomst av brinnande droppar med mera.

Här kan flera parametrar vara av betydelse för bedömningen. Till exempel typ av material, mängden material samt dess placering, orientering och utbredning i ett utrymme. Byggnadsdelar som normalt inte förväntas bidra till en brands utveckling i mer än försumbar utsträckning är eluttag, tejpskarvar och enskilda avloppsrör. Sådana byggnadsdelar behöver därmed inte vara utformade i någon särskild brandteknisk klass.

Utöver det grundläggande kravet, ställs i många fall högre krav på ytskikt i rum utifrån vilken byggnadsklass det handlar om eller verksamhetsklassen i utrymmet. Vägledning till krav på ytskikt finns på sidan Krav på ytskikt.

Krav på ytskikt

Material med lägre brandteknisk klass

Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 får användas i utrymmen om materialet skyddas från brandpåverkan. Vilket skydd som krävs beror på verksamhetsklass. I verksamhetsklasserna 1, 2A, 2B och 2C räcker det med att sådana material är skyddade av material i lägst brandteknisk klass D-s2,d0.

Om material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 används i någon av följande verksamhetsklasser ska det däremot skyddas med material som utgör tändskyddande beklädnad:

• Verksamhetsklass 3A, 3B eller 3C.
• Verksamhetsklass 4.
• Verksamhetsklass 5A, 5B eller 5C.

Gemensamt för dessa verksamhetsklasser är att personer där inte kan förväntas vara vakna eller kunna utrymma på egen hand. Ett utrymningsförlopp kan förväntas pågå under en längre tid i sådana verksamheter vilket motiverar att högre krav ställs på materials brandegenskaper.

Tändskyddande beklädnad innebär material som uppfyller kraven för lägst brandteknisk klass K210 och samtidigt lägst brandteknisk klass B-s1,d0.

Vad som är en del av byggnaden eller en tillfällig möblering, konstnärlig utsmyckning, reklamskylt eller liknande kan i många fall vara svårt att avgöra. Om denna typ av installationer riskera att falla ner och orsaka personskador vid utrymning och räddningsinsats är det ändå lämpligt att de fästes in i byggnaden med motsvarande säkerhetsnivå.