I byggreglerna finns krav på fri höjd, utskjutande byggnadsdelar, dörrar och andra rörliga delar samt fast inredning och utrustning för att motverka att människor skadar sig genom sammanstötning eller klämning. Byggreglerna preciserar kravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för att skydda mot sammanstötning och klämning i en byggnad. Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.
Kraven på skydd mot sammanstötning och klämning preciseras i byggreglerna
Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Kraven om skydd mot sammanstörning och klämning i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i PBF.
Det finns krav på
fri höjd
utskjutande byggnadsdelar
dörrar och andra rörliga delar och anordningar
fast inredning och utrustning
skydd mot sammanstötning med glas.
Du kan läsa om glassäkerhet på sidan Glassäkerhet.
4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
10 § För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Den fria höjden ska vara minst 2,00 meter i utrymningspassager, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen.
26 §
Delar av byggnader och andra fasta anordningar som är placerade lägre än 2,20 meter över en gångyta ska vara utformade på ett sätt som begränsar risken för sammanstötning. Det gäller även om delar av byggnader eller fasta anordningar utgör fara eller hinder av någon annan anledning. Om det inte går ska de markeras så att de lätt kan uppmärksammas, även av personer med nedsatt synförmåga.
27 §
Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom att någon blir klämd, sammanstöter eller faller begränsas.
28 §
I utrymmen där yngre barn kan vistas ska fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för yngre barn vara utformad så att risken för barnolycksfall begränsas.
29 §
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska ha tydliga markeringar som avviker mot bakgrunden och som är synliga för både stående och sittande personer.
Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025. 3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före den 1 juli 2026. En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Läs mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på säkerhet vi användning.
Kravet på fri höjd, syftar till att motverka risken att personer stöter samman med tak och byggnadsdelar i utrymmen i en byggnad där människor förflyttar sig. Minimimåttet för fri höjd anges med noggrannhet på två decimaler för att måttoleransen enligt vedertagna matematiska avrundningsregler inte ska bli för stor.
Den fria höjden ska vara minst 2,00 meter i utrymningspassager, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen.
När gäller kravet på fri höjd?
Kravet gäller i utrymningspassager, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen. Med kommunikationsutrymme avses ett utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning. Begreppet utrymningspassage har samma betydelse som i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Med begreppet avses förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång som leder till säker plats.
driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,
publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,
utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och
värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.
alternativ utrymningsdörr: dörr som leder till annan brandcell inom vilken tillgång till utrymningsdörr finns i samma plan,
angreppspunkt: byggnaders entréer eller andra ingångar som är avsedda att användas av räddningstjänsten,
boendeenhet: del av en bostad som är upplåten för enskilt bruk i bostäder där vissa bostadsfunktioner delas,
brandavskiljning: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med i huvudsak brandavskiljande förmåga,
brandcell: del av byggnad avgränsad med brandcellsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp utan att sprida sig till byggnaden i övrigt,
brandcellsgräns: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp,
brandsektion: del av byggnad avgränsad med brandsektionsgränser och brandavskiljningar i en sådan omfattning att en brand kan utvecklas under ett helt eller en del av ett brandförlopp med säkerhetsmarginal utan att sprida sig till byggnaden i övrigt,
brandsektionsgräns: konstruktion – inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar – med brandavskiljande förmåga som med säkerhetsmarginal motstår ett helt eller en del av ett brandförlopp,
brännbara byggnadsdelar: byggnadsdelar eller byggprodukter med lägre brandteknisk klass än A2-s1,d0, A2L-s1,d0 eller A2fl-s1,
bärverk: ordnad kombination av sammanfogade delar dimensionerad för att bära laster och ge tillräcklig styvhet,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
frångänglig: tillgänglig och användbar i händelse av brand för personer med nedsatt rörelseförmåga,
insatstid: tiden från att larmning har skett av kommunens räddningstjänst till dess att de resurser som krävs befinner sig på plats och räddningsarbetet kan påbörjas,
obrännbart material: material eller byggprodukt i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0, A2L-s1,d0 eller A2fl-s1,
publik lokal: en lokal dit allmänheten har tillträde,
säker plats: plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer och varifrån gata eller motsvarande kan nås,
tillträdesväg: dörr, fönster, lucka eller motsvarande samt förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång avsedd att ge åtkomst för räddningspersonalen vid en räddningsinsats,
tändskyddande beklädnad: beklädnad i lägst brandteknisk klass K210 och lägst brandteknisk klass B-s1,d0,
utrymningsdörr: dörr som leder till säker plats eller till utrymningspassage,
utrymningspassage: förbindelseväg såsom korridor, trapphus eller loftgång som leder till säker plats, och
väg för utrymning: väg till utrymningsdörr, alternativ utrymningsdörr, fönster eller motsvarande för utrymning.
Krav på rumshöjd
Reglerna om fri höjd har sin grund i det tekniska egenskapskravet avseende säkerhet vid användning och ska skiljas från krav på rumshöjd. Regler om rumshöjd finns i Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.
Kravet på särskild utformning eller markering av lågt sittande byggnadsdelar och fasta anordningar, syftar till att motverka risken att personer skadas vid sammanstötning. Markering av sådana byggnadsdelar eller anordningar är särskilt viktigt för tillgängligheten för personer med synnedsättningar.
Krav ställs på att sådana byggnadsdelar eller anordningar ska utformas, byggas in eller avskärmas, så att sammanstötning undviks. Om det inte är möjligt ska de markeras så att även personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta dem.
Delar av byggnader och andra fasta anordningar som är placerade lägre än 2,20 meter över en gångyta ska vara utformade på ett sätt som begränsar risken för sammanstötning. Det gäller även om delar av byggnader eller fasta anordningar utgör fara eller hinder av någon annan anledning. Om det inte går ska de markeras så att de lätt kan uppmärksammas, även av personer med nedsatt synförmåga.
När gäller kravet på särskild utformning eller markering av byggnadsdelar?
Kravet gäller för utstickande byggnadsdelar och andra fasta anordningar över gångytor i eller i anslutning till byggnader. Kravet gäller om byggnadsdelen eller anordningen på grund av sin placering och storlek innebär risk för sammanstötning. Det kan exempelvis vara lågt placerade, lägre än 2,20 meter, balkonger, stöttor och skyltar över gångbanor i anslutning till byggnader. Andra exempel är fribärande trappor och fast inredning i publika miljöer.
Även i befintliga publika lokaler och på allmänna platser finns krav på markeringar
För befintliga publika lokaler och allmänna platser finns retroaktiva krav på att avhjälpa bristande varningsmarkeringar. Dessa krav gäller bland annat utstickande byggnadsdelar i befintliga publika lokaler och på allmänna platser såsom lågt placerade trappor, skyltar och balkonger.
Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering ska avhjälpas.
Allmänt råd
Viktiga målpunkter, t.ex. entrédörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, dörrar till och i utrymningsvägar samt trapphus bör kontrastmarkeras så att personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare kan orientera sig. Kon-trastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.
Logiska ledstråk som leder till och mellan målpunkterna bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv bör anordnas med både ljushetskontrast och taktil kontrast för personer med kraftigare nedsatt syn. För personer med nedsatt kognitiv förmåga underlättas orienteringen av logiska färgsystem.
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar bör markeras, Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer.
Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden.
Bild 2. Exempel på kontrastmarkering av trappa
Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor eller kapphyllor, lägre än 2,00 m över golv, bör byggas in eller utmärkas så att de även kan upptäckas av personer med nedsatt syn som använder teknikkäpp.
Hinder i form av bristande kontrastmarkering och varningsmarkering ska avhjälpas.
Allmänt råd
Viktiga målpunkter, t.ex. busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer m.m. bör kontrastmarkeras så att, personer med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare ska kunna upptäcka dem. Logiska ledstråk kan anordnas till och mellan målpunkterna. Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till sammanhängande ledstråk. Kontrastmarkering kan exempelvis anordnas genom att material som avviker taktilt och i ljushet fälls in i markbeläggningen, t.ex. tydligt kännbara plattor i asfaltyta. Markbeläggningen bör utformas så att den inte medför snubbelrisk. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.
Trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Se bild 2). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området.
Stolpar i gångbanor, fallkanter och andra detaljer bör kontrastmarkeras för att underlätta för personer med nedsatt syn och personer med nedsatt kognitiv förmåga att urskilja detaljer. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS ökar avsevärt möjligheten för personer med nedsatt syn att uppfatta markeringen.
Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, lägre än 2,20 m över mark bör byggas in eller utmärkas särskilt, så att de inte utgör risk för personer med nedsatt syn.
Fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt att flytta dem bort från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp.
Oskyddade glasytor bör markeras. Markeringarna bör avvika mot bakgrunden och placeras i ögonhöjd för både stående och sittande personer.
Dörrar och andra rörliga delar och anordningar
Kravet på byggnaders rörliga delar syftar till att motverka risken att personer skadas genom sammanstötning, klämning och fall. Med rörliga delar avses bland annat dörrar, och då innefattas även karmar och trycken. Kravet innefattar även motordrivna anordningar i byggnader.
Kravet innebär att en riskbedömning måste göras när det gäller placering för att motverka sammanstötning och fall och när det gäller utformning för att motverka klämning. Exempelvis innebär kravet att en bedömning av behovet att en dörr förses med klämskydd ska göras.
Olämpligt placerade och utformade dörrar medför risk för personskador genom klämning, sammanstötning och fall. Ett exempel är situationen med dörrar placerade så nära en hiss att dörrbladet kan slå in i hissen när dörrarna öppnas. Hissanvändare kan då bli träffade av dörren när de ska gå in eller ut ur hissen, vilket kan medföra risk för kläm- och fallskador. Andra tydliga risksituationer är pendeldörrar som inte är genomsiktliga och dörrar med dörrslagning som medför risk för fall bakåt i en trappa. Utformning och infästning av manuella vipportar är en annan viktig säkerhetsfråga. Moderna vipportar har ofta en inkapsling av fjädringen som motverkar klämskador.
Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom att någon blir klämd, sammanstöter eller faller begränsas.
Klämskydd
Barn klämmer ofta fingrar och händer i dörrar. Klämskador i dörrar kan, om det finns särskild risk, behöva förebyggas med olika typer av klämskydd. Det kan exempelvis handla om entrédörrar till bostäder och miljöer där många barn vistas samtidigt, som skolor, förskolor och fritidshem. I utrymmen med många personer och risk för trängsel kan risken för klämskador bedömas som högre. En bedömning måste göras av hur kravet ska tillämpas på olika skolor eller för olika utrymmen i skolan. Klämskador är vanligast för barn under 15 år, vilket innebär att risken kan bedömas som lägre i en gymnasieskola.
Det finns flera varianter på klämskydd. Vilken lösning som är lämplig är en bedömningsfråga beroende på miljö och verksamhet. För entrédörrar till bostäder är det vanligt att dörrkonstruktioner har rundade kanter på dörrbladet, vilket minskar risken för svåra skador vid klämning. Det finns också så kallade mjukstängare på dörren eller dörrbroms. En ytterligare möjlighet är att dörrar utformas med så kallad klämfri bakkant och integrerade klämlister. Sådana dörrar används ofta i förskolor, skolor och fritidshem. För innerdörrar finns olika varianter för skydd vid både anslags- och gångjärnssidan.
Krav på motordrivna anordningar
Kravet på rörliga anordningar innefattar även ett krav på att motordrivna anordningar i byggnader får en säker utformning. Specifika krav på motordrivna anordningar, såsom portar, dörrar, väggar, galler och grindar, finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Sådana anordningar omfattas även av krav enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter som genomför maskindirektivets krav i svensk rätt.
Kravet på fast inredning och utrustning syftar till att motverka risken för barnolycksfall. Kravet innebär att den fasta inredningen eller utrustningen ska utformas så att den inte kan välta och så att barn inte kan komma till skada genom att klättra på den.
Det kan exempelvis handla om att en spis som inte är inbyggd förses med tippskydd. Spisar, diskmaskiner, skåp och annan inredning som inte är ordentligt fastsatt kan välta och ge svåra klämskador när barnet ställer sig på luckan eller klättrar på skåpet. Lådhurtsar och öppna hyllor som medger klättring intill spisen kan innebära risk för skållnings- eller brännskador. Anordningar för manövrering, exempelvis snören, kedjor och band till fast monterade gardinbeslag och persienner med mera behöver ha ett säkert utförande. Det finns risk för allvarliga olyckor om barn fastnar i snaror av persiennsnören och liknande.
I utrymmen där yngre barn kan vistas ska fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för yngre barn vara utformad så att risken för barnolycksfall begränsas.
När gäller kravet?
Kravet avser barnsäkerhet och gäller för fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för yngre barn. Det gäller i utrymmen där yngre barn kan vistas. Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där den avsedda användningen gör att man kan förvänta sig att barn yngre än 6 år vistas utan ständig tillsyn av vuxna. Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses exempelvis bostadslägenheter, det vill säga bostäder i både flerbostadshus och småhus, och gemensamma utrymmen i bostadshus som till exempel korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentra och andra liknande lokaler samt gästrum på hotell.
driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,
publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,
utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och
värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.
Boverket (2024).Sammanstötning och klämning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/sakerhet-anvandning/sammanstotning-klamning/Hämtad 2024-12-18
Källhänvisning kopierad till urklipp
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
