Förutsättningar för att kunna säkerställa barns rättigheter

Det finns ett antal förutsättningar som underlättar en organisations arbete med barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen. Barns rättigheter behöver genomsyra alla delar av organisationen och det behöver finnas tillräckligt med tid och budget för arbetet. Kontinuitet och väl dokumenterade överlämningar minskar kunskapsglappet och återkoppling ger både vuxna och barn kunskap om varför barns och ungas deltagande är viktigt.

Barns rättigheter i alla delar av organisationen

Barns rättigheter är ett kollektivt ansvar. Det är därför angeläget att arbeta in barns rättigheter i hela organisationen så att bevakningen av barns rättigheter är knutet till flera delar inom organisationen och flera personer. Det underlättar om barns rättigheter vävs in i den ordinarie verksamheten och integreras i redan befästa och beslutade arbetssätt. Systematik i det ordinarie arbetet skapar förutsättningar för enskilda tjänstepersoner att enklare kunna hantera avvägningar mellan olika intressen. Barnrättsperspektivet blir därmed inte ett sidospår som checkas av, utan en självklar del i processerna.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

För att kunna tillgodose barns rättigheter i alla delar av organisationen krävs rätt kompetens i alla led som kan säkerställas genom kontinuerliga utbildningar för förtroendevalda såväl som för tjänstepersoner. Det krävs också ett lättillgängligt stöd som är tydligt att ta till sig, exempelvis i form av rutiner och verksamhetsnära styrdokument. Kommuner och regioner kan exempelvis arbeta med att integrera dessa i mål och strategier kopplat till regionplaner och översiktsplaner.

Med rätt kompetens i alla led och rätt stöd, går det att skapa en kultur med en medvetenhet om att synen på barn påverkar genomförandet av beslut och förvaltandet av miljöer över tid. Denna kultur är inte statisk utan förändras ständigt och påverkas av alla, vilket gör det extra viktigt att upprätthålla inom alla delar av organisationen.

Avsätt resurser och planera arbetet

Arbetet med barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen behöver tid och det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för detta vid verksamhetsplanering. Alla som arbetar med barns rättigheter behöver tid för att lära sig hantera och arbeta med barnrättsfrågor inom sin verksamhet och med sina specifika sakfrågor. Att lära sig ett nytt arbetssätt eller att utveckla ett befintligt kräver resurser som från start behöver tas med i planeringen. Vilka ekonomiska resurser som kopplas till barnrättsarbete har betydelse för resultatet.

En förutsättning för att tillgodose barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen är att tidigt identifiera vilka aktörer som kan vara lämpliga att samverka med.

Hitta rätt tidpunkt och detaljeringsgrad

För att kunna ta hänsyn till barns bästa är det viktigt att planera för sakfrågorna i rätt tid och rätt detaljeringsgrad i processen. Barnrättsfrågor av mer generell karaktär, så som att hitta tid och resurser för dialogarbete, passar bäst tidigt i processen. Planering för detta kan med fördel till exempel ske redan innan en planprocess formellt sätts i gång. Sådant som rör mer specifika detaljer, till exempel konkreta frågor som materialval, fungerar bättre senare i processen. 

Säkerställ rätt kompetens vid bedömning av barnets bästa

I fysisk planering och stadsutveckling kan konflikter uppstå gällande vad som är barnets bästa. Det kan ske när olika aktörer har olika intressen i frågan men även när barns olika intressen ställs mot varandra. Om ett grönområde ska bebyggas med bostäder går det att hävda barnets bästa ur flera olika perspektiv. Barn behöver grönområde för att kunna må bra och utvecklas, men det går lika gärna att hävda att det behövs bostäder för att barn ska ha någonstans att bo. Vad som är barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionslagen får avgöras i varje enskild situation.

När beslut ska tas om barnets bästa är det därför viktigt att rätt kompetens får möjlighet att göra bedömningar i frågor i rätt skede i samhällsbyggnadsprocessen. Kunskap om miljöns betydelse för barns utveckling är avgörande för att kunna ta rätt beslut i varje enskilt ärende. För att höja kunskapen om vad som är barnets bästa kan det behövas specifika utbildningar om barns rättigheter för tjänstepersoner och förtroendevalda i organisationen. I FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer understryks att bedömning av barnets bästa ska göras av kvalificerade yrkespersoner med särskild expertis rörande barns och ungas utveckling.

Kontinuitet och uppföljning säkerställer kunskapsöverföring

Samhällsbyggnadsprocessen sträcker sig över lång tid och innefattar många olika aktörer i olika skeden och planeringsnivåer. Det krävs därför en struktur som möjliggör kunskapsöverföring mellan olika delar av processen, så att värden och kvaliteter kan följa med genom hela processen. På så sätt säkras överlämningen mellan olika skeden och det skapas en större förståelse för tidigare ställningstaganden. Det är viktigt för att kunna hantera alltmer komplexa frågor gällande barns och ungas livsmiljöer.

Prioriteringar och ställningstaganden i ett skede av processen behöver vara tydliga för att möjliggöra förståelse för förslaget i nästa led. Utbyte och kunskapsöverföring mellan olika tjänstepersoner och förvaltningar minskar risken att barnrättsfrågan tappas bort. Det gäller även i förvaltningsskedet och när ett byggnadsverk eller en plats ska ges underhåll.

Utöver en bra överlämning krävs det även uppföljning och kontinuerlig återkoppling till befintliga målbilder och eftersträvansvärda kvaliteter. Då processen spänner över lång tid gör det att behoven och förutsättningarna för en plats kan förändras under processens gång. Det kan innebära att justeringar behöver göras under själva genomförandet. Det är en fördel om budgeten är flexibel så eventuella förbättringar och ändringar som kan dyka upp under processens gång går att genomföra. På så sätt går det att vara flexibel inför framtida utmaningar.

Ha en plan för återkoppling

Återkoppling är viktigt utifrån barnrättsperspektivet. Barn behöver veta på vilket sätt kommunen, regionen eller annan aktör har tagit tillvara deras synpunkter. Detta likväl som delar inom organisationen behöver veta varför vissa beslut tagits för barns bästa under processens gång. Det är en del av det kontinuerliga lärandet.

En grundregel är att kontinuerligt återkoppla, exempelvis efter varje avslutat moment. Återkopplingen är ett sätt att dokumentera processen samtidigt som barn och unga upplever ett värdefullt deltagande och får kunskap om hur de har bidragit till beslutsfattande.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Återkoppling på olika sätt