Ekosystemtjänster i detaljplaneläggning

Granskad: 14 juli 2021
Genomförandedelar

Detaljplaner kan vara operativa verktyg för att bevara, utveckla eller skapa förutsättningar för ekosystemtjänster. Kommuner kan med detaljplan besluta hur den bebyggda miljön utformas och ge möjligheter för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster. På den här sidan med undersidor presenteras en metod för hur ekosystemtjänster kan integreras i arbetet med att ta fram en detaljplan.

Ekosystemtjänster i detaljplanering

Under detaljplaneläggningen ska mark- och vattenområden planeras för de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Strategier och ställningstaganden för ekosystemtjänster i översiktsplanen är vägledande för utformningen av detaljplanen.

Vid detaljplaneläggningen tas ställning till när det är möjligt att med hjälp av ekosystemtjänster tillgodose de allmänna intressena i 2 kap. PBL och hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel. Planläggningen ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter där ekosystemtjänster kan vara användbara lösningar.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Metoden  visar hur man konkret kan integrera frågorna om ekosystemtjänster i arbetet med att ta fram planhandlingar enligt den formella detaljplaneprocessen.
Ta del av detaljplaneprocessen här.

Planhandlingar motiverar hänsyn för ekosystemtjänster

Detaljplanen består av en plankarta med planbestämmelser. Till planen ska det finnas en planbeskrivning. Det är plankartan och planbestämmelserna som är juridiskt bindande, medan planbeskrivningen med genomförandedel redovisar de överväganden som har legat till grund för planens utformning. Det finns stora möjligheter att reglera förutsättningar för ekosystemtjänster på allmän plats, medan möjligheten till reglering med hjälp av bestämmelser på kvartersmark är begränsad. Därför är planbeskrivningen ett viktigt kompletterande dokument för att visa hur ekosystemtjänster har beaktats i planen. Till exempel hur planbestämmelser har utformats för att skapa goda möjligheter för anläggandet av grönska för ekosystemtjänster på kvartersmark. Planbeskrivningen har en viktig vägledande funktion för beslut angående ändring av detaljplan och vid mark- och bygglov där motiveringen av detaljplanebestämmelser är en viktig utgångspunkt.

Planprogram, ett bra verktyg för att utreda ekosystemtjänster i större sammanhang

Planprogrammet är ett bra verktyg för att utreda ekosystemtjänster utifrån ett mer övergripande perspektiv. Till exempel när det ska tas fram flera detaljplaner för ett större bebyggelseområde eller som underlag för en ny detaljplans avgränsning. Det kan handla om viktiga samband för grön infrastruktur eller tillgång till parker och friluftsområden. Det kan vara områden som är viktiga för försörjande ekosystemtjänster, men också behov av omhändertagandet av dagvatten på områdesnivå för att minska risken för översvämningar eller säkerställa miljökvalitetsnormer för vatten i närliggande vattendrag.

Sedan nya plan- och bygglagen, PBL, trädde i kraft 2011 har översiktsplaneringen fått en mer strategisk inriktning. Den nya lagen innebar också att det formella kravet på planprogram togs bort men möjligheten att belysa övergripande frågor i ett planprogram finns kvar. Planprogram är inte juridiskt bindande utan vägledande för efterföljande detaljplaneläggning. Den här metoden för att integrera ekosystemtjänster i detaljplaneläggningen kan även tillämpas för att ta fram ett planprogram.

10 §
  För att underlätta detaljplanearbetet får kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Lag (2021:785) .

10 a §
  Under arbetet med att ta fram en detaljplan får kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §. Lag (2017:424) .

10 b §
  En kommun som avser att begära ett planeringsbesked innan samråd enligt 11-17 §§ är klart ska ge lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser tillfälle att komma in med synpunkter. Lag (2017:424) .

10 c §
  En kommun som, innan samråd enligt 11-17 §§ är klart, avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag som avses i 7 § ska kungöra detta.

En sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
   2. vilket område åtgärden avser,
   3. om åtgärden avviker från översiktsplanen,
   4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns tillgängligt, och
   5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem synpunkter på åtgärden ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2017:424) .

10 d §
  Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och
10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning av synpunkterna. Lag (2017:424) .

10 e §
  En begäran om planeringsbesked ska vara skriftlig och innehålla en redovisning enligt 10 d eller 17 §. Lag (2017:424) .

10 f §
  Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett planeringsbesked.

I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap.
10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med villkor.

Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .

Förslag till metod för att integrera ekosystemtjänster i detaljplaneläggningen

Under sidorna i menyn hittar du mer information om hur ekosystemtjänster kan identifieras, bedömas och säkerställas längs arbetsprocessen för att ta fram en detaljplan. Metoden omfattar sex skeden som börjar med planens syfte, kartläggning av planförutsättningarna, riktade utredningar och analyser, avvägningar mellan olika intressen, lämpliga planbestämmelser för att säkerställa ekosystemtjänster. Slutligen ges några råd för genomförandet av planen för att främja dess målsättningar för ekosystemtjänster. Metoden kan användas oavsett planförfarande.

Boverket (2021). Ekosystemtjänster detaljplaneläggning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/metod_planering/dp/ Hämtad 2024-12-22