Grönska främjar hälsa och välbefinnande

Fysisk och psykisk ohälsa är ett växande problem och en stor utmaning. Här har parker, grönområden och annan grönska stor potential att hantera denna utmaning genom att skapa hälsosamma miljöer som bidrar till att förebygga ohälsa och sjukdomar. På den här sidan presenteras varför grönska är så viktigt för människors hälsa och välbefinnande.

Hälsa & välbefinnande 1. Att vistas i gröna miljöer sänker blodtrycket och halterna av stresshormonet kortisol. 2. Grönska och natur stimulerar till fysisk aktivitet som har stor betydelse för hälsa och välbefinnande och motverkar både fysisk och psykisk ohälsa. 3. Grönska och natur stimulerar barns lek. Barn som vistas mycket i gröna miljöer får bättre koncentrationsförmåga, motorik och sömn. Illustration: Boverket Altefur Development

Att grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande har varit känt länge. Det är också därför tillgång till parker och grönområden är ett viktigt allmänt intresse i planläggning enligt PBL. Men det är först på senare tid som forskningen tydligt kan visa på sambandet mellan tillgång till grönområden och hur människor mår. Vistelse i gröna miljöer bidrar till att:

• blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar
• stärka korttidsminnet och motverkar demens
• stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer
• stimulera barns lek och hälsa.

Grönska minskar risk för hjärt- och kärlsjukdomar

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är hjärt- och kärlsjukdomar globalt sett den största riskfaktorn för förtidig död. Omfattande studier visar att grönska i bostadsmiljön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta gäller särskilt för socioekonomiskt svaga grupper. Gröna bostadsgårdar, parker och grönområden är därför en viktig faktor för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa.

Grönska stimulerar fysisk aktivitet och återhämtning

Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för människors hälsa. Vi både rör oss för lite och sitter still för mycket.

Fysisk aktivitet bidrar starkt till att minska andra riskfaktorer som övervikt och fetma samt för högt blodsocker. Det finns också ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Att vara i rörelse producerar endorfiner som ger välbefinnande.

Närhet till grönska och natur bidrar både till att man rör sig mer och att rörelsen i sig ger fler hälsoeffekter. Framförallt ser man en minskad risk för psykisk ohälsa. Till exempel ger en springtur i en park mer psykisk återhämtning än en springtur i urban miljö utan grönska. Ju högre kvalitet det är på grönskan i närområdet, desto mer fysiskt aktiv är man och upplever också en bättre hälsa.

Forskning visar att sannolikheten för att individer ska vara fysiskt aktiva är betydligt högre om de har god tillgång till grönstruktur. Flera studier har påvisat det positiva sambandet mellan tillgång till grönområden och att uppnå rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, samt lägre sannolikhet för övervikt eller fetma.

Smartare och friskare barn med natur

Utevistelse och fysisk aktivitet i gröna och naturlika miljöer stimulerar barns lek och bidrar till bättre motorik. Barn som har kontroll över sin kropp kan också fokusera på att lära. Det enda sättet att få kontroll över sin kropp är att pröva den genom att balansera, kana, klättra, hoppa och springa.

Grönska och natur har inte sällan en topografi och variationsrikedom i material och höjd som gör det oemotståndligt för barn att springa och klättra och nästan omöjligt att sitta still. Den stimulerar till olika sorters fysisk aktivitet för många barn.

Forskning visar att barn som vistas mycket utomhus i gröna miljöer i förskolan har bättre nattsömn och färre infektionssjukdomar än barn som bara är ute någon timme per dag.

Hälsa, estetik och sociala relationer