Fyrstegsprincipen

I den här texten ges ett exempel på en enkel fyrstegsprincip för resurshushållning vid fysisk planering, byggande och arkitektur. Detta exempel är inspirerat av flera andra liknande fyrstegsprinciper och resurshierarkier, och om man vill använda en fyrstegsprincip, så kan man också använda någon av dessa.

Trafikverkets fyrstegsprincip

Fyrstegsprincipen är en etablerad analysmetodik som Trafikverket ska använda för att bidra till god resurshushållning och hållbar samhällsutveckling vid åtgärder i transportinfrastruktur. Trafikverkets tillämpning av fyrstegsprincipen har bland annat slagits fast i ett flertal propositioner. Analysmetodiken innebär att åtgärder som bidrar till projektets syfte ska analyseras i fyra steg, som är

1. tänk om
2. optimera
3. bygg om
4. bygg nytt.

Metodiken innebär att åtgärder ska ha analyserats systematiskt i tur och ordning enligt de fyra stegen, innan beslut om åtgärder slutligen tas. Projektet kan däremot innebära att en kombination av åtgärder från ett av stegen utförs, eller att en kombination av åtgärder från flera stegen utförs tillsammans helt utan inbördes ordning.

Fyrstegsprincipen (på Trafikverkets webbplats)

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (på regeringens webbplats)

Mer generella fyrstegsprinciper

Åtgärder i transportsystemet innebär vanligtvis fysisk planering och byggande. Men kan också handla om åtgärder som påverkar transportmönster. Fysisk planering och byggande är ett vidare begrepp än åtgärder som påverkar transportinfrastruktur eller transportmönster. Det finns därför skäl att titta närmare på mer generaliserade fyrstegsprinciper för resurshushållning vid fysisk planering, byggande och arkitektur. Några exempel är: 

• resurshierarkin i bygg- och anläggningssektorns färdplan
• hierarkin för resurseffektivt byggande i Finlands nationella arkitekturpolitiska program (på svenska).
• fyrstegsprincipen för byggd miljö så som den beskrivs i en vetenskaplig artikel från Höjer och Mjörnell. 

Du hittar länkar till dessa exempel under Relaterad information.

Exempel på fyrstegsprincip för fysisk planering, byggande och arkitektur

För att kunna föra mer detaljerade resonemang om var och en av de fyra olika stegen, har Boverket tagit fram ett exempel på en fyrstegsprincip som bygger på ovan nämnda varianter av fyrstegsprincipen.

Analysmetodiken är frivillig att använda. Den kan vara intressant att använda när någon har lämnat ett förslag som innebär byggande, eller när någon har identifierat ett syfte eller ett behov som skulle kunna innebära byggande. 

Syftet med den här typen av analysmetodik är att säkerställa att beslutsunderlaget är framtaget med en systematik som beaktar vissa frågor om resurshushållning vid fysisk planering, byggande och arkitektur.

Illustration: Boverket/Tryckcentrum

1. Tänk till

Börja med att analysera och beskriva syftet och behoven.

Syftet förklarar motivet, det vill säga ”varför”. Beskrivningen av behoven förklarar mer konkret vad som ska tillgodoses, eller vilka brister som ska åtgärdas för att syftet ska nås.

Behov kan handla om exempelvis ändamål, funktioner, kapacitet, ytor, tillgänglighet till vissa tjänster med mera. Behov kan förändras över tid.

Syftet är detsamma under hela analysen, annars är det ett annat projekt och en annan analys. Vilka behov som föreligger bör klarläggas, och kan även ifrågasättas. Exempel på frågor att besvara kan  vara:

• Vad är syftet?
• Vilka typer av behov behöver tillmötesgås idag och i framtiden?
• Var kommer behoven att finnas?
• När kommer behoven att finnas?
• Går det att minska behoven?
• Går behoven att möta på något annat sätt, det vill säga går det att tänka om?

Det första steget utgör en förutsättning för meningsfulla analyser i efterföljande steg. Om syftet inte är tillräckligt korrekt och träffsäkert beskrivet, finns en risk att åtgärderna som identifieras i efterföljande steg inte blir ändamålsenliga.

2. Använd befintligt

Analysera och beskriv åtgärder som bidrar till att tillgodose behoven, med hjälp av befintliga byggnader och andra befintliga byggnadsverk. Exempel på frågor att besvara kan vara:

• Finns det befintliga byggnader som kan bidra till att täcka behoven?
• Går det att nyttja den byggda miljön effektivare?
• Går det att använda underutnyttjade lokaler och bostäder bättre eller effektivare?
• Finns det underutnyttjad bebyggelse på annan ort som kan bidra till att möta behoven?
• Går det att förlänga livslängden på befintliga byggnader så att de kan möta behoven även i framtiden?

3. Anpassa befintligt

Analysera och beskriv åtgärder som bidrar till att tillgodose behoven genom anpassningar, ändringar, renoveringar, kompletteringar, tillbyggnader, ombyggnationer av befintliga byggnader och andra befintliga byggnadsverk. Exempel på frågor att besvara kan vara:

• Kan en befintlig byggnad ges ett nytt användningsområde för att möta behoven?
• Kan behoven mötas genom en förändrad planlösning?
• Kan en tillbyggnad bidra till att möta behoven?

Möjligheten att göra befintliga byggnader och byggnadsverk mer cirkulära, exempelvis genom ökad livslängd, återbruk, materialåtervinning eller minskad energiförbrukning kan undersökas i detta steg.

4. Bygg nytt

Analysera och beskriv åtgärder som bidrar till att tillgodose behoven genom nya byggnader eller andra nya byggnadsverk.

Möjligheten att göra nya byggnader eller andra nya byggnadsverk mer cirkulära undersöks i detta steg. Det kan exempelvis handla om ökad livslängd, återbruk, materialåtervinning eller minskad energiförbrukning.

Det kan i vissa fall vara bättre att bygga nytt av olika skäl i stället för att fortsätta nyttja eller försöka anpassa befintliga byggnader eller andra befintliga byggnadsverk.

Orsaker till detta kan exempelvis vara hänsyn till ekonomi, miljö, resurshushållning på lång sikt, universell utformning, brandskydd och till och med även omställningen till en cirkulär ekonomi i vissa fall. Det kan också vara nödvändigt att bygga något helt nytt för att uppnå syftet och tillmötesgå behoven fullt ut.

I vissa fall har detta steg delats in i flera olika steg. Exempelvis kan möjligheten att bygga nytt med återbruk undersökas innan man undersöker möjligheten att bygga nytt med primära material. I detta exempel ville vi dock ha en ”fyrstegsprincip” istället för en ”femstegsprincip”.

Det går samtidigt att analysera möjligheten att skapa nya byggnader och andra byggnadsverk, som har en mer cirkulär arkitektur. Mer information finns på sidan om cirkulär ekonomi i arkitektur.

Cirkulär ekonomi i arkitektur