Din hälsa kan påverkas av det termiska klimatet

Ett tillfredsställande termiskt klimat är en av de viktigaste förutsättningarna för människors välbefinnande i bostaden, i skolan eller på arbetsplatsen. Om det är för varmt eller för kallt inomhus minskar trivseln, och även arbetsförmågan och hälsan kan påverkas negativt. Vid större värmestress eller köldstress kan akuta allvarliga hälsorisker uppstå. Därför är det viktigt att planera, utforma och underhålla byggnader så att ett tillfredsställande termiskt klimat kan uppnås. Här kan du läsa mer om hur det termiska klimatet kan påverka hälsan.

Besvär av temperaturen i inomhusmiljön

Det är många som påverkas negativt av värme och kyla. Över 15 procent av svenskarna självrapporterar problem med det termiska klimatet i Folkhälsomyndighetens enkätundersökningar.

Flera faktorer påverkar det termiska inomhusklimatet

Begreppet termisk komfort brukar användas för att beskriva hur människor upplever ett rum temperaturmässigt. Begreppet används också för att definiera det temperaturområde där de flesta människor är nöjda med omgivningens temperatur inomhus.

Hur en person upplever den termiska komforten påverkas huvudsakligen av:

• luftens temperatur
• vad personen gör (fysisk aktivitetsnivå)
• vilka kläder personen har på sig
• hur varmt eller kallt det är i utrymmet där personen befinner sig
• andra faktorer som påverkar hur personer kan ta upp och avge värme till omgivningen.

Personer drabbas av hälsoeffekter både när det blir för varmt och för kallt. Illustration: Tictac

Läs mer om faktorer som påverkar det termiska inomhusklimatet på Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets webbplatser, se länkar i ”Relaterad information”.

Så påverkas hälsan av det termiska klimatet

Det är viktigt med rätt temperatur inomhus för att människor ska trivas och må bra. Om inomhusklimatet upplevs som varmt, kallt eller dragigt kan det leda till direkta eller indirekta konsekvenser för hälsan.

Förr var det vanligt med problem med för kallt inomhusklimat. Med mer energisnål byggteknik och på grund av klimatförändringar har det blivit allt vanligare med för varmt inomhusklimat och problemet förväntas öka i framtiden.

Konsekvenser av höga inomhustemperaturer

Kroppen har en optimal temperatur inom ett litet spann som den försöker upprätthålla, och när det blir för varmt försöker kroppen kyla ned sig. Det skapar en värmestress som kan påverka hälsan på flera sätt. Bland annat ger det komfortproblem som påverkar hur en person mår. Det kan även ge stress via sämre nattvila som påverkar både fysiskt och psykiskt.

Värmestress påverkar också den mentala förmågan och kan leda till sämre arbetskapacitet samt sämre styrka och rörlighet. På arbetsplatsen och i skolan kan höga temperaturer påverka koncentrations- och inlärningsförmåga, arbetsprestation och välbefinnande. Därtill kan risken för olycksfall öka, exempelvis genom bristande uppmärksamhet.

När kroppen inte klarar av att kompensera fullt ut och kyla ned sig kommer kroppstemperaturen att börja stiga utanför det optimala intervallet, ibland till akut hälsofarliga nivåer. Då uppstår allvarlig värmestress. Några följdeffekter av det kan exempelvis vara ökad risk för blodpropp, andningsbesvär och nedsatt allmäntillstånd. I samband med värmeböljor med höga temperaturer har rapporteringen av hjärt- och kärlsjukdomar ökat.

Läs mer om värmeböljor och vilka åtgärder som kan minska hälsokonsekvenserna i varmt klimat, se länk i ”Relaterad information”.

Men hur stor värmestressen blir beror inte bara på temperaturen; en mycket viktig faktor är hur länge det är för varmt. I miljöer med möjlighet till återhämtning i kallare miljö med jämna mellanrum kan det därför få finnas varmare perioder.

Läs mer om effekter av värmestress i Folkhälsomyndighetens rapport ”Hälsoeffekter av höga temperaturer – En kunskapssammanställning”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser av låga inomhustemperaturer

När det är för kallt försöker kroppen behålla värmen och skapa mer värme. Det skapar en köldstress som kan påverka hälsan på flera sätt, bland annat kan mottagligheten för flera sjukdomar öka.

Vid liten nedkylning handlar det främst om försämrad finmotorik, svårigheter att koncentrera sig och ökad risk för ergonomiproblem när musklerna blir stela.

Men vissa studier har även hittat samband mellan låg inomhustemperatur och ökat blodtryck, astmasymtom, psykisk ohälsa samt ökad risk för tidig död, främst orsakad av hjärtinfarkt och stroke.

Läs mer om effekter av kyla i Socialstyrelsens tillsynsvägledning ”Temperatur inomhus”, se länk i ”Relaterad information”.

Människor upplever det termiska klimatet olika

Upplevelsen av det termiska klimatet påverkas också av hur mycket kläder en person har på sig och om personen sitter still eller rör sig. Därför upplever olika människor inomhustemperaturen olika, och det är inte möjligt att få alla att samtidigt trivas med en temperatur som inte går att anpassa individuellt.

Särskild hänsyn bör tas till känsliga grupper

Många personer blir känsligare för avvikande temperaturer med högre ålder, när förmågan för kroppen att kompensera för avvikande temperatur minskar.

Människor med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar rörlighet, ämnesomsättning och förmåga att reglera kroppstemperaturen kan också vara extra känsliga.

Byggnader där personer inte själva kan ta sig till svalare miljöer behöver därför extra fokus, eftersom det innebär en risk för längre vistelsetider i för varm miljö. Extra hänsyn behöver tas för byggnader som används som äldreboenden och vårdlokaler. Där vistas känsligare personer som ofta inte har möjlighet att påverka temperaturen själva och som inte heller har möjligheten att lämna byggnaden.

Regler om termiskt klimat

Regler om termiskt klimat finns bland annat i Boverkets byggregler (BBR 6:4). Dessa regler finns för att människor ska må bra i sina bostäder och i andra byggnader och för att undvika negativ påverkan på hygien och hälsa.

Läs mer om Boverkets regler, se länk i ”Relaterad information”.

Även i arbetsmiljölagen och miljöbalken finns bestämmelser som är relevanta när det gäller termiskt klimat.

Läs mer på Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens webbplatser, se länkar i ”Relaterad information”.

Det finns standarder och hjälp på området

Det finns standarder att ta hjälp av när det gäller bedömning av termisk komfort i rummet, termisk komfort i kontakt med ytor, värmestress och köldstress.

Risker vid projektering, produktion och förvaltning

Det är viktigt att redan vid planering och projektering analysera byggnadens användningsområde och vilka riskfaktorer som behöver beaktas, för att undvika att det uppstår problem med det termiska klimatet.

Riskerna bör även beaktas under produktion och förvaltning, för att undvika problem med termiskt klimat. Otillfredsställande termiskt klimat i en befintlig byggnad kan ha flera byggnadstekniska orsaker. Därför kan omfattande provtagning och utredning krävas för att kartlägga problemen och hitta lämpliga åtgärder.

De pågående klimatförändringarna innebär att värmeböljor kommer att bli alltmer vanliga och intensiva i framtiden, med ökade hälsokonsekvenser som följd. Större hänsyn behöver därför tas till utformningen av den byggda miljön för att anpassa samhället till dessa nya förutsättningar. Det kommer också att kräva aktiva åtgärder i det befintliga beståndet.

Läs mer om klimatanpassning, se länk i ”Relaterad information”.