Risker med gröna tak

Med noggrann projektering och rätt skötsel av ett grönt tak kan riskerna för fuktskador hanteras. En korrekt utförd takkonstruktion ökar livslängden och minskar riskerna för skador på både växtlighet och tätskikt, vilket förlänger livslängden på hela takkonstruktionen. Här kan du läsa mer om riskerna med gröna takkonstruktioner.

Gröna tak

När gröna tak anläggs måste du ta hänsyn till underliggande tätskikt, skyddslager och bjälklagskonstruktioner så att dessa inte skadas. Rätt utformad växtbädd, rotskydd, avvattning samt dagvattenfördröjning är var för sig, och tillsammans, viktiga delar för att minska riskerna för fuktskador.

Gröna tak och terrasser har blivit mycket populära på senare år. Foto: Lisa Wikstrand/Johnér bildbyrå AB

Begreppet gröna tak omfattar allt från tunna växtbäddar på några centimeter till flera meters jordlager med buskar och träd. Tjockare växtbäddar anläggs på kraftiga bjälklagskonstruktioner för att undvika risker för att takets böjs ner. Vad gäller tunna växtbäddar finns risken att de sätter igen till exempel filter och stör avvattningen av taket om de innehåller för små partiklar.

Sannolikheten för fuktskador som orsakas av läckage ökar om du inte dimensionerar takets tätskikt och skyddslager i kombination med egenskaper hos underliggande bjälklagskonstruktionen. Skyddslagret ska hjälpa till att ta upp rörelser, bland annat på grund av årstidsvariationer. Därmed minskar risken för skador på tätskiktet.

Risken för frostskador är betydande på gröna tak som har tjäle långa perioder. För att skydda tätskiktet mot skador ska därför ett rotskydd väljas som minskar risken att rötter skadar underliggande skikt.

Gröna tak har en fördröjande effekt på avvattningen. Den dagvattenmängd som lämnar taket direkt vid ett regnväder minskar därmed belastningen på byggnadens avvattningssystem och risken för läckage. För att ytterligare minska risken för läckage bör avvattningen utformas så att vattnet rinner till bräddavlopp utan att stora vattensamlingar kan bildas om det blir stopp i den primära avvattningen.

Exempel på uppbyggnad av ett grönt tak. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Ämnen från jorden i växtbädden kan göra vattnet mer reaktivt. Därför måste du ibland använda material som klarar den kemiska påverkan. Att hitta läckor i tak är svårt, och detta gäller speciellt gröna tak. I dag finns det dock läcksökningssystem som kan installeras när taket läggs, vilket minskar risken för omfattande fuktskador vid framtida läckage.

Orsakerna till att ett grönt tak fungerar otillräckligt eller på annat sätt skadar byggnaden kan vara många, exempelvis om:

• taket kan beträdas av obehöriga
• träd och buskar är felaktigt placerade på taket
• det finns sektioner utan växtlighet
• taket har fel lutning
• bevattning och skötsel är otillräckliga.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
• rostangrepp på metaller
• estetiska skador, som fuktfläckar i innertak och väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• möjlighet att beträda taket
• växtlighet med kraftiga rotsystem
• takets storlek och lutning
• tak på hög höjd har lättare att torka ut
• antalet genomföringar.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• möjligheterna till regelbundna kontroller för att kunna förutse brister som kan leda till läckage
• takkonstruktionens förmåga att kunna torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• feldimensionerad takavvattning som kan leda till att de laster som taket har dimensionerats för överskrids.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i byggprocessen”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När taket projekteras:

• Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheter och konsekvenser och därmed minskar risken.
• Ta hänsyn till att placering av och antalet genomföringar påverkar sannolikheten för att vatten läcker in.
• Ta hänsyn till att en enstegstätad konstruktion är känslig för otätheter; överväg tvåstegsprincip.
• Detaljprojektera genomföringar, materialmöten och skarvar i takkonstruktionen med hänsyn till risken för inläckage av vatten.
• Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När taket byggs:

• Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
• Ta hänsyn till att vindtrycket driver in regnvatten i otätheter.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När taket förvaltas:

• Besikta utrymmen och konstruktioner regelbundet så att inläckage av regn upptäcks tidigt.
• Lokalisera och åtgärda inläckaget.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterad vatteninträngning.
• Bedöm och kontrollera tätskiktets skick på taket regelbundet för att kunna förutse brister som kan leda till läckage.