Boendelösningar för hemlösa

För en socialt hållbar bostadsförsörjning kan det behövas särskilda åtgärder riktade mot de mest utsatta i samhället. I de allra flesta kommuner runt om i landet finns det personer som befinner sig i någon form av hemlöshet och som saknar möjlighet att på egen hand skaffa sig en bostad. Oavsett vilka lösningar som tillämpas behöver man i planeringen för bostadsförsörjningen ta höjd för att kunna tillgodose behovet av bostäder för hushåll som har svårt att hävda sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

Sociala kontrakt

De flesta kommuner har möjlighet att tillhandahålla tillfälliga bostäder för hushåll som står utan bostad och som av olika skäl inte kan få någon ny bostad på egna meriter. Det förekommer olika benämningar och en del kommuner har flera olika varianter. Det kan till exempel kallas sociala kontrakt, kommunala kontrakt, träningslägenheter, försökslägenheter, provboende, eller övergångsboende. Personer som bor i sådana lösningar är enligt Socialstyrelsens definition hemlösa i situation 3.

Det vanligaste är att kommunen hyr lägenheter, som sedan hyrs ut i andra hand till bostadslösa hushåll. Det görs vanligen under avstående från besittningsskydd, det vill säga med möjlighet till uppsägning med kort varsel, och med tillsyn och uppföljning från kommunens sida. Ofta ingår någon form av stöd i boendet. Det vanligast förekommande är att kommunen hyr lägenheter för detta ändamål av sitt eget bostadsföretag men en hel del kommuner har avtal även med privata hyresvärdar om att de ska lämna ett visst antal lägenheter till kommunen för andrahandsuthyrning. Det är i grunden fråga om tillfälliga boendelösningar, men de kan bli långvariga, ibland flera år. Avsikten är ofta att hushållet efter viss prövotid antingen ska få ta över hyreskontraktet eller erbjudas en annan lägenhet som permanent boendelösning.

Det behöver finnas hyresbostäder att tillgå för sociala ändamål

Sociala kontrakt eller motsvarande fördelas vanligen via socialtjänsten, efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Men socialtjänsten har inga egna bostäder att fördela utan måste få tillgång till bostäder från fastighetsägare, antingen det kommunala bostadsbolaget eller privata hyresvärdar eller ibland bostadsrättsföreningar.

Det förekommer också att kommunen äger småhus eller bostadsrättslägenheter, som kan hyras ut till hushåll som är hemlösa och inte har några möjligheter att själva ta sig ur hemlösheten. En del kommuner har egna fastigheter med lägenheter som kan användas för sociala ändamål.

Regeringens hemlöshetsstrategi – Bostad först

I juli 2022 presenterade regeringen en ny nationell hemlöshetsstrategi, som ska minska och förebygga att personer hamnar i hemlöshet. Ett av strategins fyra mål är att metoden Bostad först bör införas nationellt.

Metoden Bostad först (Housing first) är en beprövad metod för att motverka hemlöshet för personer med social problematik. Metoden utgår från att människor behöver ett tryggt boende för att kunna göra något åt sina övriga problem. Metoden innebär att personer i akut hemlöshet erbjuds en bostad på samma villkor som andra hyresgäster. Detta kombineras sedan med frivilliga och individuellt anpassade hjälpinsatser.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utgöra ett nationellt stöd vid implementering av metoden Bostad först. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att under hela strategiperioden 2022–2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet, bland annat genom att stödja kunskaps- och metodutveckling i kommunerna samt främja erfarenhetsutbyte om effektiva metoder och goda exempel i arbetet med att motverka hemlöshet.

På regeringens webbplats finns mer information om hemlöshetsstrategin. Socialstyrelsen informerar om Bostad först på sin webbplats och Sveriges Kommuner och Regioner har gett ut en skrift om det här arbetssättet. Läs mer via länkarna i ”Relaterad information”.