Kommunal bostadsförmedling

Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla.

Förenklar för bostadssökande och fastighetsägare

En kommunal bostadsförmedling ökar inte utbudet av bostäder men kan underlätta för bostadssökande att få tag i en bostad – och för fastighetsägare att komma i kontakt med presumtiva hyresgäster. Bostadsförmedlingen kan tillhandahålla samlad och kontinuerlig information om utbudet av lediga bostäder. Det gör det lättare för hushållen att anpassa sitt boende efter skiftande behov i olika skeden av livet och verksamheten främjar därigenom en önskad rörlighet i bostadsbeståndet. En kommunal bostadsförmedling ger också kommunen möjligheter att prioritera akuta bostadsbehov och se till att inga hushåll diskrimineras.

Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen anordna bostadsförmedling om det behövs med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden. Det kan göras tillsammans med grannkommunerna. 

Avgift får tas ut

Det är tillåtet att ta betalt av bostadssökande som får ny lägenhet genom förmedlingen. Det är även tillåtet att ta ut en köavgift, förutsatt att lägenheterna förmedlas i turordning efter kötid. Köavgiften får tas ut även om lägenheter reserveras för sökande i kön eller fördelas enligt ett förturssystem, eller om förmedlingsersättning tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling som avses i 12 kap. 65 a § jordabalken. Möjligheterna att ta ut en köavgift påverkas inte av om en kommunal bostadsförmedling använder sig av reservationer eller av system för förtur. 

Samverkan med privata fastighetsägare 

Kommunen har enbart rätt att styra hur förmedlingen av lägenheter ska gå till för sin egen allmännytta. Men en kommunal bostadsförmedling kan även bygga sin verksamhet på frivillighet när det gäller förmedling av privata fastighetsägares bostäder och ibland även när det gäller förmedling av lägenheter från allmännyttorna i – som regel – angränsande  kommuner.

Olika köer och reservation av lägenheter

En kommun har möjlighet att inom ramen för förmedling i turordning efter kötid organisera köverksamheten på det mest ändamålsenliga sättet och själv bestämma de närmare principerna för hur kösystemet skall vara utformat. En kommunal bostadsförmedling kan därmed ha flera köer för olika kategorier av lägenheter, så länge förmedlingen sker utefter kötid. Det är till exempel möjligt att ha en särskild kö för sådana sökande som kan erbjuda en byteslägenhet. En kommunal bostadsförmedling kan även reservera lägenheter för olika kategorier av bostadssökande, exempelvis till studenter, unga eller äldre. Förmedlingskriterierna ska också redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar. Även en kommun utan bostadsförmedling kan genom sitt allmännyttiga bostadsbolag använda sig av olika köer och reservationer av lägenheter. 

Förtur till bostad

Förtur till bostad innebär ett avsteg från principen om att bostäder förmedlas i turordning efter kötid. En lägenhet som förmedlas med förtur till ett hushåll kan innebära att lägenheten förmedlas till en hyressökande som visserligen står i bostadskön, men som inte har tillräckligt lång kötid för att få en lägenhet. Men det kan också omfatta förmedling av lägenheter med förtur till den som inte alls står i bostadskön. Förturskriterierna ska redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar. 

Respektive kommun tillsammans med fastighetsägarna bestämmer lämpliga kriterier för förtur. Dessa kriterier ska vara förenliga med annan tillämplig lagstiftning och får exempelvis inte riskera att leda till diskriminering. Kriterier för förtur till bostad kan avse sociala eller medicinska skäl, våldsutsatta personer, eller hushåll som flyttar till kommunen på grund av arbete. 

Möjligheten att ta ut en köavgift påverkas inte av omfattningen av förtur till bostad. Köavgift ska dock inte tas ut av den som förmedlas en lägenhet med förtur och som inte befinner sig i kösystemet. 

Även kommuner som saknar bostadsförmedling kan använda sig av förturer. Det kan ske genom ägardirektiv till det kommunala bostadsföretaget att viss del av lediga lägenheter ska gå till hushåll som av kommunen beviljats förtur eller genom avtal med privata fastighetsägare.

Det finns också en möjlighet för kommunen att vid markanvisning ställa som krav att viss del av bostäderna ska fördelas med förtur genom kommunen.

Källa till information om efterfrågan och behov

En kommunal bostadsförmedling ger en överblick över hur efterfrågan på bostäder ser ut och utvecklas över tid. En kommunal bostadskö kan ge ett underlag för att bedöma vilken efterfrågan det finns på hyreslägenheter i olika delar av kommunen och hur den fördelar sig över olika lägenhetsstorlekar. Det är även möjligt att få in uppgifter om hur och var de som anmäler intresse för en hyresbostad bor idag. Men det är angeläget att inte bygga upp köer av sökande som inte är beredda att flytta inom rimlig tid utan vill stå i kö för framtida behov. Det behöver finnas något sätt att skilja ut dem som har ett aktuellt bostadsbehov.

Bostadsförmedlingen har också statistik som kan vara till nytta för kommunens bostadsförsörjningsplanering. Till exempel kan intresseanmälningar per område eller lägenhetstyp påvisa hur marknadsförutsättningarna och bostadsbehoven ser ut i kommunen.

Möjlighet att få in den sökandes lägenhet för förmedling

Om en kommun förmedlar en bostad till en bostadssökande som har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet, så har kommunen normalt sett rätt att förmedla den lägenhet som den bostadssökande lämnar. Detta framgår av hyreslagen, närmare bestämt 12 kap 35 § andra stycket jordabalken. 

Läs mer om bostadsförmedling på sidan Bostadsförmedling, förtur och service, med resultat från Boverkets bostadsmarknadsenkät, se länk i ”Relaterad information”.