Med identitet och delaktighet som grund i Borlänge

Borlänge har genomfört flera olika aktiviteter för att skapa en diskussion om vilka värden staden har och ta reda på hur Borlängeborna vill att staden ska utvecklas och utformas. Ledorden som kommunen har tagit fram för att symbolisera staden och kommunen är ”Hellre ful och trevlig än snygg och tråkig”. Borlänge har påbörjat ett arbete med att ta fram ett arkitekturprogram som ska täcka hela kommunen.

Samtal med Borlängeborna

Arkitekt i Borlänge kommun Pernilla Wåhlin Norén. Foto: Privat

När propositionen om en ny politik för gestaltad livsmiljö kom var det i Borlänge en efterlängtad bekräftelse på att arbetet med gestaltad livsmiljö är samhällsbyggande i allra högsta grad och ingen smal fråga som exempelvis bara rör kultur.

Bygg- och kartkontoret fick hösten 2018 i uppdrag av byggnadsnämnden att genomföra en förstudie inför att ta fram ett arkitekturprogram för hela kommunen. Förstudien är klar sedan ett tag tillbaka och nu har arbetet med att ta fram själva arkitekturprogrammet påbörjats. Pernilla Wåhlin Norén är stadsarkitekt i Borlänge och beskriver det så här:

Det var en lättnad när den nya proppen kom och att det var ett verktyg för samhällsbyggnad. Innan behandlades frågan ibland som ett pynt och något som inte fick ta någon stor plats.

Pernilla Wåhlin Norén, arkitekt i Borlänge.

Pernilla Wåhlin Norén tror att propositionen har stor betydelse för såväl själva planeringsprocessen, som den fortsatta diskussionen om vad arkitektur kan bidra med.

Arkitektursamtal genom skapande

Som en del av arbetet med att ta fram förstudien genomfördes en workshop för att föra en arkitekturdialog med Borlängeborna. I dialogen ville man formulera vad arkitektur kan innebära och varför den behövs. Idén var att samtalet skulle ske genom praktiskt skapande, vilket automatiskt medför att frågor ställs om rummet, strukturen och arkitekturen. Rent konkret har man jobbat med att bygga mikrokonstruktioner och miljöer med en stor mängd blåa rockringar som material. Med den runda formen som utgångspunkt skapades rum, volymer och passager.

Tillfälliga miljöer och konstruktioner skapades av rockringar. Foto: Pernilla Wåhlin Norén

I det gemensamma byggandet startade resonemang om nödvändiga funktioner, lämpliga konstruktioner och de egna upplevelserna av den byggda miljön. Det gemensamma görandet och undersökandet visade sig vara en lyckad metod att prata om arkitektur. Det var ett bra sätt för tjänstepersonerna på stadsbyggnadskontoret att möta medborgarna på ett mer avslappnat och närvarande sätt. Workshoppen visade också hur viktigt det var med spontana rum med utrymme för de tillfälliga aktiviteterna. Arrangemanget har genomförts på fler platser i kommunen så att många fler har kunnat delta och i dag är rockringarna väl nötta av alla diskussioner och samtal som har förts.

Arkitekturdagar – ett tillfälle för medborgardialog

Kommunen inleder arbetet med att ta fram arkitekturprogrammet med att anordna tre arkitekturdagar. En dag kommer exempelvis vikas åt ett träbyggnadskonvent och diskussioner under titeln ”Borlänge bygger”, där man ska involvera skolor och studenter.

I samband med att Borlänge fick ta emot utmärkelsen ”Sveriges fulaste stad” av nätverket Arkitekturupproret var priset bland annat att studenter skulle ta fram en utställning med förslag på den framtida utformningen av staden. Utställningen ”Learning från Borlänge” kommer att visas under arkitekturdagarna. Pernilla Wåhlin Norén ser dagarna som ett ypperligt tillfälle att ha dialog med Borlängeborna om hur de ser på sin stad och hur den ska byggas och utvecklas.

Arkitekturkollo – barnets perspektiv på gestaltad livsmiljö

Inom utvecklingssatsningen #Trevligt Folk genomförde Borlänge kommun 2019 arkitekturkollot Magiska staden för sommarlovslediga skolbarn. Kollot som var gratis och tillgängligt för alla var även tänkt som en plats för nya möten mellan barn från olika stadsdelar.

Upprinnelsen till kollot var det framgångsrika arbetet med rockringarna och de möten som uppstod då. Under ett par sommarveckor utforskade barnen vad arkitektur kan vara och upptäckte att det är något man inte bara tittar på utan också är i och upplever. De fick lära sig mer om vad en arkitekt måste tänka på när hen ska rita skolor eller hus att bo i och skapa parker för lek och vila. De fick också lära sig om vilka andra samhällsfunktioner som behövs.

Det fanns ett långsiktigt mål med dagarna, här fanns en möjlighet att visa och inspirera barn till att jobba med arkitektur och samhällsbyggande i framtiden. Stadsarkitekt Pernilla framhåller att det är viktigt att tjänstepersoner och politiker få höra vilka behov barnen har och att kollot var ett bra tillfälle för vuxna att kunna förklara vad planering är och vilka rättigheter som de som barn har. Hon ser även barnen som en referensgrupp att räkna med inför kommande projekt och frågeställningar.

Olika dagar på kollot hade olika teman som jämställdhet, tillgänglighet, rätten till skola och utbildning, social och ekologisk hållbarhet. På kollot lyfte man fram arkitekturens demokratiska dimensioner och allas lika rättigheter. För att praktisera yttrandefriheten fick barnen bygga en egen talarstol som de tog med sig till stadshuset. Från den berättade de om sina tankar och förslag för några av kommunpolitikerna.